Tillverka foder

Eftersom foder ingår i livsmedelskedjan är det viktigt att du vet vilka regler som gäller, oavsett om du tillverkar foder till sällskapsdjur eller till lantbruksdjur. För att du ska kunna tillverka ett säkert foder måste du ha tillgång till ändamålsenliga lokaler, lämplig utrustning och bra råvaror. Du måste också hantera dina råvaror och färdiga produkter på ett bra sätt.

Anmälan och registreringar

Innan du börjar tillverka foder behöver du anmäla din verksamhet hos Jordbruksverket. Om du tillverkar vissa foderprodukter eller använder vissa foderingredienser kan din anläggning även behöva bli godkänd för detta. Innan du anmäler dig som foderleverantör bör du känna till vilka regler som finns. Ska du tillverka och saluföra ekologiska foder eller foder till ekologiska djur ska du anmäla dig till certifieringssystemet via Jordbruksverket, samt skriva avtal med ett kontrollorgan.

Anmäl dig som foderleverantör

Om du ska börja tillverka foder ska du anmäla dig som foderleverantör hos Jordbruksverket. Det ska du göra senast 15 dagar innan du planerar att starta din verksamhet. Om vi behöver besiktiga och godkänna din anläggning bör din anläggning vara klar för kontroll inom tre månader från det att du har skickat in din anmälan.

Du anmäler dig som foderleverantör på en blankett. Därefter kan du använda vår e-tjänst.

Du ansvarar själv för att anmäla alla större förändringar i din verksamhet till Jordbruksverket, till exempel om din verksamhet ändrar inriktning eller upphör. Det gör du enklast i vår e-tjänst.

E-tjänst: Foderleverantör

Via e-tjänsten kan du som är foderleverantör

  • registrera din foderanläggning
  • uppdatera uppgifter om din verksamhet
  • ansöka om godkännande om din verksamhet kräver det
  • göra din årliga rapportering till Jordbruksverket
  • se kontrollrapporter och resultat från provtagningar på din anläggning
  • avregistrera din anläggning om din verksamhet har upphört.

Syftet med registreringen är att öka spårbarheten för foder, och därmed även foder- och livsmedelssäkerheten. Registret är även ett underlag för kontrollen av foderkedjan.

Det kostar inget att anmäla dig som foderleverantör eller din foderanläggning men du kommer att få betala en årlig kontrollavgift med start året efter att du anmält dig.

Om du har blandartjänst

Om du tillverkar foderblandningar som består av kompletteringsfoder och djurägarens egenodlade råvaror har du så kallad blandartjänst. Det är få foderleverantörer i Sverige som hör till den kategorin. Om du har blandartjänst ska du anmäla din anläggning via vår e-tjänst eller blankett D187.

Rapportera kvantiteter varje år

I början av året ska du rapportera till Jordbruksverket hur mycket foder du har tillverkat under föregående år. Du ska ange kvantiteterna per foderkategori.

Du rapporterar kvantiteterna i vår e-tjänst. E-tjänsten är öppen mellan 1 januari och 28 februari.

Foderprodukter och foderinnehåll som kräver att anläggningen är godkänd

Om du vill börja tillverka någon av nedanstående foderprodukter behöver anläggningen godkännas av Jordbruksverket. När du anmäler din anläggning fyller du i om du tillverkar någon av dessa produkter. Om du utökar din tillverkning med någon av dessa produkter efter att du har anmält din anläggning för registrering ska du skicka in blanketten på nytt.

Ta gärna kontakt med oss innan du ansöker om att bli godkänd för att få information om ansökan och reglerna för att bli godkänd. Vi förprövar inga ansökningar.

När du skickar in ansökan bör anläggningen vara klar för kontroll inom de närmaste 3 månaderna. När anläggningen blivit godkänd gäller det tills vidare om inget annat anges.

Den lägsta avgiften för att bli godkänd är 10 904 kronor. I avgiften ingår en besiktning då vi besöker anläggningen och bedömer om den uppfyller de regler som finns. Om besiktningen av anläggningen och den administrativa hanteringen tar mer än 12 timmar kostar det ytterligare 767 kronor per påbörjad timme. Vi skickar fakturan till ansvarig foderföretagare.

Om du hanterar animaliska biprodukter på din anläggning är avgiften för ett bli godkänd 9 000 kronor, vilket inkluderar besiktning.

Fodertillsatser

Tillverkning av fodertillsatser som innehåller följande tillsatser kräver att verksamheten är godkänd för detta:

  • alla tillsatser i gruppen näringstillsatser
  • alla tillsatser i gruppen zootekniska tillsatser
  • alla tillsatser med en angiven högsta tillåtna halt tillhörande den funktionella gruppen antioxidanter (tekniska tillsatser)
  • karetonider och xantophyller (organoleptiska tillsatser).

Förblandningar

Tillverkning av förblandningar som innehåller följande tillsatser kräver att verksamheten är godkänd för detta:

  • A- och D-vitaminer, koppar och selen (näringstillsatser)
  • alla tillsatser i den funktionella gruppen andra zootekniska tillsatser (zootekniska tillsatser)
  • alla tillsatser i gruppen koccidiostatika och histomonostatika. 

Foderblandningar

Tillverkning av foderblandningar som innehåller följande tillsatser kräver att verksamheten är godkänd för detta:

  • alla tillsatser i den funktionella gruppen andra zootekniska tillsatser (zootekniska tillsatser)
  • alla tillsatser i gruppen koccidiostatika och histomonostatika.

Övriga produkter, såsom läkemedel och fiskmjöl

Tillverkning eller inblandning av följande produkter kräver också att verksamheten är godkänd för detta:

  • inblandning av läkemedel och mellanprodukter i för- och foderblandningar
  • användning av bearbetade animaliska produkter som t.ex. fiskmjöl eller di- och trikalciumfosfat i foderblandningar
  • lagring av (fiskmjöl) på foderanläggningen för vidare utsläppande på marknaden
  • bearbetning av vegetabilisk råolja (utom de som omfattas av förordning (EG) nr 852/2004)
  • oleokemisk tillverkning av fettsyror
  • tillverkning av biodiesel
  • blandning av fett.

Mellanprodukter är foder som inte kan ges direkt till djur utan vidare bearbetning, som består av en homogen blandning av ett eller flera veterinärmedicinska läkemedel med foderråvaror eller foderblandningar, uteslutande avsedd för användning vid tillverkning av foder som innehåller läkemedel.

Animaliska biprodukter i foder

Om du använder animaliska biprodukter eller produkter som är framställda av animaliska biprodukter i din fodertillverkning ska du kryssa i det när du anmäler dig som foderleverantör.

Följande anläggningar behöver bli godkända av Jordbruksverket för att få tillverka foder:

  • tillverkare av sällskapsdjursfoder (färskfoder, bearbetat sällskapsdjursfoder inklusive konserver, tuggartiklar, aromatiska inälvsprodukter)
  • bearbetningsanläggningar som bearbetar animaliska biprodukter för vidare användning som foderråvaror
  • anläggning för mellanhantering och lagring av obearbetade animaliska biprodukter som ska användas som foder eller bete.

Regler för ett säkert foder

Det är du som fodertillverkare som har det yttersta ansvaret för att det foder du släpper ut på marknaden är säkert att använda. Det är nödvändigt med skriftliga rutiner, dokumentation, egenkontroll och provtagning för att undvika biologisk, kemisk eller fysisk kontamination av fodret och för att fodret ska gå att spåra. Du behöver göra en egen bedömning av riskerna i din verksamhet och anpassa hanteringen av dessa utifrån förutsättningarna på din anläggning. Du kan även behöva läsa i föreskrifter och förordningar för att få svar på vad som gäller specifikt för din anläggning. Här lyfter vi generella delar i regelverket.

Ett foder är inte säkert om det

  • kan göra människor eller djur sjuka
  • kan leda till att produkter från livsmedelsproducerande djur inte kan användas som människoföda
  • har en negativ inverkan på miljön.

Dokumentation för struktur och spårbarhet

Det är höga krav på skriftlig dokumentation i samband med fodertillverkning. Du ska ha följande dokumentation:

  • kontrollstrategi för att undvika osäkert foder
  • rutiner för kontroll av utrustning, lokaler och produktion
  • metoder och anvisningar för produktionen
  • information om personalens uppgifter, ansvarområden och befogenheter
  • organisationsplan med arbetsledningens kvalifikationer och ansvar
  • provtagningsförfarande
  • register över inköp, produktion och försäljning
  • fodrets innehåll.

Alla dokument och resultat från provtagningar ska arkiveras.

Ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning

Dina lokaler och din utrustning ska

  • vara ändamålsenliga
  • vara möjliga att rengöra på ett tillämpligt sätt
  • vara utformade på ett sätt som minimerar risken för fel i produktionen och förorening av fodret.

För lokalerna gäller även följande:

  • Belysningen ska vara bra.
  • Led bort avlopps- och regnvatten så det inte kontaminerar fodret.
  • Vatten som används i tillverkningen ska vara av lämplig kvalitet för djur.
  • Du ska ha effektiva system för hantering av skadedjur, och dörrar och fönster ska vara säkrade mot skadedjur.

För utrustningen gäller även följande:

  • Blandare ska klara fodermängderna som blandas och ge en homogen blandning.
  • Testa mätutrustningens exakthet regelbundet.

Du ska kontrollera din utrustning och dina lokaler regelbundet enligt skriftliga rutiner.

Alla lokaler, fordon, behållare och transportlådor och all utrustning ska vara rena. Det är viktigt med genomtänkta rutiner för rengöring.

Kunnig personal med tydligt ansvar

Personalen ska ha de kunskaper som krävs för tillverkningen och få en tydlig, skriftlig information om sina uppgifter, ansvarsområden och befogenheter. Det ska även finnas en detaljerad organisationsplan som visar kvalifikationer och ansvar hos den arbetsledande personalen.

Strukturerad produktion med hög riskmedvetenhet

En kvalificerad person ska vara utsedd som ansvarig för produktionen. Det ska finnas skriftliga metoder och anvisningar för produktionen. Produktionen ska följa dessa metoder och anvisningar, och det måste finnas tillräckligt med resurser i produktionen för att kunna kontrollera tillverkningen.

Du ska förvara bearbetat foder separat från obearbetade foderråvaror för att undvika att fodren blandas.

För att undvika att det förekommer förbjudet foder, främmande ämnen i fodret eller annan förorening av fodret ska det finnas en övervakning av tillverkningen enligt en lämplig kontrollstrategi. Du ska identifiera och isolera avfall och råvaror som inte är lämpliga som foder och hantera dessa på ett lämpligt sätt.

Du ska ha skriftliga rutiner enligt HACCP-principerna

Som foderleverantör ska du ha skriftliga hygienrutiner där du tar reda på, bedömer och kontrollerar risker i produktionen, en så kallad HACCP-plan. HACCP står för Hazard Analysis and Critical Control Points vilket betyder analys av faror och kritiska styrpunkter. I planen sammanställer du mikrobiologiska, kemiska, allergena och fysikaliska risker via flödesscheman över tillverkningsprocesserna. Genom att följa hygienrutinerna får du sedan kontroll över de identifierade riskerna.

Dokumentation och referensprover för god spårbarhet

Det ska gå att spåra produkterna på ett effektivt sätt. Det innebär att du ska föra ett register över inköp, produktion och försäljning. Du ska dokumentera alla råvaror som använts i fodret, även information om fodertillsatser och förblandningar.

Du ska ta fram ett förfarande för provtagning av referensprover. Proverna ska vara förseglade och märkta så de är lätta att identifiera. Hur länge du ska spara proverna beror på fodrets användningsområde. Du ska ta prover av ingredienser och tillverkade partier, eller om du har kontinuerlig produktion, i varje avgränsad del av produktionen. Om du tillverkar foder som inte är avsett för livsmedelsproducerande djur räcker det att du tar referensprover av slutprodukten.

Lågfrekvent provtagning kräver lägre åtgärdsgränser

För att verifiera kvaliteten på foder är det vanligt med provtagning på en mindre andel av de tillverkade partierna. Detta kallas lågfrekvent provtagning. Om du utför lågfrekvent provtagning i din fodertillverkning bör du vid förhöjda halter av främmande ämnen eller smittor, göra en uppföljning även om de lagstadgade gränsvärdena inte överskrids. Du bör därför ha relevanta åtgärdsgränser i ditt egenkontrollprogram som är lägre än det lagstadgade gränsvärdet. Om åtgärdsgränserna överskrids bör uppföljningen omfatta en period med tätare provtagning.

Vid lågfrekvent provtagning är det stor risk att man missar enstaka partier, eller den del av ett parti som har högst halt av ett ämne. Detta gäller särskilt om förekomsten av det aktuella ämnet är ojämnt fördelad eller om halterna varierar mycket. Dessutom kan något förhöjda värden i en foderblandning indikera att gränsvärdet överskridits i någon av ingredienserna.

Veckovisa miljöprover i foderanläggningen

Om du tillverkar foder till livsmedels­producerande djur ska du ta miljöprover i anläggningen varje vecka för att kontrollera om det finns salmonella.

Förutom provtagning för salmonella ska du ha en riskbaserad egenkontroll som bland annat omfattar salmonella.

Om foderprover eller miljöprover visar på förekomst av salmonella ska du följa minimikraven i foderföreskriften och du kan använda dig av de nationella branschriktlinjerna.

Anläggningar som tillverkar foder till fjäderfä

Om du tillverkar foder till fjäderfä ska du analysera minst fem miljöprover för salmonella varje vecka. Du ska ta proven i behållare för färdigt foder, på lokaldamm från rum med pelletskyl, i pelletskyl, i avsug från centralaspirationen och i råvaruintaget.

Anläggningar som tillverkar foder till andra djurslag än fjäderfä och sällskapsdjur

Om du tillverkar foder till andra djurslag än fjäderfä och sällskapsdjur ska du analysera minst två miljöprover för salmonella varje vecka. Du ska ta proven i behållare med färdigt foder och i råvaruintaget.

Förbud mot vissa proteiner i foder

Med anledning av risken för att foder ska leda till TSE-sjukdom på djur som till exempel BSE (”galna kosjukan”) eller scrapie är det generellt sett förbjudet att utfodra idisslare och andra djur utom pälsdjur och sällskapsdjur med foder som helt eller delvis består av protein från djur.

Förbudet finns i artikel 7 i TSE-förordningen nr 999/2001. Undantag från förbudet finns i bilaga IV i samma förordning. Där hittar du också regler för hur undantagen ska tillämpas, till exempel krav på råvara, tillverkning, transport och lagring.

Grundläggande är att varken idisslare eller djur som är produktionsdjur (andra än pälsdjur) får utfodras med proteiner från idisslare. Idisslare får heller inte utfodras med fiskprotein. Av produktionsdjuren är det bara fisk som får utfodras med protein från fisk, gris, fjäderfä och insekter. Det är dock inte tillåtet att utfodra med fiskmjöl som innehåller proteiner från odlad fisk av samma art. Gris och fjäderfä får utfodras med fiskprotein och insektsprotein. Gris får dessutom utfodras med protein från fjäderfä, och fjäderfä får utfodras med protein från gris. Protein från mjölk och ägg får ges till alla djurslag. Den fullständiga listan finns i kapitel I och II i bilaga IV i TSE-förordningen. Definitionen på de produkter som nämns där finns i bilaga I i förordning (EG) nr 142/2011.

Förbudet påverkar även hur du som tillverkar, lagrar, transporterar och använder foder måste säkerställa att fodret inte kan förorenas av otillåtet protein.

Riktlinjer för god praxis inom foderbranschen

Foderbranschen tar fram branschriktlinjer för att hjälpa dig som foderleverantör att följa reglerna för foder. Branschriktlinjerna kan ses som en överenskommelse mellan näringen och myndigheterna om hur man kan lösa praktiska problem. Branschriktlinjerna kan aldrig förhandla bort minimikraven i bestämmelserna.

Jordbruksverket har en fastställd process för granskning av näringens branschriktlinjer och godkänner dem genom ett formellt beslut.

Främmande ämnen som kan förorena foder

Det finns flera olika typer av främmande ämnen som kan förorena foder och många gränsvärden, riktvärden och rekommendationer att förhålla sig till.

Miljögifter

Det finns flera miljögifter som kan förorena foder, till exempel dioxiner och tungmetaller. För många av dessa miljögifter finns det fastställda gränsvärden. Om gränsvärdena överskrids får du inte använda produkten som foder och du ska informera Jordbruksverket omedelbart. Det är inte tillåtet att späda ut foder som innehåller otillåtna mängder miljögifter.

För dioxiner och PCB:er finns det även åtgärdsgränser. Det innebär att du får använda fodret men du måsta ta reda på källan till föroreningen och vidta åtgärder för att undvika fortsatt förorening.

Mögelgifter

Det finns flera mögelgifter som kan förorena foder, till exempel DON (deoxynivalenol), ZON (zearalenon) och aflatoxin. För många av dessa mögelgifter finns det fastställda gränsvärden. Om gränsvärdena överskrids får du inte använda produkten som foder och du ska informera Jordbruksverket omedelbart. Det är inte tillåtet att späda ut foder som innehåller otillåtna mängder mögelgifter.

För flera mögelgifter, som till exempel DON, ZON, ochratoxin och fumonisin, finns det även rekommenderade riktvärden.

Tänk på att du behöver ta hänsyn till att olika djurslag kan vara mer eller mindre känsliga för mögelgifter.

DON och ZON/ZEA i foder och halm

Mögelgifterna DON och ZON/ZEA kan ge djurhälsoproblem den kommande utfodringssäsongen, särskilt inom grisproduktionen. Vissa år har spannmål och halm höga halter av dessa mögelgifter. Problemen har varit störst i de västra delarna av Sverige. Havre är mest drabbat och därefter vete.

Om väderförhållandena har varit dåliga bör du analysera foderråvaror och färdigt foder för DON och ZON/ZEA. Du får inte använda eller späda ut foder där halterna av mögelgifter överskrider fastställda gränsvärden.

Det finns undersökningar som visar på negativa effekter av DON vid halter lägre än riktvärdena. Det har till exempel rapporterats effekter på gris vid så låga DON-halter som 0,6 mg/kg. Det är foderföretagarens skyldighet att anpassa riktvärdena till de mest känsliga djurslaget.


Riktvärden för DON i foder med en vattenhalt på 12 procent
ProduktRiktvärde i mg/kg (ppm)
Spannmål och spannmålsprodukter med undantag av biprodukter av majs8
Biprodukter av majs12
Kompletteringsfoder och helfoder för grisar0,9
Kompletteringsfoder och helfoder för kalvar, lamm och killingar2
Kompletteringsfoder och helfoder för övriga djurslag5


Riktvärden för ZON i foder med en vattenhalt på 12 procent
ProduktRiktvärde i mg/kg (ppm)
Spannmål och spannmålsprodukter med undantag av biprodukter av majs2
Biprodukter av majs3
Kompletteringsfoder och helfoder för smågrisar och gyltor0,1
Kompletteringsfoder och helfoder för suggor och slaktsvin0,25
Kompletteringsfoder och helfoder för kalvar, mjölkboskap, får, lamm, getter och killingar0,5

Mjöldryga

Mjöldryga kan infektera spannmål, särskilt råg, men även vallgräs och kan utgöra ett problem på äldre vallar och naturbeten.

Gränsvärdet för mjöldryga i foderråvaror och foderblandningar som innehåller omald spannmål är 1 000 mg per kg, för foder med en vattenhalt på 12 procent.

Du får inte använda eller späda ut foder där halten överskrider gränsvärdet för mjöldryga.

Aflatoxin

Mögelgiftet aflatoxin kan finnas i vissa importerade riskråvaror, till exempel produkter från kokos, majs, palmkärna, ris, sheanötter och soja. Om du tar in foder från ett annat land måste du kontrollera det och provta för aflatoxin.

Du får inte använda eller späda ut foder eller en råvara som överskrider gränsvärdet för aflatoxin.

Maximalt innehåll för aflatoxin B1 i foder med en vattenhalt på 12 procent

Foder

Gränsvärde i mg/kg (ppm)

Foderråvaror

0,02

Foderblandningar för mjölkkor och kalvar, mjölkfår och lamm, mjölkgetter och killingar, smågrisar och kycklingar

0,005

Foderblandningar för övriga nötkreatur, övriga får, övriga getter, övriga grisar och övriga fjäderfän

0,02

Övriga kompletteringsfoder och helfoder

0,01

Ochratoxin och fumonisin

Ochratoxin A kan förekomma i spannmål. Fumonisin kan förekomma i majs.

Riktvärden för ochratoxin A

Foder

Gränsvärde i mg/kg (ppm)

Spannmål och spannmålsprodukter (foderråvaror)

0,25

Kompletteringsfoder och helfoder för grisar

0,05

Kompletteringsfoder och helfoder för fjäderfän

0,1

Kompletteringsfoder och helfoder för hundar och katter

0,01

Riktvärden för fumonisin B1 och B2

Foder

Gränsvärde i mg/kg (ppm)

Majs och majsprodukter (foderråvaror)

60

Kompletteringsfoder och helfoder för grisar, hästar, kaniner och sällskapsdjur

5

Kompletteringsfoder och helfoder för fiskar

10

Kompletteringsfoder och helfoder för fjäderfä, kalvar yngre än 4 månader, lamm och killingar

20

Kompletteringsfoder och helfoder för vuxna däggdjur äldre än 4 månader och mink

50

Produkter som minskar halter eller effekter av mögelgifter

Det finns produkter som är avsedda att minska effekterna eller halterna av mögelgifter i fodret. Du får inte använda dessa produkter om gränsvärden i fodret har överskridits. Däremot kan du använda dessa produkter som en extra säkerhetsåtgärd i foder där halterna av mögelgifter är under gränsvärdet eller där du misstänker att fodret kan innehålla låga halter mögelgifter men halten inte är fastställd.

Salmonella

Den vanligaste mikroorganismen som kan orsaka problem och som kan spridas via foder är salmonella. Foderleverantörer ska utföra miljöprovtagning för salmonella. Om salmonella påvisas vid hantering eller tillverkning av foder ska du vidta åtgärder enligt lagstiftningen, men du kan få hjälp av näringens nationella branschriktlinjer för övervakning av salmonella i fodertillverkning och åtgärder i händelse av fynd.

Om du tillverkar värmebehandlat foder behöver du inte kontakta Jordbruksverket om salmonella påvisats i miljön i foderanläggningen före värmebehandlingen.

Du ska även provta riskråvaror som du tar in från andra länder.

Förbjudna produkter i foder

Vissa produkter är förbjudna att använda som foder, till exempel träck, urin, avloppsvatten, kemiskt behandlade hudar och trä, betat utsäde, fast hushållsavfall och förpackningar.

Märkning av foder

Det finns detaljerade regler för hur foder ska märkas och många av uppgifterna är obligatoriska.

Obligatoriska uppgifter som bör anges som rubriker:

  • Fodertyp – beteckning
  • Djurslag eller djurkategori

Obligatoriska uppgifter som ska anges som rubriker (du får inte byta namn på rubriken):

  • Sammansättning
  • Analytiska beståndsdelar/analyserat innehåll
  • Tillsatser
  • Partinummer

Obligatoriska uppgifter:

  • Garantitid
  • Kategori
  • Upplysnings- och varningstexter eller symboler
  • Bruksanvisning
  • Namn, adressuppgifter och godkännandenummer
  • Nettokvantitet
  • Gratis telefonnummer (gäller för foder till sällskapsdjur)

Vi har tagit fram checklistor för olika typer av foder som kan underlätta arbetet med att märka fodret på rätt sätt. Kontakta oss om du vill få tillgång till dessa checklistor.

  • Checklista för märkning av fodertillsatser
  • Checklista för märkning av förblandningar
  • Checklista för märkning av foderråvaror
  • Checklista för märkning av foderblandningar
  • Checklist labelling compound feed – in English

Under kommande stycken kan du läsa vad du ska skriva under de respektive rubrikerna i märkningen.

Rubrikerna Fodertyp - beteckning och Djurslag eller djurkategori

Du ska ange vilket slags djur fodret är avsett för, till exempel hund, lamm eller slaktsvin. Det blir tydligt för konsumenten om du kombinerar fodertyp och djurslag, till exempel Helfoder för hund eller Kompletteringsfoder för häst.

Du ska ange fodertyp och djurslag tydligt, till exempel kan "Helfoder för hund" vara en rubrik direkt efter produktnamnet.

Du ska alltid märka foder till häst, kanin och duvor som foder till livsmedelsproducerande djur.

Olika fodertyper

För alla foder ska du ange något av följande alternativ

  • förblandning
  • foderråvara
  • foderblandning.

Det finns tre olika former av foderblandningar helfoder, kompletteringsfoder och foderblandning.

Helfoder

Helfoder täcker dagsbehovet av alla näringsämnen för den djurkategori fodret är avsett för. Exempel på helfoder är hund- och kattfoder, grisfoder och foder till fjäderfä. Foder till nötkreatur, får och häst är alltid kompletteringsfoder eftersom deras foderstat ska kompletteras med ett grovfoder som hö, ensilage med mera. För helfoder kan du vid behov använda följande beteckningar:

  • mjölknäring – helfoder
  • dietfoder – helfoder
Kompletteringsfoder

Kompletteringsfoder måste kompletteras med annat foder för att täcka dagsbehovet. Vissa foder kan förekomma både som helfoder och som kompletteringsfoder, till exempel mjölkersättningar eller dietfoder för särskilda näringsbehov. För kompletteringsfoder kan vid behov följande beteckningar användas:

  • mjölknäring – kompletteringsfoder
  • dietfoder – kompletteringsfoder
  • mineralfoder
Foderblandning

För foder till andra sällskapsdjur än hund och katt kan du ersätta begreppen hel- respektive kompletteringsfoder med begreppet foderblandning.

Foderråvaror

För foderråvaror krävs normalt inte att du anger djurslaget. En råvara kan innehålla fodertillsatser och fortfarande betraktas som en råvara och inte en foderblandning. Om foderråvaran innehåller tillsatser som bara får användas till vissa djurslag eller djurkategorier måste du ange det.

Rubriken Sammansättning

Med sammansättning menas en lista över de råvaror som ingår i fodret. Listan över råvaror ska ha rubriken ”Sammansättning”.

På foderblandningar ska du ange de råvaror som ingår i fallande ordning under rubriken Sammansättning. Om du framhäver en specifik foderråvara på produkten, till exempel ”Missans kattmat med kalkon”, ska du ange den aktuella råvaran (kalkon) och hur många procent som ingår.

Du ska benämna foderråvarorna enligt EU:s råvarulista, foderregistret eller som kategorier.

Om du väljer en annan benämning än den i EU:s råvarulista är du skyldig att anmäla råvaran till foderregistret. Foderregistret har byggts upp av näringen inom EU.

Skillnaden mellan registret och EU:s råvarulista är att i registret är produkterna enbart registrerade utan någon kvalitetskontroll. Därför kan kontrollmyndigheterna ifrågasätta produktens benämning och bedömningen av produkten som en foderråvara. EU:s råvarulista tas fram av näringen med utgångspunkt i foderregistret, granskas av de nationella myndigheterna och kommissionen, och antas därefter som en förordning. Därför kan man säga att dessa benämningar på råvarorna är godkända.

Foderråvaror till sällskapsdjur kan anges med kategoribeteckning

För foder till sällskapsdjur finns ett tredje alternativ där råvarorna anges med en kategoribeteckning, till exempel spannmål, grönsaker, frukt och så vidare.

Foderråvaror som levereras i bulk eller storbalar

För råvaror som levereras i bulk ska märkningsuppgifterna anges i följesedlar eller medföljande dokument. Storbalar, oavsett om de är plastade eller inte, betraktar Jordbruksverket som en bulktransport och du behöver inte märka varje enskild bal. Det är foderföretagarens uppgift att säkerställa var olika partier kommer ifrån om det är aktuellt med reklamationer.

Rubriken Analytiska beståndsdelar/Analyserat innehåll

Foderråvaror

För foderråvaror som enbart är registrerade i foderregistret eller anges med en kategoribeteckning ska du ange de analytiska värdena för de näringsämnen med mera som krävs enligt bilaga V i märkningsförordningen. För foderråvaror som är upptagna i EU:s råvarulista ska du ange de näringsämnen som finns för varje enskild råvara (kolumnen Obligatoriska märkningsuppgifter).

Foderblandningar

För foderblandningar ska du ange de näringsämnen med mera som finns i bilagorna till förordning nr 767/2009:

  • Bilaga I: Aska och vattenhalt
  • Bilaga VI, Kap. II: Foder till livsmedelsproducerande djur inklusive pälsdjur och häst
  • Bilaga VII, Kap. II: Foder till sällskapsdjur

Du ska inte ange uppgifter om analytiska värden för enskilda foderråvaror som ingår i en foderblandning.

Tillsatser

Den totala mängden vitaminer som garanteras under hela hållbarhetstiden får anges under rubriken Analytiska beståndsdelar/Analyserat innehåll i stället för att ange den tillsatta mängden under rubriken Tillsatser.

Rubriken Tillsatser

Vilka fodertillsatser du ska ange och hur du ska ange dem finns i bilagorna till förordning nr 767/2009:

  • Bilaga VI, Kap. I: Foder till livsmedelsproducerande djur inklusive pälsdjur och häst
  • Bilaga VII, Kap. I: Foder till sällskapsdjur

Tillsatserna ska grupperas enligt de funktionella grupperna. Det är tillåtet att förkorta namnen på de funktionella grupperna. Du får till exempel skriva Konserveringsmedel, Ensileringstillsatser, Vitaminer med mera. Du hittar de funktionella grupperna under rubriken Fodertillsatser på denna sida.

Du ska ange tillsatserna enligt EU:s tillsatsregister. Hela namnet på tillsatsen ska finnas med på märkningen. Du får alltså inte förkorta namnet.

Du ska även ange tillsatser med en rekommenderad högsta halt.

Rubriken Partinummer

Det finns ingen regel om hur ett partinummer ska vara utformat. Du kan till exempel använda tillverkningsdatumet som partinummer. Skriv det i ordningen dag, månad, år, till exempel Tillverkningsdatum/Partinummer DD/MM/ÅÅ.

Rubriken Garantitid

Under rubriken garantitid ska du ange:

  • Sista användningsdag, för foder som på grund av nedbrytningsprocesser fördärvas lätt, till exempel färska foderprodukter.
  • Bäst före, för övriga foder.

Skriv datumet enligt formen DD/MM/ÅÅ.

Rubriken Kategori

Under rubriken Kategori ska du ange foderråvaror som består av animaliska biprodukter eller framställda produkter och foderblandningar som innehåller färska animaliska biprodukter exempelvis malda frysta köttkorvar. Dessa ska märkas med den kategori som är aktuell.

Rubriken Bruksanvisning

Under rubriken Bruksanvisning informerar du köparen hur fodret ska användas, till exempel till viss ålder eller typ av djur. Här ska du även ange dosering. För kompletteringsfoder ska du ange eventuella maximumhalter för fodertillsatser.

Rubriken Namn, adressuppgifter och godkännandenummer

Foderråvaror

Du behöver bara ange vem som är ansvarig för märkningen. Ange namn, firmanamn och adress eller anläggningens godkännandenummer.

I de fall ett godkännande krävs används i första hand de godkännandenummer som tilldelas i enlighet med hygienförordningen och i andra hand de godkännandenummer som har tilldelats för vissa anläggningar enligt förordningen om animaliska biprodukter.

Foderblandningar

Du ska ange vem som är ansvarig för märkningen och vem som är tillverkare. Om ansvarig för märkningen är detsamma som tillverkaren räcker det att ange tillverkare. Ange namn, firmanamn och adress. Tillverkarens namn och adressuppgifter kan ersättas med anläggningens godkännandenummer som har tilldelats i enlighet med hygienförordningen.

Rubriken Nettokvantitet

Under rubriken Nettokvantitet ska du ange den totala mängden i förpackningen.

  • För fasta produkter anger du mängden i någon av viktenheterna g, kg eller ton.
  • För flytande produkter anger du mängden antingen i viktenheten (kg) eller i volymenheten (l).

Rubriken Gratis telefonnummer

På etiketten till sällskapsdjursfoder ska du ange ett telefonnummer som är gratis att ringa till eller andra lämpliga kommunikationssätt som köparen kan använda för att, utöver de obligatoriska uppgifterna, få information om

  • eventuella fodertillsatser i fodret
  • de foderråvaror som ingår.

Ett gratis telefonnummer kan ersättas av en e-postadress eller en adress till en webbplats. Du kan ange flera olika kommunikationssätt, men tänk på att ett alternativ ska vara gratis för kunden.

Så ska du använda upplysningstexter

Transport av foder som helt eller delvis innehåller animaliska beståndsdelar

Under transport och lagring av foderråvaror bestående av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter samt vid transport av färskt sällskapsdjursfoder finns krav på kompletterande text som du hittar i dokumentet regler för insamling, transport och spårbarhet .

Vi rekommenderar att även konsumentförpackningen är märkt med den text som ska finnas på transportförpackningen.

”Endast avsett att användas som sällskapsdjursfoder. Förvaras avskilt från livsmedel. Tvätta händerna och rengör verktyg, redskap och ytor efter hantering av denna produkt.”

Märkning av GMO

Om råvaran innehåller mer än 0,9 procent godkänt genetiskt modifierat material ska den vara märkt med följande text:

”Denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer.”

Märkning av ekologiskt foder

Följande symboler kan användas om produkten uppfyller reglerna för respektive märkning:

  • Märket för ekologiskt produktion. Du kan använda märket för ekologiskt produktion på foder till livsmedelsproducerande djur om det har producerats enligt EU:s förordning om ekologisk produktion och har kontrollerats av ett ackrediterat kontrollorgan. Minst 95% av fodrets torrsubstans ska vara ekologisk och samtliga ingredienser av jordbruksursprung ska vara ekologiska. Kontrollorganets kodnummer ska också stå på förpackningen.
  • Märket för ekologisk produktion får också användas på foder till sällskapsdjur om minst 95% av vikten av råvarorna av jordbruksursprung är ekologiska. Om det är en lägre andel ekologiska foderråvaror kan man i förteckningen över ingående foderråvaror märka ut vilka som är ekologiska om fodret i övrigt bara innehåller tillåtna fodertillsatser och man i tillverkningen bara har använt tillåtna processhjälpmedel. Foder till sällskapsdjur vars huvudingrediens kommer från jakt och fiske får också märkas som ekologiskt, men då ska alla övriga foderråvaror vara ekologiska. I all tillverkning av ekologiskt foder till sällskaps­djur ska produktionsreglerna för ekologisk produktion följas och tillverkningen ska stå under kontroll av ett ackrediterat kontrollorgan.
  • Märket för KRAV. Du kan använda märket för KRAV på foder om det uppfyller KRAV:s regler. Mer information om kravmärkning hittar du på KRAV:s webbplats.

Märkning av dietfoder

Vissa påståenden som är snarlika medicinska påståenden eller anges för djur med särskilda näringsbehov, så kallat dietfoder, är tillåtna. Dessa dietfoder ska märkas med vissa uppgifter utöver den generella märkningen. På engelska används ofta benämningen Parnut.

På dietfoder ska det framgå tydligt att det är ett dietfoder, till exempel Dietfoder-Helfoder till hund och Dietfoder-Kompletteringsfoder till smågrisar. Det ska även framgå för vilket särskilt näringsbehov produkten ska användas, till exempel minskning av risken för acidos, stabilisering av vätske- och elektrolytbalansen eller minskning av risken för förstoppning. Utöver vilket näringsbehov som avses finns det specifika regler för varje enskilt påstående om dietfoder, till exempel att veterinär eller näringsspeciallist bör rådfrågas före användning.

Du får bara använda påståenden som finns med i EU:s dietfoderlista. Tänk på att om ett påstående är listat för dietfoder, som till exempel ”minskning av stressreaktioner”, så är detta påstående begränsat till foder som är märkt som dietfoder och får inte användas vid märkning av vanligt foder. Vad gäller ”minskning av stressreaktioner” har det förekommit att man istället angett ”minskning av oro” vid märkning av foder. Jordbruksverket bedömer att benämningarna oro och stress är synonymer i märkningssammanhang och får därför endast användas för dietfoder.

Ansöka om godkännande för ett påstående om dietfoder

För att få ett nytt påstående om dietfoder godkänt så ska en ansökan skickas till EU-kommissionen. Ansökan ska visa hur den aktuella fodersammansättningen fyller det avsedda näringsbehovet samt att den inte har någon negativ inverkan på djurhälsa, människors hälsa eller djurskydd.

Märkning av foder med läkemedel

Det finns detaljerade regler om hur märkning av foder som innehåller läkemedel eller mellanprodukter ska se ut. Detta är den viktigaste informationen som du ska ange:

  • Texten ”Foder som innehåller läkemedel” eller ”Mellanprodukt avsedd för tillverkning av foder som innehåller läkemedel” ska synas tydligt. Det är lämpligt att ange detta på en framträdande plats, till exempel i närheten av produktens namn eller fodertyp och djurslag.
  • Den aktiva mängden läkemedel och aktiv substans.
  • Karenstid.
  • Bruksanvisning.
  • Risk- och skyddsinformation.
  • Varningstext.

Den fullständiga listan över uppgifter som du ska ange finns i bilaga III i förordningen 2019/4. Förordningen finns längre ner på sidan under rubriken Författningar.

Mellanprodukter är foder som inte kan ges direkt till djur utan vidare bearbetning, som består av en homogen blandning av ett eller flera veterinärmedicinska läkemedel med foderråvaror eller foderblandningar, uteslutande avsedd för användning vid tillverkning av foder som innehåller läkemedel.

Särskild märkning av foderblandningar med visst animaliskt innehåll till vissa djurslag

Foderblandningar till produktionsdjur, andra än pälsdjur, och som innehåller vissa typer av animaliskt protein ska vara märkta med särskild text beroende på vilken typ av animaliskt protein det handlar om. Även handelsdokumenten eller hälsointyg ska innehålla specifika texter. Det gäller fiskmjöl, dikalciumfosfat eller trikalciumfosfat, blodprodukter, bearbetat animaliskt protein från insekter, bearbetat animaliskt protein annat än fiskmjöl och mjölkersättning som innehåller fiskmjöl. Du hittar information om detta i Bilaga 4, TSE-lagstiftningen.

Märkning och information om foder får inte vara vilseledande

Det är en svår balansgång mellan vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet att påstå om ett foders egenskaper. Märkningen och informationen om fodret får dock inte vara vilseledande. Du får alltså inte påstå att fodret har egenskaper som inte kan bevisas.

Vilseledande påstående kan handla om fodrets egenskaper, men även det avsedda användningsområdet, till exempel

  • typ av foder
  • tillverkningsmetod
  • egenskaper
  • sammansättning
  • kvantitet
  • hållbarhet
  • den art eller kategori djurfodret är avsett för.

Reglerna gäller inte bara märkningen på produkten utan även de uppgifter som lämnas på webbsidor, produktblad eller muntligt, till exempel vid seminarier.

Foderanvändaren ska också kunna förstå märkningen och informationen om fodret.

Medicinska påståenden är inte tillåtna

Det är inte tillåtet med medicinska påståenden. Du får alltså inte påstå att fodret förebygger, behandlar eller botar sjukdom, med undantag för fodertillsatserna koccidiostatika och histomonostatika.

Detta innebär att det även är mycket svårt att göra några påståenden vad gäller hälsa eller funktioner hos organ, blodkärlssystem, nervssystem, immunsystem, ämnesomsättning och fruktbarhet. Det är Läkemedelsverket som bedömer medicinska påståenden.

Om du vill hänvisa till ett särskilt näringssyfte eller ett påstående som finns i listan över påståenden om dietfoder, så måste de specifika kraven för dessa påstående vara uppfyllda.

Generella påstående är inte tillåtna

Det är inte tillåtet att påstå att fodret har verkningar eller egenskaper som det inte har. Det är inte heller tillåtet att antyda att fodret har särskilda egenskaper när i själva verket alla liknande foder har sådana egenskaper.

Tillåtna upplysningar om fodret

Du får upplysa om

  • vilka ämnen som finns i fodret
  • vilka ämnen eller råvaror som inte finns i fodret
  • fodret har en särskild näringsegenskap, process eller funktion
  • fodret är optimerat för ett visst näringsinnehåll
  • fodrets sammansättning stödjer eller skyddar fysiologiska förhållanden, till exempel näringsbalans.

Om du framhäver råvaror eller näringsämnen vid märkningen av ett foder så ska du även ange halten av dessa råvaror eller näringsämnen. Här är några exempel:

  • Om produkten påstås innehålla till exempel morötter eller kycklinglever, ska halten av den aktuella råvaran anges i procent under rubriken sammansättning. Det vill säga Morötter, xx%, Kycklinglever, xx%.
  • Om produkten påstås innehålla ett visst näringsinnehåll, till exempel att produkten är rik på vitamin A eller omega 3, ska den totala mängden av vitamin A eller omega 3 anges under rubriken analytiska beståndsdelar.

På motsvarande sätt ska de tillsatser som framhävs, till exempel att man tillsatt vissa aminosyror eller spårelement, anges under rubriken Tillsatser.

Bevisa påstådda egenskaper

Alla påståenden om foder ska

  • vara objektiva, det vill säga att effekterna går att iaktta eller mäta
  • kunna kontrolleras, det vill säga om du påstår att ditt foder är bra för lederna så måste detta kunna bevisas.

Du ska kunna bevisa att de påstådda egenskaperna stämmer genom resultat från vetenskapligt utformade försök. Försöken bör vara utförda på de djur som avses. Dessa uppgifter ska finnas sammanställda när du släpper ut fodret på marknaden.

Tänk på att påståenden som högklassigt, smakligt och rikligt är svåra att bevisa. Därför är det problematiskt att beskriva ett foder med sådana begrepp. Inom EU finns två så kallade märkningskoder som kan ge en vägledning om hur du kan använda begrepp som till exempel färskt och autentiskt. Vägledningarna är på engelska.

Jordbruksverket kontrollerar märkning av foder

Vid en kontroll kan Jordbruksverket begära och granska de uppgifter som ligger till grund för ett påstående om ett foders egenskaper. Vi tar bara hänsyn till de försök och dokument som du har sammanställt vid kontrollen.

Läkemedel i foder

För att du ska få blanda in läkemedel i foder, lagra, transportera eller släppa ut foder som innehåller läkemedel på marknaden, ska du vara godkänd för det av Jordbruksverket.

När du är godkänd får du blanda in godkända läkemedel som i FASS anges som premixer/läkemedelspremixer i foder.

Om du använder färdigberedda läkemedel krävs inte ett godkännande av Jordbruksverket. Sådana läkemedel kan ges till djuren via vatten, så kallad "top dressing", och inblandning i foder enligt vad som anges i FASS.

Registerföring

Foderföretagare som tillverkar, lagrar, transporterar eller släpper ut foder som innehåller läkemedel eller mellanprodukter på marknaden, ska föra ett register över uppgifter som har med spårbarheten att göra, bland annat

  • hur du förvarar läkemedel och mellanprodukter
  • hur du hanterar loggbok och recept
  • rutiner för inblandning och rengöring
  • hur du lagrar foder som innehåller läkemedel.

Dokumentation ska sparas i 5 år.

Den fullständiga listan över uppgifter finns i bilaga I avsnitt 6 i förordningen 2019/4. Förordningen finns längre ner på sidan under rubriken Författningar.

Säker förvaring av läkemedlet

Du ska lagra läkemedlet inlåst i ett utrymme som är avsett för lagring av läkemedel. Det är inte lämpligt att förvara läkemedel tillsammans med andra kemikalier eller till exempel bekämpningsmedel.

Du ska lagra foder som innehåller läkemedel åtskilt från foder som inte innehåller läkemedel.

Blanda läkemedlet med rätt mängd foder

Du ska blanda den dagliga dosen av läkemedel i en mängd foder som motsvarar minst halva dagsgivan foder, eller halva dagsgivan kompletteringsfoder om det gäller idisslare.

Homogen inblandning

Du ska säkerställa att läkemedel blandas in homogent i fodret.

Fodertillsatser

Vilka fodertillsatser som är godkända står i EU:s register över godkända fodertillsatser. Registret är uppdelat i två delar:

  • Första delen (Annex I) listar produkter som är godkända för användning eller är under omprövning för att bli godkända.
  • Andra delen (Annex II) listar produkter som får användas men som kommer att dras tillbaka på grund av att ingen ny ansökan lämnats in eller för att ansökan dragits tillbaka. Tillsatser som passerat godkännandedatum får inte användas trots att de är listade i registret.

Kategorisering av fodertillsatser

Fodertillsatser är indelade i olika kategorier och i funktionella grupper. Dessa styr även vilket nummer fodertillsatsen har. Kategorinummer, den funktionella gruppens nummer och ett löpnummer anger den enskilda tillsatsen. Exempelvis tillhör tillsatsen niacin kategorin näringstillsatser (3) och den funktionella gruppen vitaminer (a) med löpnumret 314 vilket ger niacin tillsatsnummer 3a314.

Vissa tillsatser har fortfarande inget nummer då det enligt tidigare regelverk inte krävdes något godkännandenummer och vissa tillsatser har fortfarande E-nr enligt det gamla systemet. Alla tillsatser är dock under omprövning och vid ett nytt godkännande får de ett nummer enligt det nya systemet.

Kategorier och funktionella grupper
Kategorierna har nummer 1–5 och de funktionella grupperna benämns a–m. Kategorin koccidiostatika och histomonostatika har inga funktionella grupper.

1. Tekniska tillsatser

a) Konserveringsmedel

b) Antioxidanter

c) Emulgeringsmedel

d) Stabiliseringsmedel

e) Förtjockningsmedel

f) Geleringsmedel

g) Bindemedel

h) Ämnen för kontroll kontamination av radionuklider

i) Klumpförebyggande medel

j) pH-regulatorer

k) Ensileringstillsatser

l) Denatureringsmedel

m) Ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen

n) Hygienkvalitetsförbättrande medel

o) Andra tekniska tillsatser

2. Organoleptiska tillsatser

a) Färgämnen
i. ämnen som tillför fodrets färg eller återställer fodrets färg
ii. ämnen som när de ges till djur tillför färgen på livsmedel av animaliskt ursprung
iii. ämnen som positivt påverkar färgen på akvariefiskar och burfåglar

b) Aromämnen

3. Näringstillsatser

a) Vitaminer och provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartade effekter

b) Föreningar av spårelement

c) Aminosyror, deras salter och analoger

d) Urinämnen och derivat därav

4. Zootekniska tillsatser

a) Smältbarhetsförbättrande medel

b) Medel som stabiliserar tarmfloran

c) Ämnen med positiv inverkan på miljön

d) Andra zootekniska tillsaster

e) Stabiliseringsmedel med avseende på fysiologiska tillstånd

5. Koccidiostatika och histomonostatika

Importera fodertillsatser från länder utanför EU

Om du importerar fodertillsatser från länder utanför EU måste de vara godkända och tillverkade enligt EU:s regler. Precis som med övrigt foder ska du registrera importerade fodertillsatser hos Jordbruksverket.

Producera nya fodertillsatser

Om du ska producera nya fodertillsatser ska du söka tillstånd hos EU-kommissionen. EU-kommissionen fattar beslut efter rekommendationer från Europeiska myndigheten för säkra livsmedel (EFSA) som granskar ansökningarna i panelen för tillsatser och produkter för användning i foder (FEEDAP).

EU:s referenslaboratorium för fodertillsatser (EURL-FA) lagrar ett exempel av tillsatserna och utvärderar analysmetoder för tillsatser.

Granskning inför godkännanden av fodertillsatser och guider för ansökningar

Hos EFSA och EURL-FA är det lättast att hitta utlåtanden genom att söka på tillsatsens namn i sökrutan.

Guider för ansökningar

Genteknik och foder

Det är endast godkända genetiskt modifierade produkter som får släppas ut på marknaden.

En genetisk modifierad foderprodukt är något av följande:

  • Genetiskt modifierade organismer som används i foder.
  • Foder som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer.
  • Foder som har framställts av genetiskt modifierade organismer.

Spårbarhet och märkning

Det ska vara möjligt att spåra genetiskt modifierade produkter genom hela foder- och livsmedelskedjan genom att

  • produkten är korrekt märkt
  • företagens information förs vidare
  • företagens dokumentation om "inköpt från - levererat till" sparas i 5 år.

Du ska märka alla råvaror eller foderblandningar som innehåller en genetisk modifierad foderprodukt med att de är genetiskt modifierade eller framställda ur genetiskt modifierat material.

Ansöka om godkännande av ett genetiskt modifierat foder

Ansökan om godkännande av genetiskt modifierade produkter för livsmedels- och foderanvändning skickas till en behörig myndighet i ett EU-land. Efter att myndigheten bedömt ansökan som komplett, ska Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) eftersträva att avge ett yttrande inom sex månader. Medlemsstaterna får kommentera ansökan inom de tre första månaderna. I Sverige får Livsmedelsverket och Jordbruksverket göra detta.

Kommentera ansökningar om genetiskt modifierade växter

Jordbruksverket ger alla intresserade tillfälle att lämna synpunkter på ansökningar om fältförsök och ansökningar om kommersiell användning av genetiskt modifierade växter innan vi fattar beslut.

Ekologiskt foder

Principer för tillverkning

En princip för ekologisk produktion är att du ska använda ekologiska foderråvaror. Fodertillsatser och processhjälpmedel ska du bara använda i begränsad, minimal utsträckning och bara om det finns ett grundläggande tekniskt eller zootekniskt behov, eller för ett särskilt näringsändamål.

Du får inte använda ämnen och bearbetningsmetoder som skulle kunna vara vilseledande när det gäller fodrets beskaffenhet.

Du ska bearbeta fodret med omsorg och företrädesvis genom att använda biologiska, mekaniska och fysikaliska metoder.

Foderråvaror och fodertillsatser

Du får bara använda ekologiska foderråvaror, omställningsfoder eller foderråvaror, fodertillsatser och processhjälpmedel som finns uppräknade i EU-förordningen om ekologisk produktion med nummer 2021/1165. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar.

I de allra flesta foder till djur i ekologisk produktion ska samtliga foderråvaror av jordbruksursprung vara ekologiska eller komma från mark som varit under omställning under minst 12 månader. Den som ska utfodra med ett foder som innehåller inköpt omställningsfoder måste kunna försäkra sig om att som mest 25 % av djurens fodergiva under ett år utgörs av omställningsfoder, räknat på fodrets torrsubstansinnehåll. Även ekologisk djurmat ska bara innehålla ekologiska foderråvaror av jordbruksursprung såvida det inte handlar om ett foder där huvudingrediensen kommer från jakt eller fiske.

Kryddor, örter och melass får, om de är nödvändiga att använda i ett foder, användas i konventionell form om det inte finns ekologiska varianter. De får då inte ha producerats eller bearbetats med kemiska lösningsmedel. Djurhållarna får använda foder med dessa råvaror förutsatt att djurens foderranson under ett år inte innehåller mer än 1 %, räknat på torrsubstansinnehållet.

Det finns också undantag från kravet på ekologiska foderråvaror när det gäller proteinråvaror till unga grisar och fjäderfän. Det handlar då om proteinråvaror som Jordbruksverket formellt har bekräftat att det är brist på i Sverige. För år 2024 har Jordbruksverket formellt bekräftat att det råder brist på ekologiskt majsgluten, ekologiskt potatisprotein och vattenfritt betain (ID 3b920) av ekologiskt eller naturligt ursprung. Därför får du använda konventionella varianter av dessa i foder till ekologiska grisar lättare än 35 kg samt till unga fjäderfän. Foderråvarorna får då inte ha producerats eller bearbetats med kemiska lösningsmedel. Den högsta andelen av dessa proteinråvaror som djuren får äta under en tolvmånadersperiod är 5 %, räknat på torrsubstansinnehållet.

Sådana råvaror som inte kan certifieras som ekologiska, till exempel mineraler eller fiskmjöl med ursprung från fiske, måste vara uttryckligen tillåtna att använda. Förteckningar över dessa hittar du i förordning (EU) 2021/1165. Läs villkoren noga! En del råvaror får bara användas till vissa djurslag.

När det gäller tillsatser och processhjälpmedel är syntetiska aminosyror inte tillåtna att använda i ekologiska foder. Precis som med tillåtna foderråvaror finns det förteckningar över tillåtna tillsatser och processhjälpmedel i förordning (EU) 2021/1165.

Det är inte tillåtet att använda genetiskt modifierade råvaror eller produkter som framställts av eller med GMO i tillverkning av foder till ekologiska djur eller i ekologisk djurmat.

Spara dokumentation om alla insatsmedel du använder i fodertillverkningen. Spara även recept som visar hur mycket av olika insatsmedel som ingår i fodret. Ditt kontrollorgan ska kunna göra massbalansberäkningar över hur mycket råvaror som du har använt och hur mycket foder du tillverkat. Kontrollorganet ska också kunna spåra tillbaka olika råvaror.

Tillverkning av ekologiskt foder

Alla processmetoder ska iaktta principerna för god tillverkningssed. Du ska alltid använda förebyggande åtgärder och försiktighetsåtgärder så att den ekologiska integriteten inte går förlorad under tillverkningen.

Du som tillverkar foder till ekologiska djur eller ekologisk djurmat ska identifiera vilka kritiska bearbetningssteg det finns i din produktion. Utifrån det ska du upprätta lämpliga metoder att arbeta på. Skriv ned hur tillverkningen ska gå till och uppdatera beskrivningen vid behov. Risk i detta fall handlar inte om fodrets säkerhet, utan om risken att det ekologiska regelverket inte följs. Som exempel på en risk är att om du både tillverkar ekologiska och konventionella foder skulle det kunna ske en sammanblandning av råvaror.

Det är inte tillåtet att använda joniserande strålning vid tillverkning av ekologiskt foder.

Du behöver vidta försiktighetsåtgärder så att den ekologiska kvaliteten inte riskeras och du ska dokumentera vad du gör och spara denna dokumentation så att ditt kontrollorgan kan granska den. Dina rutiner ska bland annat bidra till att säkerställa att inga foder kommer ut på marknaden som ekologiska utan att uppfylla kraven för ekologisk produktion.

Du får hantera ekologiska foder, foder under omställning och konventionella foder i samma anläggning, men då måste du

  • hålla isär dessa tre kvaliteter i tid eller rum
  • informera ditt kontrollorgan om att du hanterar två eller tre av dessa kvaliteter
  • utföra tillverkningen utan avbrott till dess att hela partiet är klart, åtskilt från andra liknande produkter av annan kvalitet
  • lagra ekologiska produkter, produkter under omställning och icke ekologiska produkter åtskilda från varandra hela tiden före, under och efter tillverkningen
  • hela tiden ha uppdaterad dokumentation över all hantering och alla bearbetade mängder tillgänglig för kontroll
  • vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla partier kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller utbyte mellan ekologiska produkter, produkter under omställning eller icke ekologiska produkter
  • hantera ekologiska produkter eller produkter under omställning först efter lämplig rengöring av utrustningen.

Om ett foder innehåller konventionella råvaror får det inte samtidigt ingå foderråvaror av samma sort i ekologisk form eller som omställningsprodukt.

Du får inte använda kemiska lösningsmedel när du bearbetar foder i ekologisk produktion. Inte heller får du använda sådana råvaror i foder till ekologiska djur eller till ekologisk djurmat, så om du köper in råvaror måste du försäkra dig om att det inte har skett.

I tillverkningen får du inte återställa egenskaper som gått förlorat i råvaror eller foder under lagring eller bearbetning av ekologiska foder.

Du behöver ha lämpliga rengöringsåtgärder. Du behöver också övervaka hur effektiva de är. Du får bara använda rengörings- och desinfektionsmedel som är uttryckligen tillåtna i ekologisk produktion. I avvaktan på att det tas fram förteckningar över sådana medel bör du inrikta dig på att bara använda produkter märkta med Bra miljöval. Du ska dokumentera vilken dag rengöring sker, vilken produkt du har använt (även den verksamma substansen) och vad som är rengjort.

Kontroll

Målet med foder- och livsmedels­lagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Vi ska kunna lita på våra foder och livsmedel, både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i alla delar i kedjan från jord till bord är därför viktig för att kunna säkerställa att reglerna följs och att säkra foder och livsmedel produceras. Detta kallas offentlig kontroll.

Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder och säkra livsmedel. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av foder ingår i den nationella kontroll­planen för livsmedels­kedjan.

Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (livsmedelsverket.se)

Uppföljning av kontrollen

Kontrollen i livsmedels­kedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll. Rapporterna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Jordbruksverket kontrollerar foder­anläggningar

I Sverige har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för foder­kontrollen. Länsstyrelserna kontrollerar primär­produktionen medan Jordbruksverket kontrollerar resten av foderkedjan.

Beroende på vilken typ av anläggning kontroller vi bland annat

  • allmän hygien, hygienprogram och företagens egenkontroller
  • spårbarhet
  • företagens riskhantering enligt HACCP-principen (inte aktuellt för alla verksamheter)
  • märkningsuppgifter
  • användning av fodertillsatser och foderråvaror
  • tillverkning och journalföring av foder som innehåller läkemedel
  • dokumentation och åtgärder avseende reklamationer.

Under kontrollen kan vi även komma att ta prover för att kontrollera att fodret är säkert och att utlovade innehålls­värden är korrekta. Vi kontrollerar att fodret inte innehåller några oönskade ämnen, till exempel tungmetaller, dioxiner, mögelgifter och mikro­biologiska föroreningar. Vi beslutar tillsammans med SVA vilka prover vi tar och det varierar från år till år.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd för foder­leverantörer och foder­anläggningar

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foder­leverantörer påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år. Om vi tar prover vid kontrollen får du även betala för den faktiska analys­kostnaden.

Inför varje år får du som är foder­leverantör och ansvarig för en foder­anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din foder­verksamhet ska du meddela det på samma blankett eller via samma e‑tjänst (endast möjligt för övriga foder­verksamheter och inte foder­leverantörer) som du anmälde din foder­anläggning.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Varje foder­anläggning får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som foder­anläggningen har. Det kan exempelvis vara tillverkning av foder, införsel av foder, butiks­försäljning eller foder­transportör.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Foder­anläggningar som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan foder­anläggningar som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Volymfaktor

Foder­leverantörer ska årligen rapportera in hur stora volymer foder de släpper ut på marknaden. Rapportering av volym är endast aktuellt för foder­leverantörer och inte övriga foder­verksamheter som butiksförsäljning, lagerhållning, transport av foder och blandartjänst. Den volymen som rapporteras in ligger till grund för den volymfaktor som påverkar antal kontrollbesök och därmed årsavgiften. Den lägsta volymfaktorn är -4 och den högsta är 2. Till exempel får en anläggning som hanterar under 50 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år volymfaktor -3. Medan ett företag som hanterar över 10 000 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år får volymfaktor 2.

Det är extra viktigt för anläggningar som hanterar lägre volymer att rapportera in volymerna till oss. Annars riskerar man att få betala en högre avgift än vad man behöver.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp, riskklass och även volymfaktor för foder­leverantörer ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen införsel av foder rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Anläggningen har redovisat en årlig foderkvantitet som enligt vägledningen motsvarar volymfaktor 2. Det är den högsta volymfaktorn och innebär att anläggningen hanterar stora volymer. Det innebär att istället för att få kontroll vart femte år så flyttas kontroll­frekvensen upp två steg. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år istället.

Anläggningstypen butiksförsäljning och lagerhållning av foder­blandningar till livsmedels­producerande djur rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Denna typ av anläggning påverkas inte av någon volymfaktor. Detta innebär att den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning bli vart femte år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foder­leverantörer påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för foderanläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se

Frågor och svar

Jag vill föda upp insekter som foder, vad är det som gäller?

Det är tillåtet att föda upp insekter och använda dem och alla deras levnadsstadier som foder till bland annat sällskapsdjur och pälsdjur. Det är även tillåtet med användning av vissa insekter som foder till fisk. Insektsmjöl får bara användas som foder till fisk, gris och fjäderfä och till djur som inte är livsmedelsproducerande.

Tillverka foder av insekter
Om du ska tillverka foder av insekter ska du anmäla din foderanläggning till Jordbruksverket och precis som alla andra foderleverantörer följa reglerna för foder och animaliska biprodukter.

Om insekterna ska användas som mjöl (bearbetat animaliskt protein) i foder till fisk, gris eller fjäderfä ska anläggningen vara godkänd som en bearbetningsanläggning. Om insekterna ska användas som foder till sällskapsdjur ska anläggning godkänd för tillverkning av sällskapsdjursfoder.

Döda insekter som inte går vidare i foderproduktionen och insekternas avföring (”frass”) ska du ta hand om enligt reglerna för animaliska biprodukter.

Insekter som föds upp är produktionsdjur. Detta innebär att foderreglerna för uppfödningen är samma som för andra produktionsdjur, till exempel gris. Det är alltså begränsat vilka produkter med animaliska beståndsdelar som du kan utfodra insekterna med. Matavfall får du till exempel inte använda. Du får inte heller utfodra med före detta livsmedel som innehåller kött eller fisk.

Du får bara köpa foder till insekterna från registrerade foderföretagare. Alternativt kan du ta emot produkter som håller livsmedelskvalitet och omvandla dessa till foder.

Vilka regler gäller för uppsamlingscentraler som tar emot animaliska biprodukter som foder till djur som pälsdjur eller djurparksdjur?

En uppsamlingscentral är en anläggning som tar emot animaliska biprodukter som enbart ska användas som foder till

  • djurparksdjur
  • cirkusdjur
  • kräldjur och rovfåglar som inte hålls i djurpark eller cirkus
  • pälsdjur
  • vilda djur
  • hundar i kennel eller jakt- och draghundar
  • hundar och katter i skyddshärbärgen
  • fluglarver och maskar som ska användas som flugagn.

Författningar

Alla föreskrifter, förordningar och lagar som kan beröra foderföretagare finns samlade på sidan Sveriges och EU:s författningar om foder.

Senast granskad: 2023-01-10

Till toppen