Registrering, märkning och journalföring av grisar

Du som håller en eller flera grisar ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta och du ska rapportera förflyttningar av djuren och föra stalljournal. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till förflyttningsregistret används också vid handläggning och kontroll av stöd. Kravet på registrering och märkning gäller även för minigrisar. 

Rapportera när du tar emot grisar

Registrera anläggningar

Du som är ansvarig för en plats med grisar ska registrera den hos Jordbruksverket innan du tar djur dit. Vi kallar platsen för anläggning. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.

Anläggningsregistret – platser med djur

De här djuren ska du registrera, märka och journalföra

Du ska registrera, märka och journalföra de arter som tillhör familjen Suidae: Babyrousa ssp., Hylochoerus ssp., Phacochoerus ssp., Porcula ssp.,Potamochoerus ssp., Sus ssp. Det innebär att du ska registrera, märka och journalföra bland annat tamsvin, vildsvin, hjortsvin och skogssvin. Det gäller även för minigrisar.

Om du inte har någon anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett registreringsnummer ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att som privatperson kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn.

Om du har ett produktionsplatsnummer sedan tidigare

Du som redan har ett produktionsplatsnummer ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registrerings­nummer. Om du har några andra djur som till exempel hästar och höns behöver du komplet­tera dina uppgifter om din anläggning med andra djurarter. Det gör du i vår e-tjänst.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

  • antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art
  • beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
  • arter.

I undantagsfall kan du ha ett registreringsnummer för flera anläggningar

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning.

I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registreringsnummer ska du mejla till oss för en bedömning.

Årlig kostnad för registrering

Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift. Avgiften är 80 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurart. Tänk på att gå in och avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e-tjänsten för anläggningsregistret. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

Märk dina grisar

Grisarna ska vara märkta senast 9 månader efter födseln, om grisarna lämnar anläggningen där de är födda innan dess ska de vara märkta vid flytten. Djur som föds och flyttas från din anläggning ska alltid vara märkta innan du flyttar dem. Grisarna ska vara märkta med ett öronmärke eller en tatuering som Jordbruksverket har godkänt. Du ska utföra märkningen så att den inte förorsakar lidande hos grisen. Om ditt djur skulle tappa ett öronmärke ska du så snart som möjligt märka det med ett ersättningsmärke. Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Om du håller vildsvin i ett godkänt vilthägn under extensiva förhållanden behöver du märka dem först när du flyttar dem från den anläggning där de är födda. Extensiva förhållanden innebär att de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt.

Öronmärkena ska ha landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Det är frivilligt med individnummer. Öronmärken ska sitta säkert under djurets livstid. Du får inte ta bort, ändra eller göra märkena oläsliga. Om en gris skulle tappa ett öronmärke ska du så snart som möjligt märka om den med ett ersättningsmärke.

Tatueringen ska innehålla landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Rekommendationen är att tatueringen ska sitta på bogen eller på halsen. Märkningen behöver vara läsbar under djurets hela livstid.

Märkning av grisar som flyttas inom en distributionskedja

Märkning av grisar som flyttas inom ramen för mellangårdsavtal

Om du som är slaktgrisproducent har ett gällande mellangårdsavtal med en smågris­producent kan du få ta emot omärkta grisar från den. Om du har mellangårds­avtal innebär det att du ingår i en distributionskedja. Förutsättningen är att du som är slakt­gris­producent märker djuren med leverantörsnummer innan du skickar djuren till slakt. Du behöver också anmäla till Jordbruksverket vilka avtal du har och vilka leve­ran­törsnummer som du använder på din anläggning. Du får anmäla högst tre mellan­gårdsavtal.

För att du som slaktgrisproducent ska kunna märka djuren på detta enklare sätt får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din egen anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar inte flyttar mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket ska grisarna vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer när de lämnar den anläggning där de föddes. Detta gäller även om du tar emot grisar från en anläggning som du inte har ett mellangårdavtal med.

Märkning av grisar vid slakt i internintegrerad produktion

Om du levererar grisar direkt till ett slakteri från den anläggning som de föddes på kan du märka djuren med ett leverantörsnummer i stället för landsbeteckningen SE och födelseanläggningens registreringsnummer. Du kan också märka grisarna på detta sätt om du enbart flyttar grisar mellan anläggningar där du själv är registrerad aktör (kallades tidigare djurhållare). Förutsättningen är att du som registrerad aktör har anmält till Jordbruksverket vilka leverantörsnummer du använder på din anläggning.

Om du har internintegrerad produktion med flera egna anläggningar får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar från olika besättningar inte flyttas mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket eller om dina grisar som går till slakt är födda på en annan anläggning ska dessa vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer senast 9 månader efter födseln. Lämnar grisarna anläggningen där de är födda innan dess ska de vara märkta innan flytten.

Märkning av grisar som du för ut från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem.

Tänk på att du ska rapportera att grisarna förs ut ur landet till förflyttningsregistret för grisar. Det är den registrerade aktören på den sista svenska anläggningen som ansvarar för att det blir gjort. Läs om hur du rapporterar förflyttningar längre ner på sidan under rubriken Rapportera flytt av grisar.

Märkning av grisar som du tar in till Sverige

Om du tar in ett djur från ett land inom EU ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken.

Om du ska ta in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss för närmare instruktioner om vad du behöver göra.

När du tar in ett djur till Sverige finns det fler bestämmelser som du måste följa.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronmärken och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronmärkena sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Godkända öronmärken

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har grisar kan beställa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren).

För beställning av tatueringshammare och tatueringspistol, kontakta Kjells karosseri (tidigare Imerco), Kristianstadsvägen 61, 312 32 Laholm, telefonnummer 0430–718 44.

Allflex

Allflex öronmärken är fortsatt godkända av Jordbruksverket för användning i Sverige. Just nu har Allflex svårigheter att ta emot beställningar och har därför valt att inte leverera till Sverige. Beställningarna kan framöver komma att skötas genom en annan aktör. Vi kommer att meddela på den här sidan när det går att beställa öronmärken från Allflex igen.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Godkänd märkningsutrustning

Kjells karosseri

Här kan du se märkningsutrustning som du kan beställa från Kjells karosseri. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Imerco tatueringshammare

Tatueringshammare för gris, 8 enheter (SE + 6 enheter), 345 millimeter, 320 gram. För mer information kontakta Imerco.

Imerco tatueringspistol

Halstatueringspistol för gris, 1 enhet, 300 millimeter, 950 gram.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera flytt av grisar

När du tagit emot grisar ska du rapportera det till oss. Om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar, och dessa ligger inom samma eller angränsande kommun, behöver du inte rapportera det. I de fallen räcker det att du för in uppgifterna i stalljournalen.

Det är den som är registrerad aktör på den anläggning som tar emot grisarna som ansvarar för att rapportera förflyttningen. Du kan ge någon annan, till exempel en förmedlare, fullmakt att sköta rapporteringen åt dig. Det kan du göra på Mina sidor eller på blankett.

Du ska rapportera flytt av grisar senast 7 dagar efter att du tagit emot dem på din anläggning.

När grisarna flyttas ska de vara märkta och journalförda på rätt sätt.

Godkända slakterier och koder för länderna

  • När du förflyttar djur till eller från Sverige behöver du ange koden för landet.

Så rapporterar du

Du kan välja att rapportera förflyttningen elektroniskt eller på blankett. Om du väljer elektronisk rapportering finns det två alternativ. Du kan antingen rapportera direkt i vår e-tjänst eller så kan du skicka in en elektronisk fil. Rapporteringsfilen är framförallt ett hjälpmedel för dig som rapporterar många förflyttningar eller som sköter rapporteringen åt andra.

När du tagit emot grisar på din anläggning ska du rapportera de här uppgifterna:

  • från vilken anläggning du har tagit emot grisarna
  • vilken av dina anläggningar som har tagit emot dem
  • datum för transportens avfärd och ankomst
  • antal grisar.

När du flyttar djur till Sverige eller från Sverige ska du rapportera fler uppgifter, bland annat numret på hälsointyget. När du flyttar djur från Sverige är det den registrerade aktören på den sista anläggningen i Sverige som ska rapportera förflyttningen till registret.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du inte följer reglerna för rapportering av dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Journalför dina grisar

När du har djur ska du

  • ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott
  • ha en läkemedelsjournal och dokumentera dödsfall.

Dessa krav kommer från olika lagstiftning. Du kan välja att dokumentera uppgifter utifrån dessa två krav i en och samma journal eller separat.

Stalljournal

Om du har grisar på din anläggning ska du föra in uppgifter om dem i en stalljournal. Uppgifterna ska du föra in i journalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Du ska spara journalen i minst 3 år.

Du ska journalföra de här uppgifterna:

  • djurart
  • kategorier av djurart. Du ska ange någon av de här kategorierna:
    • avel suggor
    • avel gyltor
    • smågrisar
    • slaktgrisar
    • hushållsgris
    • minigris
    • hondjur suggpool nav
    • hondjur suggpool satellit
    • suggor för slaktgrisproduktion
    • annat, ange vad.
  • antalet djur
  • djur som kommer till anläggningen. Du ska ange anläggningens registreringsnummer för den plats som djuret senast kommer från och vilket datum djuret kom till anläggningen.
  • djur som lämnat anläggningen. Du ska ange anläggningens registreringsnummer för den anläggning som tagit emot djuren och vilket datum djuret flyttades från anläggningen.
  • dödsfall med uppgift om datum när djuret dött på anläggningen
  • dokumentation över dödlighet. Du ska ange antalet döda djur i din besättning och anled­ning­en till att djuret eller djuren dött. Det gäller även om djuren inte är märkta eller införda i stalljournalen.
  • Om det finns djur som har elektroniskt öronmärke. Du ska ange typen av elektronisk märkning.
  • Om det finns djur märkta med tatuering. Du ska ange var tatueringarna är placerade.
  • Om det finns djur som kommit till anläggningen från ett annat land och av någon anledning behövt få en ny märkning. Du ska ange djurets ursprungliga märkning och skälet till att det har ändrats.

Spara din dokumentation

Spara förflyttningsdokument för de djur som kommit till anläggningen

Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 3 år.

Det här gäller för journalen

Journalen behöver inte längre vara godkänd av Jordbruksverket men vi har tagit fram några manuella stalljournaler för gris som du kan använda om du vill. Det är dock alltid ditt ansvar att se till att alla obligatoriska uppgifter finns i din journal.

  • Stalljournal för grisar, version 1.1
  • Stalljournal för specialiserad slaktgrisproduktion, version 1.1

Förflyttningsdokument – en del av journalen

När du flyttar grisar ska ett förflyttningsdokument följa med till den nya anläggningen. Om du flyttar djur mellan två av dina egna anläggningar behöver du inte fylla i något förflyttnings­dokument. Du behöver inte heller fylla i något förflyttningsdokument när du skickar djur till destruktion.

Det är du som är registrerad aktör och flyttar djuren från din anläggning, som ska fylla i förflyttningsdokumentet som ska följa till den nya anläggningen. Det innebär att om du tar hem dina djur från till exempel ett bete, där någon annan är registrerad som aktör ska du få ett för­flytt­ningsdokument från aktören innan du flyttar hem djuren. Transportören ska säkerställa att förflyttningsdokumentet följer med djuren till den nya anläggningen eller tillbaka till den anläggning där djuren hålls vanligtvis. Förflyttningsdokumentet sparas på den mottagande anläggningen i minst 3 år och är en del av kravet på journalföring.

Vissa slakterier har sina intransportsedlar godkända som ett förflyttningsdokument för grisar. Använder du en intransportsedel som har blivit godkänd som förflyttningsdokument av Jordbruksverket behöver du inte fylla i ett separat förflyttningsdokument när du skickar djuren till slakt. De här slakterierna har en intransportsedel som är godkänd som förflyttningsdokument:

  • AJ Dahlbergs Slakteri AB
  • Almunge Kött
  • HKScan Sweden AB
  • KLS Ugglarps AB
  • PROTOS AB
  • Skövde Slakteri AB

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du inte följer reglerna för hur du ska journalföra dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör. Du ska spara dokumenta­tionen i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek, vilken veterinär (om det gäller jourdos) eller foderföretag (om det gäller läkemedel i foder)
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år.

Författningar

Söker efter 2021:13

Senast granskad: 2023-01-27

Till toppen