Reptiler och groddjur
För att dina reptiler eller groddjur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras reptiler och groddjur kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta ormar, ödlor, sköldpaddor och groddjur. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Så sköter du ormar och ödlor
Foder och vatten
Vissa orm- och ödlearter dricker vatten från droppar på sin kropp eller droppar på föremål. Om du har sådana djur måste du spraya dem med vatten dagligen eller se till att det finns droppande vatten där djuren vistas.
Du ska utfodra ormar och ödlor med ett foder som är anpassat för arten. Fodermängden ska anpassas så att djuren varken blir för kraftiga eller för magra.
Utfodring med levande djur
Det är inte tillåtet att använda levande djur som foder, eftersom djur som sväljs levande, kramas till döds eller dödas med gift dör på ett plågsamt sätt.
Reptiler kan vänjas vid att ta dött byte. Du får mata reptiler med avlivade möss, råttor och kaniner. Det är också tillåtet att mata reptiler med levande insekter.
Den som avlivar till exempel gnagare för att utfodra reptiler ska vara väl förtrogen med den bedövnings- och avlivningsmetod som tillämpas.
Använda animaliska biprodukter som foder
Du får utfodra med till exempel infrysta möss och råttor som kommer från en godkänd tillverkare av foder för sällskapsdjur. Du får också utfodra med matrester från ditt eget kök och med kött från butik. Men om du vill använda andra animaliska biprodukter av kategori 3 måste du anmäla det hos Jordbruksverket. Anmälan kostar inget och gäller tills du själv säger upp den.
När du registreras får du ett registreringsnummer. Om du avslutar din verksamhet ska du anmäla det.
Den som lämnar ut produkterna till dig ska intyga att det är kategori 3-material och att det är avsett som foder. Det görs på ett så kallat handelsdokument. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du hämtar produkterna. Dokumentet ska du spara i minst 2 år.
Miljön där ormarna och ödlorna lever
Grundprincipen är du ska hålla ormar och ödlor i utrymmen som ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Utrymmet ska vara rymningssäkert, luckor och dörrar ska vara säkrade och insidan får inte ha ytor som djuren kan skada sig på.
Detaljerna i kraven på hur miljön ska vara utformad är olika beroende på vilken art det gäller. I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur kan du se de exakta bestämmelserna.
Fånga inte vilda ormar, ödlor eller grodor
Du får inte hålla vilda infångade djur som sällskapsdjur i Sverige.
Terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst
En lokal där det finns terrarium med giftormar eller giftödlor måste vara rymningssäker. Terrariet där du har djuren ska vara låst. Det måste dessutom finnas en skylt där det står att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor och vilken art som hålls i terrariet.
Minsta utrymme för ormar och ödlor
I djurskyddsföreskrifterna står det vilken yta ormar och ödlor minst behöver ha att röra sig på för att må bra. Ett utrymme för ormar och ödlor får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellerna nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan.
Utrymmen för ormar
| Ormens längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per orm vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|
| Kortare än 35 cm | 0,03 m² | 0,015 m² | 0,17 m |
| 36-40 cm | 0,04 m² | 0,02 m² | 0,2 m |
| 41-50 cm | 0,06 m² | 0,03 m² | 0,25 m |
| 51-75 cm | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,4 m |
| 76-100 cm | 0,25 m² | 0,12 m² | 0,5 m |
| 101-125 cm | 0,4 m² | 0,2 m² | 0,65 m |
| 126-150 cm | 0,55 m² | 0,27 m² | 0,75 m |
| 151-175 cm | 0,75 m² | 0,37 m² | 0,85 m |
| Längre än 175 cm | 1,0 m² | 0,5 m² | 1,0 m |
Ormens längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per orm vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|
Kortare än 30 cm | 0,03 m² | 0,015 m² | 0,1 m |
31-40 cm | 0,04 m² | 0,02 m² | 0,12 m |
41-50 cm | 0,06 m² | 0,03 m² | 0,15 m |
51-75 cm | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,2 m |
76-100 cm | 0,25 m² | 0,12 m² | 0,28 m |
101-125 cm | 0,43 m² | 0,2 m² | 0,35 m |
126-150 cm | 0,63 m² | 0,3 m² | 0,45 m |
151-200 cm | 1 m² | 0,5 m² | 0,5 m |
201-300 cm | 2,15 m² | 1,0 m² | 0,7 m |
301-400 cm | 4,1 m² | 2,0 m² | 1,0 m |
401-500 cm | 6,8 m² | 3,4 m² | 1,3 m |
Längre än 500 cm | 9,0 m² | 4,5 m² | 1,5 m |
Utrymmen för ödlor
| Ödlans längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per ödla vid grupphållning | Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| Kortare än 15 cm | 0,06 m² | 0,0075 m² | 0,03 m² | 0,25 m |
| 16-20 cm | 0,12 m² | 0,015 m² | 0,06 m² | 0,35 m |
| 21-30 cm | 0,25 m² | 0,03 m² | 0,12 m² | 0,5 m |
| 31-40 cm | 0,5 m² | 0,06 m² | 0,25 m² | 0,7 m |
| 41-50 cm | 0,81 m² | 0,15 m² | 0,4 m² | 0,9 m |
| 51-75 cm | 1,5 m² | 0,3 m² | 0,75 m² | 1,2 m |
| 76-100 cm | 2,1 m² | 0,5 m² | 1,0 m² | 1,4 m |
| 101-125 cm | 2,5 m² | 1,25 m² | 1,25 m² | 1,6 m |
| 126-150 cm | 3,0 m² | 1,5 m² | 1,5 m² | 1,7 m |
151-200 cm | 4,0 m² | 2,0 m² | 2,0 m² | 1,8 m |
| Ödlans längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per ödla vid grupphållning | Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| Kortare än 10 cm | 0,06 m² | 0,0075 m² | 0,03 m² | 0,2 m |
| 10-15 cm | 0,09 m² | 0,011 m² | 0,045 m² | 0,2 m |
| 16-20 cm | 0,16 m² | 0,02 m² | 0,08 m² | 0,3 m |
| 21-30 cm | 0,36 m² | 0,045 m² | 0,15 m² | 0,3 m |
| 31-40 cm | 0,64 m² | 0,08 m² | 0,32 m² | 0,4 m |
| 41-50 cm | 0,9 m² | 0,15 m² | 0,45 m² | 0,5 m |
| 51-75 cm | 1,8 m² | 0,3 m² | 0,9 m² | 0,6 m |
| 76-100 cm | 2,5 m² | 0,6 m² | 1,25 m² | 0,75 m |
| 101-125 cm | 3,0 m² | 1,0 m² | 1,5 m² | 0,9 m |
126-200 cm | 4,0 m² | 2,0 m² | 2,0 m² | 1,0 m |
151-200 cm | 5,0 m² | 2,5 m² | 2,5 m² | 1,0 m |
Så sköter du sköldpaddor
Sköldpaddor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter artens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal. Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor ska ha sådan inredning att de kan söka skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd.
Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i.
Sumpsköldpaddor ska ha badvatten. Vattnets djupaste del ska minst motsvara höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. De ska också ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska ligga helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Så sköter du groddjur
Ett terrarium eller akvarium för groddjur bör vara försett med lock.
Helakvatiska groddjur ska hållas i vatten. Halvakvatiska groddjur ska hållas i vatten med landdel. Landdelen ska ha grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt. Marklevande groddjur ska hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt. Trädlevande groddjur ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Marklevande och trädlevande groddjur ska ha badvatten av minst sådan volym och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför vattenytan. Groddjur ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Reptiler och groddjur kan sprida salmonella
Reptiler och groddjur kan bära bland annat salmonellabakterier i tarmkanalen. En reptil som bär salmonella är i allmänhet inte sjuk, men den kan ändå vara bakteriebärare och sprida smittan.
God hygien minskar risken för smittspridning. Tvätta alltid händerna efter att du har rengjort utrymmet där djuren hålls, och efter att du har hållit i djuren. Vi rekommenderar däremot att man inte använder läkemedel mot salmonellasmitta hos reptiler. Det leder lätt till att resistenta bakteriestammar ökar.
Om dina djur blir sjuka
Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att dina djur inte mår bra.
Om ditt sällskapsdjur behöver avlivas
Om ditt sällskapsdjur blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar sällskapsdjuret ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.
Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.
Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning och slakt.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var din mark ligger och hur stor den är
- om det är ett stort eller litet djur.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Tillstånd för verksamheter med ormar, ödlor, sköldpaddor och groddjur
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med ormar, ödlor, sköldpaddor eller groddjur
- hyra ut eller förvara och utfodra andras ormar, ödlor, sköldpaddor eller groddjur i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Transportera ormar, ödlor och sköldpaddor
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Särskilda regler för att transportera sköldpaddor
Transportlådor för sköldpaddor ska vara hållfasta, stötdämpande, ha låg värmeledande förmåga och ventilationshål. Om du transporterar flera djur tillsammans gäller det här:
- Om skallängden är högst 10 cm så får du transportera högst 10 individer tillsammans.
- Om skallängden är mer än 10 cm så får du transportera högst 5 individer tillsammans.
- Om skallängden är mer än 20 cm så ska djuret transporteras individuellt.
Om du har flera sköldpaddor i samma låda måste lådan vara platt så att de inte kan krypa upp på varandra. Du ska ta hänsyn till att olika arter har olika behov av temperatur, luftfuktighet och liknande. Om transporten varar längre än 36 timmar ska kärr- och vattensköldpaddor ha fuktiga men inte blöta material i lådan. Exempel på sådana material är mossa eller träull.
Ta in reptiler och groddjur till Sverige
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Du ansvarar för att reglerna följs
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om djurens art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Den 21 april 2021 började nya regler gälla för att ta in reptiler och groddjur i Sverige
Djur som inte ska säljas eller byta ägare
Om du skickar ditt djur med en annan person, innebär reglerna att du som ägare också måste resa inom 5 dagar före eller efter att ditt djur har rest. Om du inte kan resa själv behöver du följa reglerna för djur som ska säljas eller byta ägare.
Djur som ska säljas eller på annat sätt byta ägare
För dig som vill
- ta in djur från ett annat EU-land i syfte att byta ägare
- vill föra ta in fler än fem djur
- skickar dina djur med ombud och inte själv reser inom fem dagar före eller efter djurens resa
innebär reglerna bland annat att du inte längre behöver vara registrerad för införsel.
Från EU-länder
Kraven på hälsointyg och att registrera förflyttningen i TRACES tas bort.
Från länder utanför EU
Du får bara ta in djur från länder som det är tillåtet att ta in djur för handel från. Du kommer fortfarande att behöva ett hälsointyg.
Vi håller på att uppdatera webbplatsen med detaljer om de nya reglerna, men denna sida är ännu inte uppdaterad. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.
Ta in enstaka djur som inte ska säljas
Du får ta enstaka reptiler och groddjur till Sverige utan införseltillstånd från Jordbruksverket. Det gäller för djur som
- de inte är fler än fem stycken
- de reser med dig eller ditt ombud
- de inte ska säljas eller byta ägare i Sverige
- de är uppfödda i fångenskap och har hållits i fångenskap sedan födseln.
Om du vill ta in djur i Sverige som inte passar in i den här listan, ska du läsa reglerna under rubriken Ta in djur i Sverige för att sälja.
Om du tar in djuren från länder utanför EU (utom Andorra, Färöarna, Norge och Schweiz)
Du måste ta in djuren i EU via en godkänd EU entry point, där de ska besiktigas av en gränskontrollveterinär. I Sverige är det gränskontrollstationerna i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter. Du betalar en avgift för att få djuret besiktigat. Avgiften är lägre under ordinarie arbetstid på vardagar. Under övrig tid tas en extra jouravgift ut.
Notera att om du ska ta in djur via ett annat EU-land till Sverige, ska gränskontrollen göras i det första EU-landet som du anländer till med ditt djur. Kom ihåg att göra anmälan till denna gränskontroll minst en arbetsdag före beräknad ankomst.
Ta in djur i Sverige för att sälja
De här reglerna gäller för djur som
- ska säljas eller byta ägare
- transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med
- är fler än fem.
Handel från EU-länder samt Andorra, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten
En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan djuren sänds iväg. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till sin destination.
En officiell veterinär är en veterinär med ett speciellt förordnande från behörig myndighet, som har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Officiella veterinärer finns inte i alla länder. Om landet saknar officiella veterinärer ska du i stället anlita en legitimerad veterinär och sedan få intyget stämplat av den Centrala veterinärmyndigheten i landet. Kontakta myndigheten i god tid och be om skriftlig information om hur detta ska gå till.
Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
Handel från länder utanför EU och EFTA
Om du ska ta in djur från andra länder utanför EU får du bara göra detta via en godkänd EU entrypoint / införselort. I Sverige är det gränskontrollstationerna i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.
- Du måste kontakta en gränskontrollveterinär och anmäla införseln senast en arbetsdag innan djurens ankomst.
- Vid ankomst ska du anmäla det till tullen och gränskontrollveterinären.
- Den som säljer djuren ska skicka med en exportförsäkran som intygar att de var kliniskt friska när de lämnade anläggningen. Av exportförsäkran ska det också framgå att djuren är uppfödda i och har hållits i fångenskap sedan födseln.
- Djuren ska också ha med sig ett hälsointyg som är utfärdat av en officiell veterinär under det sista dygnet före lastningen. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till slutdestinationen.
- Du måste behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
- Djur från länder utanför EU får endast föras in direkt via införselorterna Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter eller via införselorter i ett annat EU-land.
Föra ut reptiler och groddjur från Sverige
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!
- Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda på vilket intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
- Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
- Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
- Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
- Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.
Ta ut djur till länder utanför EU
Ta reda på om det finns exportrestriktioner
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta kontakt med landet dit djuren ska
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
- Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
- Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
- Behövs det något särskilt godkännande?
- Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
- Vilket hälsointyg behövs?
- Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?
Skaffa ett hälsointyg
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Lämna en tulldeklaration
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Det här behöver du som exportör göra
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
- Tillsammans med importören, ta reda på vilka intyg som ska medfölja sändningen.
- Säkerställa att du har behörighet till det webbaserade systemet TRACES NT, för att kunna fylla i uppgifter i intyget.
- Kontrollera att avsändande anläggning är registrerad eller godkänd och att transportören uppfyller de krav som gäller.
- Om transporten till Storbritannien sker via andra EU-länder så behöver du också läsa på om vad som gäller för att föra ut till andra EU-länder.
- Ta kontakt med en officiell veterinär i god tid!
Hälsointyg och föranmälan
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet TRACES NT eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
- Importören ska anmäla sändningen i Storbritannien i datasystemet IPAFFS
- Sändningen får ett unikt notifieringsnummer (UNN) i IPAFFS som har formatet IMP.GB.2021.1XXXXXX.
- Ett hälsointyg som utfärdats av en officiell veterinär i Sverige ska alltid medfölja.
- Importören i Storbritannien ska ge UNN-numret till exportören eller den officiella veterinären i Sverige som lägger in numret i hälsointyget.
- Exportören ger importören en elektronisk kopia av hälsointyget så att intyget kan laddas upp i IPAFFS.
- Exportören ansvarar för att hälsointyget i original medföljer sändningen.
Om djuren ska tillbaka till Sverige senare
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Kontakta oss om du har frågor
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter 2021:13
Söker efter 2019:15
Söker efter 2019:27
Söker efter 2019:7
Söker efter 2019:29
Senast granskad: 2022-12-09