Djurparksdjur

Alla djurparker och andra anläggningar som visar djur för allmänheten måste ha ett tillstånd som bland annat visar att personalen har rätt utbildning och att djuren kan bete sig naturligt. Även vid handel med djurparksdjur finns det regler som du måste följa, exempelvis att i vissa fall registrera djurslaget du för in eller ut ur landet.

Detta räknas som djurpark

Alla som visar djur för allmänheten minst 7 dagar per år räknas som djurpark när det gäller reglerna om tillstånd, handel med andra länder och hur djuren ska skötas. Reglerna gäller alltså inte bara det man i dagligt tal kallar för djurpark, utan omfattar också exempelvis restauranger, stadsparker och 4H-gårdar som visar djur.

Reglerna om foder gäller bara djur på det vi i dagligt tal kallar för djurpark.

Alla djurparker behöver tillstånd

Alla anläggningar som visar djur offentligt måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Länsstyrelsen tittar då på om djurens utrymmen är tillräckligt stora och inredningen stämmer med djurens behov samt att personalen har rätt utbildning.

Om anläggningen har djur av vilda arter behövs ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta.

Anläggningar som har hotade djurarter behöver dessutom särskilda tillstånd.

Registrering, märkning och journalföring av djurparksdjur

Anläggningen där du håller djuren ska vara registrerad hos oss. Du gör det i våra e‑tjänster. Där kan du läsa mer om reglerna. Vi har olika register som du behöver registrera anläggningen i, beroende på om det är landlevande eller vattenlevande djur. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.

Du kan läsa mer om reglerna för märkning, registrering och journalföring på sidorna för respektive djurslag. Där finns också information om vilka olika släkter och arter som omfattas av reglerna för varje djurslag.

Djurparken ska ha utbildad personal och kontakt med veterinär

Den person som har ansvaret för djurhållning och skötsel på anläggningen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet.

Alla anläggningar som visar djur offentligt ska ha en veterinär knuten till sig. Denna ska besöka anläggningen minst en gång i kvartalet. Veterinären ska bland annat förebygga och behandla sjukdomar och ge råd om hur djuren kan skötas och hanteras på bästa sätt.

Anläggningar som visar vilda djur ska dessutom ha en zoolog knuten till sig. Denna ska besöka anläggningen minst en gång i halvåret. Zoologen ska bland annat ge råd om djurens miljö och foder.

Djuren ska kunna bete sig naturligt och ha tillsyn varje dag

Djuren ska kunna bete sig naturligt, och inte kunna skada sig själva, varandra eller människor omkring dem. Det finns därför omfattande regler om hur stora utrymmen olika djurslag ska ha och hur utrymmena ska vara utformade. Du hittar reglerna i föreskriften om djurhållning i djurparker m.m. (SJVFS 2019:29).

Djur ska normalt sett hållas i par eller i grupp. De får inte hållas tjudrade.

Djuren ska ses till minst en gång om dagen.

Foder till djurparksdjur

Reglerna kring foder gäller djur som hålls på det vi i dagligt tal kallar djurpark.

Många olika arter kan ingå i begreppet djurparksdjur. De olika arterna har olika foderbehov. Vissa äter bara vegetabilier medan andra helst äter döda djur. Men grundkraven när det gäller fodersäkerhet är samma som för alla andra djur som utfodras. Fodret ska vara säkert och får inte ha negativ effekt på människors eller djurs hälsa inom det avsedda användningsområdet. Fodret får heller inte antas ha skadlig inverkan på miljön.

Djuren ska ha ständig tillgång till dricksvatten. De flesta djurslag ska utfodras varje dag. Rovdjur, fiskar, grodor och kräldjur kan få foder mer sällan.

Godkänt foder

Allt foder som tas emot måste komma från återförsäljare eller direkt från registrerade eller godkända foderanläggningar. Den som lämnar ifrån sig ett foder är ansvarig för att foderlagstiftningen följs så att fodret därigenom är säkert.

Du kan söka efter godkända foderföretagare i vår e-tjänst.

Du kan även köpa helt vegetabiliska livsmedel och själv omvandla dem till foder. Här kan du läsa mer om vad som krävs.

Djurparken ansvarar för att fodret lagras, hanteras och används på ett sådant sätt att det är säkert för de djur som utfodras.

Bearbetat foder med animaliska beståndsdelar

Bearbetade kommersiella foder kan användas fritt med ett par undantag. Idisslare får inte utfodras med foder som innehåller vissa animaliska beståndsdelar. Det finns också ett så kallat ”kannibalismförbud” som innebär att djur av en viss art inte får utfodras med bearbetat animaliskt protein av djur från samma art.

Obearbetat animaliskt foder

För att använda obearbetade animaliska biprodukter av så kallad kategori 3 krävs det att du anmäler användningen till Jordbruksverket. Det gäller exempelvis slaktrester, fiskrens och rester från livsmedelsindustrin. Anmälan kostar inget och gäller tills du själv säger upp den. Du anmäler användningen i vår e-tjänst.

När du registreras får du också ett registreringsnummer. Om du avslutar din verksamhet ska du anmäla det.

Slakterier, uppsamlingscentraler och andra anläggningar får bara lämna ut animaliska biprodukter till dig om du är anmäld. Den som lämnar ut produkterna till dig ska intyga att det är kategori 3-material och att det är avsett som foder. Det görs på ett så kallat handelsdokument. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du hämtar produkterna. Dokumentet ska du spara i minst 2 år.

För att få använda animaliska biprodukter av annan kategori än 3, som kan innebära en större risk, krävs dessutom tillstånd. Du anmäler användningen och söker tillstånd i samma e-tjänst.

Ett tillstånd kostar 500 kronor och gäller i 3 år.

Jordbruksverket kan inte ge tillstånd för att använda animaliska biprodukter för ”miljöberikning”. Men det finns inget som hindrar att foder indirekt används som ”berikning” till exempel genom att köttiga ben ger djuren sysselsättning.

Du får inte utfodra grisar och fåglar med matavfall

Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel svinpest, mul- och klövsjuka och newcastlesjuka. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra grisar eller fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.

Transportera foder

Om du transporterar foder i någon form måste du följa EU:s regler om foder, både om du transporterar foder som är förpackat eller i bulk.

Överblivet obearbetat foder med animaliska beståndsdelar, vilket inkluderar benrester, ska transporteras för att omhändertas vid en anläggning som har tillstånd att ta emot den typen av material. Den som transporterar detta ska vara registrerad för att transportera animaliska biprodukter av den kategori som resterna har. Du ska skicka med ett handelsdokument i original som du ska spara en kopia av i minst två år.

Ta in foder från andra länder

Reglerna för handel med foder är till viss del olika beroende på om du handlar med länder inom eller utanför EU. De skiljer sig också beroende på om det gäller vegetabiliskt foder eller foder med animaliska beståndsdelar.

Om djurparken levererar foder

Om djurparken framställer foder och lämnar detta eller annat foder vidare till exempelvis andra djurparker måste fodret vara säkert och spårbart. Djurparken ska vara registrerad som foderanläggning. Rör det sig om foder med animaliska beståndsdelar krävs även godkännande eller registrering enligt den lagstiftning som reglerar animaliska biprodukter.

Om djurparken har livsmedelsproducerande djur

Om djurparken har djur som sedan ska gå in i livsmedelskedjan ställs samma krav på utfodringen av dessa djur som på livsmedelsproducerande djur i primärproduktionen på lantbruk. Djurparken ska vara registrerad som foderföretag inom primärproduktionen. Länsstyrelsen ansvarar för att kontrollera att djurparken håller djuren skilda från övriga djur på djurparken och att de utfodras i enlighet med de krav som ställs.

Transportera djurparksdjur

Det finns några regler som alltid gäller:

  • Du får bara transportera djuren när de är lämpliga att transportera.
  • Du får inte transportera djur som är sjuka eller skadade. Om djuren är lindrigt sjuka eller skadade kan du transportera dem om de inte lider under transporten.
  • Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
  • Om det behövs ska du kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren i utrymmet
  • Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation och ska skydda djuren mot skador under transporten.
  • När du lastar i eller ur djuren ur fordonet ska du använda lämplig utrustning, till exempel lastramper. Om det finns behov ska rampen ha räcken och tvärgående ribbor som gör att djuren inte faller av rampen eller halkar. Rampen ska luta så lite som möjligt.

När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven

Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Det gäller under förutsättning att transporten inte riskerar att öka djurets lidande. Om du är osäker på om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.

Längre transporter

När du transporterar djuren längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur.

Transporter i ekonomisk verksamhet

Djurparker räknas som ekonomisk verksamhet. Därför måste du följa EU:s djurtransportförordning när du transporterar djurparksdjur. Du måste bland annat ha ett transportörstillstånd och eventuellt kompetensbevis.

Transporter utomlands

Om du ska transportera djur utomlands ska de besiktigas av en veterinär. Besiktningen får göras tidigast 24 timmar före lastning. Hästar får besiktigas tidigast 48 timmar före lastning.

Det är viktigt att djur som transporteras mellan länder inte för med sig smitta.

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Hygienregler

Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.

När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Ta hand om döda djur

Du måste ta hand om döda djur på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren till en mottagare som får ta emot dem. Du kan även förbränna döda djur i en panna om den har blivit godkänd för det av Jordbruksverket.

I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur i naturen.

Du ska förvara döda djur på ett smittsäkert sätt innan de transporteras bort. Du ska bland annat se till att rovdjur och fåglar inte kan komma åt dem. Döda djur ska också förvaras skilt från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med de levande djuren i samband med hämtningen.

Anmäla hämtning av döda djur

Det finns företag som hämtar döda djur för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Om du bara har ett fåtal döda djur så kan du frysa in dem och anmäla hämtning vid ett senare tillfälle. Tänk på att du måste kunna redogöra för hur du förvarar de döda djuren om du får frågor om det från kommunen.

Gräva ner döda djur

Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djurparksdjur. Vissa områden är dock undantagna från nedgrävningsförbudet.

Undantag från nedgrävningsförbudet i vissa områden

Du får gräva ner döda djurparksdjur i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst

  • glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen
  • öar utan fastlandsförbindelse.

Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom. Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Förbränna döda djur i egen panna

Om du har en panna som är godkänd av Jordbruksverket kan du förbränna döda djur i den. Du kan läsa mer om det på sidan om förbrännings­anläggningar.

Ta in djurparksdjur till Sverige från andra länder

Det finns regler som du behöver uppfylla om du ska föra in djur till Sverige som ska hållas i djurpark eller i annan anläggning där djuren visas för allmänheten i mer än 7 dagar per år. På denna sida hittar du krav på registrering och införseltillstånd för olika djurslag. Det finns även övriga krav som du måste uppfylla för varje djurslag. Kontakta oss för att få veta mer om dessa krav.

Registrering gäller för djurslagen nötkreatur, grisar, får, getter och andra klövdjur samt hovdjur som ska till djurpark

Du måste vara registrerad för att föra in vissa djurparksdjur från EU samt från länder som införlivat EU:s veterinära lagstiftning, de så kallade EFTA-länderna.

För att du ska få föra in djuren måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. För att registrera dig gör du en anmälan till oss minst 7 arbetsdagar före det första beräknade tillfället. Det gör du via vår e-tjänst.

Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor. När du anmäler dig får du mer information om hur du betalar.

När djuret tas in i Sverige ska det följa med ett hälsointyg som ska vara utfärdat av en officiell veterinär i ursprungslandet. Intyget ska vara utfärdat under det sista dygnet före lastningen och i original följa med transporten till destinationsorten. Du som importerar ska under minst 6 månader behålla intyget och på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.

Detta gäller för djurslag som inte omnämnts ovan

Du måste ha tillstånd för att ta in djurparksdjur till Sverige.

Om du vill ta in djur som inte omfattas av dem som nämnts ovan krävs tillstånd i varje enskilt fall.

Du ansöker om tillstånd för att ta in djurparksdjur till Sverige via blankett.

Skicka din ansökan om införseltillstånd till: Jordbruksverket, djurinförselenheten, 551 82 Jönköping.

Du kan också skicka ansökan undertecknad via e-post.

Handläggningstiden för ansökningar om införseltillstånd är 30 dagar.

Föra in djurparksdjur från länder utanför EU

För att få mer information om vad som krävs när du ska föra in apdjur, hov- och klövdjur eller rovdjur till djurpark från ett land utanför EU behöver du kontakta oss.

Föra ut djurparksdjur från Sverige till andra länder

Kontakta mottagande land för att få reda på vilka krav som ställs för att ta in djurparksdjur till det aktuella landet.

Föra ut djurparksdjur till länder utanför EU

För att få mer information om vad som krävs när du ska föra ut apdjur, hov- och klövdjur eller rovdjur från djurpark till ett land utanför EU behöver du kontakta oss.

Särskilda bestämmelser för utrotningshotade arter, CITES

Vissa arter omfattas av särskilda bestämmelser enligt CITES-konventionen. Det är en internationell överenskommelse som reglerar handel med hotade djur och växter. CITES A-listade arter kan behöva CITES-intyg för att flytta mellan djurparker inom EU. CITES A-, B- och C-listade arter måste ha CITES-tillstånd för att föras in till EU eller ut ur EU.

Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES. Artskyddsförordningen gäller alla arter av fåglar som förekommer i vilt tillstånd inom EU. Den omfattar även övriga fridlysta djur- och växtarter. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom de regler som finns om hur man får handla med och förvara dessa arter.

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.

Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Författningar

Söker efter 2006:84

Söker efter 2019:29

Söker efter 2021:13

Senast granskad: 2023-02-21

Till toppen