Salmonella

Salmonella kan smitta både människa och de flesta djurslag. Människor smittas framför allt via livsmedel. Därför finns lagstiftning och kontroller med målet att hålla svenska livsmedel fria från salmonella. Sverige har ett mycket gott hälsoläge när det gäller salmonella hos livsmedelsproducerande djur.

Om salmonella

Salmonella är en så kallad zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människa. Djur kan drabbas av sjukdom på grund av salmonella, men det vanligaste är att de bara bär på smittan utan att själva bli sjuka.

Eftersom salmonella orsakas av bakterier som finns naturligt i miljön går sjukdomen inte att utrota, men genom goda rutiner för hygien och skötsel kan varje lantbrukare minska risken för att djuren blir smittade och och bidra till att hålla svenska livsmedel salmonellafria.

Kort om förekomsten av salmonella

Infektion med salmonella är vanligt förekommande i stora delar av världen. I Sverige är det relativt ovanligt med salmonella hos livsmedelsproducerande djur. Vi brukar upptäcka mellan 0 och 10 nya fall per djurslag och år hos livsmedelsproducerande djur.

Under 2020 påvisades en salmonellatyp som vi inte har sett i landet sedan 1970-talet; Salmonella Choleraesuis. Salmonella Choleraesuis har visat sig förekomma bland vildsvin i vissa delar av landet, och det har även påvisats enstaka fall hos tamgris.

Sedan slutet av 1990-talet har salmonella, särskilt vissa typer av Salmonella Typhimurium, påvisats hos ett större antal katter och småfåglar under senvintern och vårvintern. Katterna smittas när de jagar småfåglar, till exempel vid fågelbord.

Salmonella enteritidis, som är en mycket vanlig typ av salmonella hos fjäderfä i stora delar av världen, har fram till 2021 varit mycket sällsynt i svenska besättningar. De senaste två åren har denna typ påvisats i några besättningar, men förekomsten är fortfarande mycket låg.

Kontroll och övervakning av salmonella

Sverige har ett mycket gott hälsoläge när det gäller salmonella hos livsmedelsproducerande djur. Den svenska salmonellakontrollen omfattar både foder, djur och livsmedel och innebär att fynd av salmonella hanteras längs hela livsmedelskedjan. Sammantaget gör det att svenska animaliska livsmedel är väldigt säkra när det gäller salmonella.

Myndigheter och näring arbetar gemensamt för att förebygga och bekämpa salmonella, både genom obligatoriska och frivilliga kontrollprogram. De frivilliga kontrollprogrammen ansvarar branschorganisationer för.

Övervakningen är olika uppbyggd för olika djurslag. Till exempel finns en obligatorisk övervakning av alla kommersiella fjäderfäbesättningar, där regelbundna provtagningar sker på gården.

För nöt och gris görs bland annat stickprovskontroll i samband med slakt och unga nötkreatur provtas i samband med obduktion.

Svenska får är fria från eller har en mycket låg förekomst av salmonella, förutom när det gäller en särskild typ av salmonella som tillhör gruppen Salmonella diarizonae. Den är relativt utbredd bland svenska får. Det är mycket ovanligt att denna typ av salmonella gör människor sjuka. Därför bekämpar vi normalt sett inte den specifika typen av smitta hos får. För övriga salmonellatyper gäller samma regler som för andra livsmedelsproducerande djur.

Den som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur måste varje vecka provta för salmonella på anläggningen. Fodertillverkaren måste också ha en riskbaserad egenkontroll för att minimera risken för att fodret innehåller salmonella.

Viktiga förebyggande åtgärder för djurhållare

Djurägare kan göra mycket för att minska risken för att sjukdomar kommer in i och får fäste i besättningen eller sprids till andra besättningar. Det handlar om biosäkerhet, det vill säga allt från var och hur stallarna är byggda till hur de dagliga skötselrutinerna ser ut. Du kan läsa mer om förebyggande arbete under respektive djurslag på sidan Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens.

Det här gör vi vid ett utbrott

När salmonella upptäcks i en besättning beslutar Jordbruksverket om restriktioner (så kallad spärr) och bekämpning. Grunden är gemensam för alla livsmedelsproducerande djurslag, men det praktiska genomförandet varierar, bland annat beroende på djurslag, uppfödningsform, typ av salmonella och hur utbredd smittan är på anläggningen.

Under bekämpningen anpassar man hygien- och skötselrutinerna för att motverka smittspridning inom besättningen. Stallmiljön saneras och gödsel och andra smittförande produkter tas om hand på lämpligt sätt. Så långt produktionsformen tillåter inväntar man en naturlig utläkning av infektionen.

Ibland blir det nödvändigt att avliva djur på gården, till exempel om djuren är slaktfärdiga och man riskerar att det blir för trångt för dem innan smittan hinner bekämpas. Då måste man avliva djur för att undvika att det uppstår djurskyddsproblem. Ibland är det nödvändigt att avliva djur för att kunna tömma och rengöra smittade utrymmen.

I de flesta fjäderfäbesättningar avlivas i regel alla djur i den smittade avdelningen direkt, eftersom det inte är praktiskt möjligt att stoppa smittan på något annat sätt.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett utbrott av salmonella där Jordbruksverket fattar beslut om restriktioner och bekämpningsåtgärder kan du som djurägare ha rätt till viss ersättning. Det gäller enbart för sådana kostnader och förluster som uppstått som en direkt följd av Jordbruksverkets beslut. Ersättningsnivån beror på vilken typ av produktion du bedriver och om din anläggning är med i ett frivilligt kontrollprogram för salmonella eller inte. För vissa produktionsformer finns det ingen ersättning.

Författningar

Söker efter 2004:2

Senast granskad: 2024-02-02

Till toppen