Så bekämpas salmonella hos djur i Sverige

Tack vare ett omfattande kontrollprogram är förekomsten av salmonella bland svenska djurbesättningar mycket låg. Det här är ett område där Sverige är bland de främsta i världen. Arbetet görs framförallt ur ett folkhälsoperspektiv för att skydda människor mot salmonella. Djur kan också drabbas av sjukdom p.g.a. salmonella, men det vanligaste är att de bara bär på smittan utan att själva bli sjuka.

Myndigheter och näring arbetar gemensamt för att förebygga och bekämpa salmonella genom lagstadgade och frivilliga kontrollprogram, vars mål är att hålla svenska livsmedel fria från salmonella. Att myndigheter och näring fokuserar kring ett gemensamt mål är en bidragande orsak till Sveriges goda smittläge både bland människor och djur.

I Sverige rapporteras 2000–2500 salmonellafall på människa per år. Omkring två tredjedelar av fallen har smittats utomlands. Bland dem som smittats i landet har många smittats av importerade livsmedel. Endast en liten del av fallen kan härledas till svenska livsmedelsproducerande djur.

Kontroll från foder till livsmedel

Sverige har ett salmonellakontrollprogram som innebär att salmonella bekämpas i alla led, från foder till färdigt livsmedel.

Övervakningen är olika uppbyggd för olika djurslag. Till exempel finns en obligatorisk övervakning av alla fjäderfäbesättningar, där regelbundna provtagningar sker på gården.

För nöt och gris görs bland annat stickprovskontroll i samband med slakt och provtagning av unga djur i samband med obduktion.

Få smittade besättningar varje år

Antalet salmonellasmittade nötbesättningar har legat relativt konstant sedan början av 1990-talet med mellan 5 och 13 nya fall per år. Sedan 2013 har antalet nysmittade nötbesättningar legat under fem per år, med undantag för 2013 då ett foderutbrott ledde till 10 smittade besättningar. På grissidan minskade antalet smittade besättningar kraftigt i slutet av 1970-talet, och har sedan dess legat på upp till fem nya smittade besättningar per år.

De senaste åren konstateras ny smitta i upp till fem värphönsbesättningar och slaktkycklingflockar varje år. Samtliga siffror gäller med undantag för enstaka år, då större utbrott förekommit

2017 konstaterades nyinfektion med salmonella i tre nötbesättningar, inga fall i grisbesättningar och tre besättningar med fjäderfä.

Vad händer när salmonella upptäcks på en gård?

När salmonella upptäcks i en besättning spärras anläggningen och smittan bekämpas. Grundtanken är den samma för alla djurslag, men det praktiska genomförande kan se olika ut beroende på djurslag, uppfödningsform, typ av salmonella med mera.

Under bekämpningen införs hygien- och skötselrutiner. Stallmiljön saneras och gödsel och andra smittförande produkter tas om hand på lämpligt sätt. Så långt produktionsformen tillåter inväntar man en naturlig utläkning av infektionen.

Ibland blir det nödvändigt att avliva djur på gården, till exempel om djuren är slaktfärdiga och man riskerar att det blir för trångt för dem innan smittan hinner bekämpas. Då måste man avliva djur för att undvika att det uppstår djurskyddsproblem. Ibland är det nödvändigt att avliva djur för att kunna tömma och rengöra smittade utrymmen.

I fjäderfäbesättningar avlivas i regel alla djur direkt, eftersom det inte är praktiskt möjligt att stoppa smittan på annat sätt.

Salmonella förekommer naturligt i miljön

Salmonella är ingen sjukdom som är möjlig att utrota helt eftersom smittämnet förekommer i miljön, men genom goda rutiner för hygien och skötsel kan varje lantbrukare minska risken för att smittan får fäste i den egna besättningen. Därigenom skyddar man sina djur och bidrar till att hålla svenska livsmedel salmonellafria.

Fårbunden salmonellatyp bekämpas inte bland får

I Sverige finns inget kontrollprogram för salmonella på får så som det finns för nöt, gris och fjäderfä. Slaktkroppar av får provtas inom ramen för EU:s förordning om mikrobiologiska kriterier, men vi har ingen aktiv övervakning av får och inga införselgarantier avseende salmonella för får och fårprodukter.

Svenska får är fria från eller har en mycket låg förekomst av allvarlig salmonella. Det framgår av en studie som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, gjort på uppdrag av Jordbruksverket. Däremot är en särskild typ av salmonella som tillhör gruppen Salmonella diarizonae relativt utbredd bland får. Man uppskattar att den finns i närmare var femte besättning. Denna speciella salmonellatyp finns nästan enbart på får.

Trots att smittan är så pass vanlig bland får är det mycket ovanligt att den gör människor sjuka. I Sverige finns bara ett enda fall på människa rapporterat under de senaste 25 åren, och då rörde det sig om en person som uppges ha blivit smittad utomlands. Jordbruksverket har därför beslutat att göra ett undantag och inte rutinmässigt bekämpa den specifika fårtypen av Salmonella diarizonae hos får.

Detta gäller vid fynd av fårtypen av Salmonella diarizonae hos får:

• Jordbruksverket kommer i normalfallet inte att lägga några restriktioner på besättningen (spärr), och inte besluta om smittbekämpning på gården.
• Det laboratorium som konstaterar smittan behöver inte underrätta Jordbruksverket och länsstyrelsen om resultatet. Länsstyrelsen behöver inte heller kommunicera resultatet vidare till slakteri, mejeri, husdjursförening m.fl.
• Indexisolat av Salmonella diarizonae hos får ska fortfarande konfirmeras, typas, registreras och resistensbestämmas på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, precis som övrig salmonella.

Jordbruksverket kan besluta om annan hantering i det enskilda fallet.