Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Det finns grundläggande principer för smittskyddsrutiner i vården i form av arbetsgivarens skyldighet mot arbetstagaren. Läs mer till höger.

Syftet med kravet på särskilda hygienregler inom djurens hälso- och sjukvård är att förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) både på veterinärkliniker och i veterinärt fältarbete. Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienter och som sprids i samband med sjukvård.

Vårdhygien är benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Ett vårdhygieniskt arbetssätt minskar risken för att smitta sprids både mellan patienter och mellan patienter och personal.  

Vårdrelaterade infektioner leder till ökad antibiotikaanvändning och ökad risk för resistensutveckling. Resistenta bakterier kan sedan föröka sig och spridas i vårdmiljön. Det absolut viktigaste är att förebygga vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier. Faktorer som ökar risken för vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier är brister i hygienen och hög antibiotikaanvändning.

Vårdrelaterade infektioner orsakar inte bara ökat lidande för djuren utan även ökade kostnader för djurägarna och även för djursjukvården. I vissa fall finns även risk för smitta från djuren till människor, med allvarliga konsekvenser som följd.

Krav på att upprätta och arbeta enligt en hygienplan

Alla verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård där veterinärmedicinsk vård bedrivs ska ha en hygienplan; med veterinärmedicinsk vård bedrivs avses t.ex. veterinärkliniker, djursjukhus, fältverksamma veterinärer, veterinärer i rådgivande roll (djurhälsovård osv.), veterinärer anställda i husdjursföreningar, seminverksamhet eller veterinärer anställda i annan verksamhet och där bedriver veterinärmedicinsk vård.

• Hygienplanen ska följa godkända riktlinjer. Sveriges veterinärförbunds (SVFs) riktlinjer för infektionskontroll inom smådjursjukvård, version 9 120120 samt distriktsveterinärernas hygienguide och rengöringsguide hittar du via länkarna till höger.
• Hygienplanen ska vara riskbaserad och anpassad till verksamhetens storlek och omfattning samt vilka djurslag som berörs.
• Hygienplanen ska fungera som en arbetsbeskrivning gällande hygienarbetet i verksamheten.
• I hygienplanen ska det också finnas en översiktlig plan för hur utbrott av smitta tidigt kan upptäckas och hanteras, typ en beredskapsplan.
• All personal ska informeras om innehållet i hygienplanen och att målet är att alla i verksamheten arbetar i enlighet med planen.
• Hygienplanen ska vara skriftlig för alla verksamheter. Dock gäller inte kravet på att planen måste vara skriftlig för veterinär som arbetar i egen firma utan anställda och som inte delar lokal eller utrustning med någon annan djurhälsopersonal. Om veterinär med egen firma utan anställda däremot delar lokal eller utrustning med någon annan djurhälsopersonal ska det finnas en skriftlig hygienplan som då ska vara gemensam för dem som delar lokalen eller utrustningen.

Vem ansvarar för att det finns en hygienplan i verksamheten?

Det är den person som är ansvarig för verksamheten som ska se till att en hygienplan upprättas och uppdateras. Även en veterinär som arbetar i egen firma utan anställd personal men som delar lokal eller utrustning med annan djurhälsopersonal måste upprätta en skriftlig hygienplan som då ska vara gemensam för lokalen eller den utrustning som delas. Ansvaret för planen delas då av alla som är berörda av planen.

Vilka behöver inte en hygienplan?

Djurhälsopersonal inom djuren hälso- och sjukvård som bedriver annan typ av verksamhet än veterinärmedicinsk vård som till exempel hovslagare, djursjukskötare, sjukgymnaster, tandläkare, sjuksköterskor omfattas inte utan kravet på en hygienplan.
Däremot måste dessa typer av verksamhet vidta lämpliga hygien- och smittskyddsåtgärder för att förhindra smittspridning mellan djur och mellan djur och människor. Detta innebär till exempel handtvätt, rena skor och ren utrustning.