Läkemedlet propofol är åter tillgängligt för djursjukvården 

Läkemedelsverket meddelade den 8 juli att tillgången till propofol för humansjukvården kommer att kunna möta behoven framöver. Därmed minskar behovet av återhållsamhet i användningen av substansen inom djursjukvården, även om situationen kan komma att förändras. Användning av humangodkänt läkemedel är dock endast aktuellt då veterinärgodkänt läkemedel saknas. Propofol används för att inducera och underhålla narkos på både djur och människor.

Läkemedelsverket och Jordbruksverket har tidigare under våren uppmanat veterinärer till största möjliga återhållsamhet i förskrivningen av propofol för användning till djur då tillgången av dessa läkemedel har bedömts vara kritisk för vård av patienter med covid-19.

Aktuella prognoser talar för att tillräcklig mängd läkemedel innehållande substansen propofol kommer att finnas tillgänglig under en överskådlig framtid för såväl ordinarie vård som covid-relaterad intensivvård. Behovet av återhållsamhet i användningen av veterinärregistrerad propofol till djur har därför minskat. I den mån propofol godkänt för djur inte finns tillgängligt är det nu också möjligt att förskriva humangodkänt propofol. Enligt kaskadprincipen är dock detta endast möjligt i de fall godkänt läkemedel för djur inte finns tillgängligt. Jordbruksverket vill därför påminna om att det finns ett antal godkända läkemedel till djur som alternativ för induktion av anestesi (se nedan). Den så kallade kaskadprincipen innebär att det endast är möjligt att använda humangodkänt läkemedel i de fall godkänt läkemedel för djur inte finns tillgängligt.

Viktigt att följa kaskadprincipen

Veterinärer har i undantagsfall möjlighet att förskriva läkemedel till djur som är godkända för bland annat människor. Detta styrs av den så kallade "kaskadprincipen", vilken innebär att det ska ske först då andra vägar har prövats. Jordbruksverket uppmanar fortsatt veterinärer att vara eftertänksamma i sin förskrivning och strikt följa kaskadprincipen. Förutsättningarna för användning och val av läkemedel till djur framgår av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Där beskrivs kaskadprincipen som innebär att då det saknas godkänt läkemedel för ett visst djurslag och tillstånd ska veterinären i första hand välja ett veterinärläkemedel godkänt i Sverige för ett annat djurslag eller ett annat tillstånd. I andra hand kan ett humanläkemedel väljas. Kaskadprincipen ska tillämpas i undantagsfall och för att undvika att djuret utsätts för onödigt lidande.

Alternativa anestesiläkemedel

Specifikt för anestesiläkemedel uppger Sveriges Lantbruksuniversitet att andra receptbelagda anestesiläkemedel som kan användas för induktion av allmän anestesi på djur är alfaxalon (Alfaxan) och tiopental (Pentocur). För induktion av dissociativ anestesi kan tiletamin i kombination med zolazepam i Zoletil användas. Om de ovan nämnda anestesiläkemedlen inte finns tillgängliga kan induktion utföras med ketamin efter adekvat premedicinering. Mer omfattande kirurgi bör utföras under inhalationsanestesi om totalintravenös anestesi med propofol eller alfaxalon inte kan erbjudas.

I FASS anges vanligen dosering av anestesiläkemedel utan premedicinering. Inom veterinärmedicinen rekommenderar man vanligen premedicinering med olika kombinationer av sederande läkemedel och opioider. Valet av premedicinering påverkar både dosering och injektionshastighet av anestesiläkemedlet.

Kunskap om läkemedlen är nödvändig för att undvika överdosering och komplikationer. Ordinerande veterinär kan kontakta professor i anestesiologi Görel Nyman på SLU via mejl gorel.nyman@slu.se för ytterligare information om dosering och injektionsteknik om andra anestesiläkemedel än beprövade behöver användas under rådande omständigheter.