Mervärden hos svensk mat

Svensk livsmedels­produktion har högre krav på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav kallar vi för mervärden. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedels­försörjning, syssel­sättning, utveckling av lands­bygden, miljö­målen och det svenska landskapet.

Landskap med kor.

Foto: Scandinav

Mervärden är styrkor som har positiv påverkan på vår mat ur miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhets­perspektiv.

Mervärdena baseras på att svensk lagstiftning, frivilliga branschpolicys och andra bestämmelser ofta är mer omfattande än i många andra länder och att det har positiv påverkan på matens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv. Producenter i andra länder kan emellertid också bedriva sin produktion på ett liknande sätt som i Sverige trots att det inte är reglerat.

Kunskap om våra svenska mervärden ger konsumenter ökad motivation att välja svensk mat när det finns möjlighet. Om konsumenter i växande utsträckning köper svenskt stärks den hållbara konsumtionen av mat, jordbrukets konkurrens­kraft och den svenska försörjnings­förmågan.

Jordbruksverkets sju rapporter om mervärden inom svensk produktion av mat och av svenska råvaror fokuserar på jordbruksledet. Mervärdena kan grupperas på många sätt och vi har valt att utgå från följande nivåer:

  • Ekonomi och livsmedels­försörjning
  • Djurhållning och djurhälsa
  • Säkra vegetabilier
  • Miljö och klimat
  • Ett rikt odlings­landskap och andra miljömål

Ekonomi och livsmedels­försörjning

En trygg livsmedels­försörjning bottnar i att jordbruk, livsmedels­industri och handelsföretag kan leverera mat till befolkningen i stabila tider, och att det finns en tillräcklig robusthet i systemet för att upprätthålla dessa tjänster även när kriser inträffar. För att klara av detta behöver företagen vara lönsamma och konkurrens­kraftiga. Beredskaps‑ och försörjnings­perspektivet har historiskt varit i fokus många gånger inom politik och samhälle. Det har hamnat högt på agendan, i takt med att nationella och globala kriser avlöst varandra; sommar­torka, pandemi, utbrott av smitt­samma djur­sjukdomar, krig i Europa, konjunktur­nedgång och hög inflation. Sverige har idag behov av att importera en betydande andel av den mat som konsumenterna efterfrågar, även om behovet varierar mellan olika livsmedel. Vi måste dessutom importera många av de insatsmedel som behövs för att ens kunna producera mat i Sverige, som drivmedel och mineralgödsel. En ökad inhemsk produktion av mat skulle ge en tryggare livsmedels­försörjning.

Djurskydd och djurhälsa

Flera starka svenska mervärden finns inom djurskydd och djurhälsa. De svenska djurskydds­bestämmelserna syftar bland annat till att ge djuren förutsättningar att bete sig naturligt. Det kräver exempelvis en stallmiljö med god komfort, miljö­berikning som halm och tillräckligt med utrymme. Djur i det svenska lantbruket har en god hälsa och är fria från många sjukdomar som förekommer i andra länder. Sverige har under lång tid arbetat för att förebygga sjukdomar och vi använder minst antibiotika till djur i lantbruket av alla EU‑länder.

Säkra vegetabilier

Mervärden som handlar om säkra vegetabilier bottnar till stor del i våra stränga krav för användning av växtskydds­medel. Detta är positivt för människor som arbetar med växt­odling och för miljön. Den restriktiva användningen av växtskydds­medel resulterar även i att svenska frukter och grönsaker har lägre resthalter av dessa jämfört med motsvarande produkter i många andra länder.

Miljö och klimat

Metoder och regler för odling av foder och fodermixen till djur i Sverige har stor betydelse för att minimera den negativa miljö­påverkan. Den svenska vallen är viktig i det hållbara kretsloppet. Vallen ger foder till idisslare och den bidrar till kol­inlagring, vilket minskar klimat­påverkan från brukandet av åkermarker. Vallen läcker också mindre växtnäring och är tillsammans med gödsel en insats­vara till biogas­tillverkning. För att minska växtnärings­utsläppen till luft och vatten finns ett svenskt regelverk för hur, när och var stall­gödsel får lagras och spridas. Odling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, eftersom det behövs mark både för att odla foder och för att sprida djurens gödsel. Närhet mellan odling och djur­hållning ger också kortare foder­transporter. Sammantaget är klimat­påverkan lägre för produktionen av många svenska råvaror än i flera andra länder.

Ett rikt odlings­landskap och andra miljömål

Svenska idisslare betar både åker‑ och natur­betesmarker och bidrar på så vis till att nå såväl FN:s internationella hållbarhets­mål, EU:s biodiversitets­strategi och flera nationella miljömål samt till en levande landsbygd och öppna landskap. Betes­djuren är en förutsättning för att vi ska nå några av de nationella miljökvalitets­målen, framförallt Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt‑ och djurliv. Det svenska landskapets mosaikartade karaktär gör att det passar bra för djur­hållning. Gräs­markernas ekosystem som idisslarna format i tusentals år bidrar till en levande landsbygd och ett attraktivt landskap med möjlighet till rekreation, friluftsliv och turism.

Nötkötts­produktion

Foto: Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk nötkötts­produktion:

  • Svenska nöt­kreatur är fria från många sjukdomar som är vanliga i andra länder.
  • Nöt­kreaturens välfärd är beroende av att kunna beta och motionera fritt. Därför finns det krav i Sverige på att vuxna nöt­kreatur ska ha möjlighet till utevistelse.
  • Svenska nöt­kreatur hålls alltid tillsammans för att tillgodose behovet av social kontakt.

Mjölkproduktion

Foto: Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk mjölk­produktion:

  • Mjölkkor i Sverige ska få beta ute under sommaren.
  • Svenska mjölkkor ska ha mjukt underlag att ligga på, deras klövar ska verkas och de ska vara lösgående när de föder sina kalvar.
  • Den svenska mjölkens klimat­påverkan är lägre per kilo än i många andra länder. Det beror bland annat på att en svensk mjölkko har hög mjölk­avkastning och att en stor del av fodret består av gräs och klöver.

Fårproduktion

Foto: Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk får­produktion:

  • Svenska får är fria från många sjukdomar som förekommer i andra länder och över­levnaden hos svenska lamm är bland den högsta i världen.
  • Svenska får betar både åker‑ och natur­betesmarker och bidrar därmed till att nå såväl internationella hållbarhets­mål som flera nationella miljömål.
  • Svenska får utsätts inte för rutin­mässiga operativa ingrepp som kastration och svans­kupering.

Grisproduktion

Foto: Scandinav och Mostphotos

Några exempel på mervärden inom svensk grisproduktion:

  • Svenska grisar har knorr och får inte svans­kuperas, vi förebygger att de biter på varandras svansar genom att hålla dem i en miljö som främjar deras naturliga beteende.
  • En svensk grisnings­box är generellt större än vad de är inom EU och boxen är försedd med strö­medel som halm. Suggan får inte fixeras utan ska kunna röra sig fritt och kunna utföra bobyggnads­beteende.
  • Svenska grisar ska hållas i par eller grupp eftersom de är sociala djur.

Kycklingproduktion

Foto: Svensk fågel och Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk kyckling­produktion:

  • Svenska kycklingar får inte näbb­trimmas.
  • Sverige har en nästan helt fri salmonella­fri kyckling­produktion, men om smittan ändå uppstår finns regler som förhindrar att den når konsumentledet.
  • Jämfört med många andra länder har svensk kyckling­produktion låga utsläpp av växthus­gaser per kilo producerad kyckling, vilket bland annat beror på energieffektivisering i stallarna.

Äggproduktion

Foto: Ulf Nylén, Mostphotos och Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk ägg­produktion:

  • Svenska värphöns behandlas ytterst sällan med antibiotika.
  • Andelen frigående värphöns är högre i Sverige än i många andra länder och andelen höns i inredda burar uppgår endast till ett par procent.
  • Branschorganisationen Svenska Ägg driver flera kontrollprogram för att främja hönshälsan och leverera ägg av god kvalitet till konsumenterna.

Vegetabilieproduktion

Foto: Scandinav

Några exempel på mervärden inom svensk vegetabilie­produktion:

  • Svensk växtodling har strängare krav för användning av växtskydds­medel jämfört med både EU‑lagstiftningen och många andra länder.
  • Belastningen på grund­vattnet är låg i Sverige jämfört med många andra länder eftersom den största delen av vatten­behovet täcks via nederbörd.
  • Växtodling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, den både ger foder och utgör spridningsareal för djurens gödsel.

Samlingsrapport

Många av våra svenska mervärden är gemensamma för alla eller flera områden. I Mervärden inom svensk livsmedels­produktion kan du läsa en samman­ställning för de sju del­rapporterna.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-01-24

Till toppen