Version: 3.3.3 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.3.3 Tid: 20220214-1137 |
Det övergripande kravet på egenkontroll finns i 26 kap. 19 § i Miljöbalken: "Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättade om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön."
Varje verksamhet är unik och det innebär att egenkontrollen ser olika ut även mellan företag inom samma bransch. Nivån på egenkontrollen ska vara anpassad till verksamhetens storlek och risk för påverkan på miljön och människors hälsa. Större verksamheter, där en olycka kan få förödande konsekvenser, har större krav på sin egenkontroll än ett enmansföretag med liten risk för påverkan på miljön. Mer vägledning finns i Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll som du hittar till höger.
Det ställs högre krav på egenkontrollen på de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Egenkontrollen på dessa verksamheter regleras av Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll. I förordningen ställs bland annat krav på att egenkontrollen ska vara dokumenterad.
Mer information finns på sidan Tillstånds- och anmälningspliktig.
Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter på miljön och människors hälsa samt att miljöhänsynen i stort ska öka i samhället.
De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalkens andra kapitel och gäller alla som riskerar att påverka miljön negativt, även privatpersoner. Det ställs dock högre krav på att yrkesmässiga verksamheter arbetar efter att uppfylla hänsynsreglerna.
De allmänna hänsynsreglerna gäller parallellt med förordningar och föreskrifter. Hänsynsreglerna är en av grunderna när föreskrifter för ett särskilt område tas fram. De är också en grund när en myndighet fattar ett beslut enligt miljöbalken.
Myndigheten kan inte ställa vilka krav som helst på dig som verksamhetsutövare utifrån de allmänna hänsynsreglerna. Innan ett beslut fattas är myndigheten skyldig att göra en skälighetsbedömning. Det ska vara rimligt att kunna uppfylla kraven som myndigheten ställer och hänsyn ska tas till nyttan av skyddsåtgärden och kostnaden för att utföra den.
Det går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger kostnaderna för skyddsåtgärderna. Det är du som verksamhetsutövare som ska kunna visa myndigheten när kraven blir orimliga.
För att kunna bedöma verksamhetens påverkan på miljön behöver du skaffa dig nödvändig kunskap. Generell kunskap kan du få bland annat genom facklitteratur, forskningsresultat, föreläsningar, massmedia och mässbesök. Ibland kan du behöva göra egna undersökningar och provtagningar på din gård.
Du ska ha kunskap om den lagstiftning som gäller för din verksamhet. LRF har tagit fram Miljöhusesynen som ett hjälpmedel för detta. Miljöhusesynen är en checklista över all gällande lagstiftning inom miljö-, djurskydds-, foder- och livsmedelsområdet som direkt berör jordbruken. Checklistan uppdateras varje år. Du hittar Miljöhusesynen till höger.
Tänk efter före och utsätt inte miljön för onödiga risker. Du ska hela tiden arbeta förebyggande och utföra de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att förhindra att verksamheten påverkar miljön negativt. Det innebär också att visa hänsyn gentemot grannar så att de inte blir utsatta för exempelvis buller, lukt och flugor.
Det är viktigt att använda bästa möjliga teknik när du bedriver en yrkesmässig verksamhet. Kunskap om ny teknik och tekniska framsteg kan du nå till exempel via facktidningar och besök på mässor. Du kan läsa mer om vad som gäller på sidan Bästa möjliga teknik.
När du ska göra ett inköp av en kemisk produkt till exempel diskmedel, desinfektionsmedel eller bekämpningsmedel som kan påverka miljön ska du välja den produkt som är minst skadlig. Kravet på utbyte finns bara om den miljövänligare produkten är likvärdig som den produkt du vanligtvis brukar köpa.
Det borde vara en självklarhet att hushålla med råvaror och energi eftersom det ökar verksamhetens lönsamhet. Men det är inte alltid så enkelt. Ibland står hushållningen av råvaror i ett motsatsförhållande till att hushålla med energi, till exempel när ny teknisk utrustning ersätter den gamla utrustningen innan den är helt förbrukad. Enligt avfallstrappan ska du:
För att underlätta återvinningen ska sortering av avfall ske så nära källan som möjligt. Det innebär att olika typer av avfall ska delas upp, helst på gården innan avfallet hämtas och körs vidare till en återvinningsstation.
Din verksamhet ska bedrivas så att energi används så effektivt som möjligt och att användningen minimeras. Vid val av energikälla för elleverans, uppvärmning och transporter ska du välja förnybar energi i första hand. Byte till förnybar energi kan exempelvis vara flis eller pelletsuppvärmning, sol- eller vindel eller alternativt drivmedel exempelvis RME i traktorn.
Jordbruksföretag har jämfört med många andra företag också en stor möjlighet att producera sin egen energi genom att odla energigrödor, producera biogas eller tillverka RME.
När du planerar att utöka din verksamhet eller göra en förändring som kan påverka omgivningen ska du vara noga med val av plats för att risken att påverka omgivningen ska bli så liten som möjligt. Om du exempelvis planerar att bygga en ny gödselbrunn bör den placeras så långt som möjligt ifrån grannar, dricksvattentäkter och vattendrag.
Sidan senast uppdaterad:
Kundtjänst
Kontakt
Övrigt
http://djur.jordbruksverket.se/25459.html