Litet jordbruk med djur 

Johan har ett mindre jordbruk som nyligen har hamnat inom känsligt område. Här kan du läsa mer om hur han arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Johan ser sin verksamhet som ett jordbruksföretag även om den huvudsakliga inkomsten kommer från förvärvsarbete. Gårdens djurbestånd består av 30 tackor och en bagge. På hösten skickar Johan lammen till slakt. Fåren går vintertid på djupströbädd i en ombyggd del av en gammal ladugård.

Till gården hör tio hektar åkermark och fem hektar naturbeten. Johan odlar endast vall. Det foder som inte ges till fåren säljer han till närliggande hästgårdar.

Planera

Johan gör en enklare riskbedömning för sin verksamhet. Han bedömer att det är störst risk för påverkan på miljön när:

• vallen bryts med bekämpningsmedel vart femte år
• gödselstukan läggs ut på våren för kompostering.

Det finns en grävd vattenbrunn som försörjer grannen med dricksvatten i kanten på ett av Johans skiften. Johans verksamhet riskerar att påverka brunnens dricksvattenkvalitet.

Johan medverkar på en informationsträff som handlar om kraven på jordbruk som ligger inom känsliga områden. Lagstiftningen ställer bland annat krav på dokumentation. Johan känner sig osäker på vad och hur mycket han behöver dokumentera. Han går därför in på Jordbruksverkets webbplats för att få mer information och hittar det under sidan Hjälpmedel.

Johan gödslar ut fårens ströbädd en gång per år efter att ha släppt djuren på bete. Johan vet att utrymmet i ladugården är tillräckligt för att klara lagringskravet på sex månader, men behöver också dokumentera sin uträkning. Han använder sig av jordbruksverkets beräkningsverktyg för lagringsbehov och spridningsareal.

När Johan gör sin uträkning med hjälp av mallen får han reda på hur många kg fosfor gödseln innehåller. I gödseln från 30 tackor finns cirka 45 kg fosfor enligt jordbruksverkets schabloner. Johan räknar ut att han måste ha minst 2,1 hektar åker för att inte överskrida 22 kg fosfor per hektar. Eftersom han totalt har 10 hektar åkermark innebär det att han har god marginal för att kunna ta emot grannens hästgödsel till hösten.

Johan behöver också visa att han inte tillför mer kväve än vad grödan behöver. Enligt lagstiftningen ska Johan dokumentera sin beräkning i en växtodlingsplan eller motsvarande. Johan har inte sett någon mening i att göra en växtodlingsplan tidigare eftersom han bara odlar vall. På Jordbruksverkets webbplats hittar Johan ett beräkningsverktyg för gödselbehov av kväve som han använder sig av.

Genomföra

Johan har tidigare besprutat grödorna själv men eftersom det bara är två hektar per år som behandlas använder han sig numera av en maskinstation. Johan har markerat känsliga områden och objekt på skifteskartor eftersom de anställda på maskinstationen inte känner till markerna. De objekt som Johan har markerat är bland annat dräneringsbrunnar, grannens dricksvattentäkt, en bäck, stenmurar och en märgelgrav. Johan visar kartorna för sprutföraren som ska ge sig ut på fältet. Påfyllningen av sprutan sker i fält.

På kvällen när arbetet med bekämpningen är utfört får Johan en e-post med en kopia av sprutjournalen. Johan sparar kopiorna tillsammans med fakturorna i en pärm på kontoret.

När Johan lägger ut gödselstukorna på våren är han noga med var han placerar dem. Han utgår från de allmänna råden som finns för kompostering i fält. Johan fokuserar på att hitta en så torr plats som möjligt, långt från dräneringsbrunnarna och de fuktigare partierna. Det är inte alltid lätt eftersom placeringen av gödselstukor på fältet bör variera.

I början av september sprider Johan gödsel i samband med att han anlägger en ny vall. Innan Johan använder gödselspridaren kontrollerar han att den fungerar som den ska.

Johan noterar i sin kalender när han lägger ut stukorna, vilka dagar som han kör gödsel och på vilka skiften. Han antecknar mängden hästgödsel som han hämtar på granngården i en excelmall men gör ingen ytterligare dokumentation.

Följa upp

Johan diskuterar med sin granne om placering av en vattentäkt. Grannen har inte några planer på att borra för ny brunn under de närmaste åren. Johan informerar grannen om vilka skyddsavstånd han lämnar till brunnen vid spridning av gödsel och bekämpningsmedel. Vattenprovet som grannen tog förra hösten visade att vattnet var tjänligt vilket tyder på att gödsling av marken inte har påverkat vattenkvaliteten negativt.

Förbättra

Johan funderar på om han ska bryta vallen på något annat sätt i framtiden. Han är samtidigt orolig för att mängden ogräs kommer att öka om han inte använder växtskyddsmedel. Johan planerar att prata med en granne som odlar ekologiskt sen några år tillbaka samt att ringa en rådgivarorganisation på orten för mer information.

Tillsynsbesök av kommunen

När Johan får ett tillsynsbesök från kommunen berättar han vilka risker som finns i verksamheten, vad han har gjort för att minska dem och vad han planerar att göra framöver. Vid besöket visar Johan inspektören sin dokumentation av lagringsbehov, växtodlingsplan samt en kopia på sprutjournalen.