Mellanstort jordbruk med djur

Urban har en jordbruksverksamhet som ligger inom nitratkänsligt område. Läs mer om hur Urban arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Urban har en jordbruksverksamhet som ligger inom nitratkänsligt område. Verksamheten omfattar 70 mjölkkor, 40 ungdjur och 35 kalvar som är under ett år. Kalvarnas gödsel hanteras som djupströgödsel och all övrig gödsel som flytgödsel. I verksamheten finns även 73 hektar åkermark och 12 hektar naturbetesmarker. Urban odlar uteslutande vall.

Planera

Urban gör en riskbedömning av sin verksamhet. Han rangordnar riskerna på följande sätt:

1. näringsläckage vid spridning av gödsel
2. luktolägenheter och ammoniakförluster vid spridning av gödsel
3. hantering och spridning av växtskyddsmedel
4. punktutsläpp vid gödsellagringen
5. punktutsläpp av diesel och andra oljor
6. störande buller
7. störande lukt och ammoniakförluster

Urban bedömer riskerna utifrån det geografiska läget. Gården ligger avskilt men några fält ligger i anslutning till vattendrag och bostäder. I växtodlingen använder Urban växtskyddsmedel vid vallbrott och insådd. Det innebär att han inte använder växtskyddsmedel varje år eller på varje fält.

Urban går årligen igenom LRF:s Miljöhusesyn för att hålla sig uppdaterad om de lagkrav som gäller för hans verksamhet.

Spridningskrav

Enligt lagen får Urban inte sprida någon gödsel från 1 november till 28 februari. Om han sprider på obevuxen mark under oktober har han nedbrukningskrav inom 12 timmar.

Urban planerar spridningen av flytgödsel så att:

• fälten närmast boningshus gödslas så få gånger som möjligt och återväxten gödslas med mineralgödsel
• fälten närmast vattendrag gödslas främst vår och sommar med höstspridning endast i undantagsfall.

Begränsningar av gödselmängder

Lagen begränsar även mängden gödsel som Urban får sprida. Fosfortillförseln från stallgödsel får inte överskrida 22 kg P/ha sett över en femårsperiod. Tillförseln av kväve från stallgödsel får inte överskrida 170 kg N/ha och år. Tillförseln ska anpassas till grödans förväntade behov av kväve.

Urban gör en beräkning för hur stort areal som behövs utifrån de gödselmängder som uppkommer inom verksamheten.

För uträkningen använder Urban schablonvärden som finns i Jordbruksverkets föreskrifter. Värdet för kväveinnehållet i kalvarnas djupströgödsel saknas i schablonvärdena. Urban antar att schablonvärdet för kväveinnehållet i djupströgödsel är 34 procent lägre jämfört med flytgödsel, det vill säga samma procentuella skillnad som för dikor och djupströ jämfört med flytgödsel. Urban skriver upp hur han har tänkt.

Beräkningen visar att han behöver 70,1 ha spridningsareal. Han uppfyller lagkravet då han äger 73 hektar men inser att i nästan all åkermark då behövs som spridningsareal. Han planerar därför att varje år se till att all åkermark får minst en stallgödselgiva.

Urban upprättar årligen en växtodlingsplan för att beräkna kvävebehovet. I växtodlingsplanen dokumenterar han de växtskyddsåtgärder som han gör och varför. Ett exempel är ogräsbekämpning med glyfosat vid vallbrott om mängden ogräs är stor.

Lagringskrav

Urban har krav på 8 månaders lagringskapacitet för stallgödsel. Han har räknat ut gödselvolymen som uppkommer under 8 månader genom de schablonvärden som finns i Jordbruksverkets föreskrifter och får fram resultaten i tabellen nedan.

Urban har en flytgödselbehållare som rymmer 1 570 m³ och en fastgödsel platta på 8 x 7 m som kan lagra 120 m³ djupströgödsel. Urban kan utöver detta lagra 40 m³ djupströgödsel i ströbädden och uppfyller därmed lagkravet. Eftersom Urban använder schablonvärdena så inkluderas utsöndrad mängd träck och urin, tillsats av strömedel, vattentillskott i form av nederbörd och spillvatten samt omsättningsförluster. Därför behöver han inte precisera det ytterligare i beräkningen för att uppfylla lagkravet.

Urban planerar sin växtodling och gödsling så att en så stor del av gödselspridningen sker under vår och sommar. Det gör han för att gårdens lagringsutrymmen ska vara så tomma som möjligt inför hösten. Urban har som riktvärde att lagringsutrymmena i princip är tomma i slutet av augusti eftersom han då vet att lagringskapaciteten räcker med god marginal fram till vårbruket. I växtodlingsplanen förtydligar Urban sin planering för att motverka luktobehag eller extra stor risk för näringsläckage vid närheten till vattendrag. Han ser även till att varje fält blir tilldelad en stallgödselgiva.

Genomföra

Urban har en rådgivare för området växtodling för att få hjälp att planera gödslingen. Urban inför rutiner för att ta ammoniumkväveanalys på stallgödseln inför spridningen på våren och att markkartera hela sin åkerareal vart tionde år. Tillsammans med växtodlingsrådgivaren gör Urban varje år en växtnäringsbalans för att följa upp näringsutnyttjandet.

Urbans rådgivare hjälper även till att bevaka ogräsutvecklingen i vallarna och planera in när kemisk bekämpning kan vara befogad vid vallbrott.

Följa upp

Urban följer årligen upp sin växtodling och gödselhantering genom att besvara frågorna nedan:

• Fungerade gödselplanen så att lagringsutrymmet kunde utnyttjas på ett bra sätt?
• Hur ser årets växtnäringsbalanser ut i jämförelse med tidigare år?
• Hur stor blev den verkliga skörden i förhållande till förväntad skörd? Var gödselgivorna lämpliga till den verkliga skörden eller kan de förbättras eller justeras inför nästa säsong?
• Uppstod några luktolägenheter vid spridning?
• Hur fungerar ogräsbekämpningen? Ökar eller minskar andelen besvärliga ogräs?

Förbättra

Urban kontrollerar i samband med uppföljningen om det är något som han kan förbättra till exempel skriva om sin växtodlingsplan utifrån nya erfarenhet, eller bryta vallarna tidigare för att bekämpa besvärliga ogräs.