Växtodlingsgård

Eva driver en växtodlingsgård på totalt 470 ha i Skåne där hon odlar matpotatis, raps, korn och vete.  Eva har anställd personal men sköter själv flera av arbetsuppgifterna. Till exempel ansvarar hon för den kemiska bekämpningen ute på fälten. För att få hjälp med planeringen av gödsling och växtskyddsåtgärder anlitar Eva växtodlingsrådgivare.

Planera

Planering är en viktig del i Evas verksamhet för att allt ska fungera optimalt. Under vissa perioder är arbetet intensivt då verksamheten är väldigt beroende av väderleken. Eva identifierar olika miljörisker i sin verksamhet och rangordnar dem i följande ordning:

1. Risk för näringsläckage från obevuxen mark efter potatisskörd
2. Risk för näringsläckage vid spridning av gödsel
3. Risk för punktutsläpp av växtskyddsmedel (spill)
4. Risk för diffusa utsläpp av växtskyddsmedel (vid sprutning i fält)
5. Risk för punktutsläpp av diesel och andra oljor
6. Risk för buller från gården

För att kunna hantera riskerna på bästa sätt, gör hon en så välplanerad växtodlingsplan som möjligt. Planeringen börjar i och med val av grödor och sorter. Grödorna väljer hon utifrån möjligheten att odla och marknadens efterfrågan. Potatis är den gröda som kräver störst arbetsinsats och innebär störst risk för miljön.

Eva köper in rådgivningstjänster för att upprätta en växtodlingsplan. Av rådgivaren får Eva råd om bland annat val av sort och information om sorternas olika egenskaper som exempelvis resistens och mottaglighet för olika växtskyddsproblem.

I växtodlingsplanen planerar Eva även för fånggrödor efter potatisskörd för att minska risken för utlakning och ytavrinning av näringsämnen. Eva använder enbart mineralgödsel i sin odling.

Eva planerar sin växtodling så att hon får en så varierad växtföljd som möjligt. Vissa av de marker hon brukar är däremot inte lämpliga för potatisodling och på dessa marken ingår inte potatis i växtföljden. För att undvika växtföljdssjukdomar ser Eva till att framför allt potatis och raps inte kommer för ofta i växtföljden.

Eva försöker också välja sorter som både är högavkastande och motståndskraftiga mot vanliga sjukdomar. Hon väljer också att odla ett par sorter med olika resistensegenskaper för att ytterligare minska risken för angrepp och för lite spridning i skördetid.

Eva går igenom Miljöhusesynen varje år för att hålla sig uppdaterad kring de lagkrav som gäller för jordbruksverksamheter.

Eva vet också att integrerat växtskydd ska tillämpas. Det innebär bland annat att arbeta med förebyggande åtgärder och bevaka växtskyddsläget i fält. Om någon typ av bekämpning behövs har hon tagit reda på vilka olika insatser som är möjliga. Syftet är att minska och behovsanpassa användningen av kemiska växtskyddsmedel.  För att få tips och råd läser Eva Jordbruksverkets vägledningar för integrerat växtskydd.

Genomföra

Eva försöker behovsanpassa växtskyddsinsatserna som hon utför. Hon följer regelbundet utvecklingen i fälten. Till sin hjälp använder hon växtskyddsbrev och ogräsbrev tillsammans med annan litteratur och övriga hjälpmedel som hon har fått vid behörighetsutbildningen för användning av växtskyddsmedel. Eva tar också hjälp av en rådgivare som kommer ut ett par gånger under säsongen. Bekämpningarna som utförs dokumenterar Eva i sin sprutjournal.

För att kunna utföra växtskyddsåtgärder i rätt tid har Eva tillstånd att använda växtskyddsmedel klass 1 L. Eva utför all bekämpning själv med en egen spruta. Rengöring och påfyllning av sprutan görs på biobädd.

Eva anlägger kontrollrutor i flera av grödorna där hon inte sprider växtskyddsmedel med undantag för potatisodlingen. Det gör hon för att kunna bedöma vilken effekt bekämpningen hade. Anledningen till att Eva inte anlägger en kontrollruta i potatisodlingen är att bekämpningen av potatisbladmögel måste ske över hela fältet. Lämnas ett område obehandlat leder det till uppförökning av och spridning av bladmögel. Det ger inte bara ett ökat behov av bekämpning utan kan också innebära att hela skörden förstörs.

Gödslingen sker till så stor del som möjligt genom kombisådd det vill säga gödseln myllas samtidigt som grödan sås. Eventuell tilläggsgödsling med kväve gör Eva beroende på grödans utveckling och i samråd med rådgivare.

Följa upp

Efter säsongen följer Eva upp skördarna på de olika fälten för att se om de motsvarade förväntningarna. All skördestatistik för de enskilda fälten sparar hon för att på längre sikt få ett bättre underlag till förväntad skörd. Eva går framförallt igenom de skördar som blev sämre än förväntat och ser över vad som skulle kunna förklara skillnaden och om det är möjligt att göra justeringar till kommande år.

Innan Eva skördar grödan gör hon en översyn av sina kontrollrutor för att följa upp effekten av den kemiska bekämpningen. Hon har inte möjlighet att rent skördemässigt göra en jämförelse, utan gör enbart en uppskattning. Hon undersöker bland annat om det finns en tydlig skillnad i förekomst och skador av svampangrepp eller insektsangrepp där bekämpning har gjorts jämfört med den obehandlade kontrollrutan, och hur ogräsförekomsten har utvecklats.

Förbättra

Eva går igenom sitt skörderesultat och observationer från fältet med sin rådgivare för att se över vilka förbättringsmöjligheter som finns inom odlingen. Via sin rådgivare följer hon även upp möjligheten att använda andra växtskyddsmetoder som minskar miljöriskerna.