Hästar och hästdjur (AHL)

Bakgrunden till den nya djurhälsolagen (AHL) är att EU tagit fram mål inom djurhälsa som ska minska förekomsten av förödande djursjukdomar och minimera effekterna av sjukdomsutbrott. Syftet med AHL är att få en enkel och samlad lagstiftning. Jordbruksverket arbetar just nu med att ta fram de svenska föreskrifter som ska komplettera AHL. Allt är inte klart men på den här sidan får du förhandsinformation om hur de nya reglerna kan komma att påverka hästhållare. Alla som ansvarar för hästdjur kommer i olika omfattning att beröras av reglerna i AHL. Längst ned på den här sidan kan du läsa hur olika begrepp i lagen definieras.

Registrering och godkännande

Registrering

Från och med den 21 april 2021 kommer nya krav på registrering av hästar. Det innebär att alla aktörer som nämns i punktlistan nedan ska registrera sin anläggning eller verksamhet hos Jordbruksverket. Det gäller dig som:

• driver anläggningar där hästar hålls, oavsett antal hästar
• driver en anläggning som hanterar avelsmaterial, det vill säga om du i någon form hanterar sperma, ägg eller embryon
• transporterar hästar till eller från andra länder, till exempel från Sverige till Danmark
• eller genomför uppsamlingar till exempel hämtar upp hästar från flera anläggningar för transport till andra länder.

Vi informerar om när registreringen är möjlig att göra.

Godkännande

Enligt den nya djurhälsolagen behöver du ansöka om godkännande om du driver en anläggning för uppsamling där du:

• samlar hästar för att skicka till andra medlemsstater eller
• samlar hästar som du tar emot från andra medlemsstater.

Det krävs också ett godkännande för att skicka avelsmaterial till andra medlemsstater.

I vissa fall behöver du inget godkännande. Det gäller om du samlar hästar för tävlingar, kapplöpningar, uppvisningar, utbildning, kollektiva fritids- eller arbetsaktiviteter, eller om du bedriver avelsverksamhet.

Du som vill få din anläggning godkänd för uppsamling eller för att få skicka avelsmaterial till andra medlemsstater ska ansöka om detta hos Jordbruksverket.

Identifiering av hästar

Du som driver en anläggning för hästar är ansvarig för att hästarna är identifierade, det vill säga att samtliga hästar har hästpass. Det är den behöriga myndigheten som kommer att utfärda identitetshandlingar för hästar (hästpass), men det finns en möjlighet för myndigheten att överlåta detta på andra.

Vilka som ska utfärda identitetshandlingar är ännu inte klart. Det här innebär att svenska organisationer kommer att ha möjlighet att ansöka om att även fortsättningsvis få identifiera och utfärda hästpass i Sverige.

För den som vill att hästen ska stambokföras i en stambok som inte har sitt säte i Sverige krävs ett annat tillvägagångssätt. Hästen ska identifieras i Sverige och få delar av hästpasset här, men härstamningsbeviset, som ska vara en del av hästpasset, utfärdas av avelsorganisationen i enlighet med förordningen om djuravel (EU) 2016/1012. Exakt hur detta samarbete mellan de inblandade parterna ska se ut är ännu inte klart.

Hästens hemadress

I registret över hästar som hålls i Sverige ska det framgå på vilken anläggning hästen normalt sett hålls, det vill säga hästens hemadress. Om en häst flyttar till en ny anläggning där hästen ska vara i 30 dagar eller mer behöver aktören som driver den nya anläggningen rapportera att en häst flyttat dit.

Förflyttning

Hästar får bara förflyttas från anläggningar som är registrerade. Transportmedlet som används vid förflyttningen ska vara konstruerade så att

• djuren kan inspekteras
• djuren inte kan komma ut
• strö med mera inte kan trilla ur transporten under färd.

Motsvarande regler finns i stort redan idag, även om det i nuvarande föreskrifter om transport står att ”läckage av urin och spillning ska minimeras, så att det inte sprids ut från fordonet under transporten.”

Desinficering av transport

När hästar transporteras mellan medlemsstater inom EU eller till och från länder utanför EU ska hästtransporten rengöras och desinficeras efter varje transport. Inom Sverige behöver du bara rengöra och desinficera transporten om du kör hästen till slakt.

Journalföring

För transportörer

Transporter av djur ska journalföras. Det innebär att transportören själv ska föra en journal i elektronisk form eller på papper över sina transporter av djur. Dessa krav finns idag, men enbart för den som transporterar djur i ekonomisk verksamhet. Från 21 april 2021 kommer kravet att gälla alla transportörer.

På anläggningen

När en eller flera hästar flyttas till eller från en anläggning ska det journalföras på anläggningen. Ansvaret för journalföringen ligger enligt den nya djurhälsolagen på den aktör som driver anläggningen. Journalen kan föras på papper eller i elektronisk form. Det finns inga krav på hur journalen ska se ut så länge det går att se vilken anläggning en häst kommit från eller flyttats till.

Journalföringen på anläggningen är ett komplement till registret över hästarnas hemadress, vilket behövs eftersom alla förflyttningar av hästar inte behöver registreras i databasen.

Definiering av förflyttning pågår

Det är i nuläget inte klart vad som ska räknas som en förflyttning som ska journalföras. Jordbruksverket hoppas kunna ge ett besked om det innan årsskiftet.

Ordlista

Inom den nya djurhälsolagen finns det flera begrepp som är viktiga att känna till för att förstå den nya lagstiftningen.

Hästdjur: Med hästdjur menar vi hästar, åsnor, zebror och korsningar mellan dessa. Jordbruksverket använder häst som ett gemensamt begrepp för dessa djurslag.

Aktör: Som aktör räknas varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur eller produkter från djur, även för en begränsad tidsperiod. Undantag från detta gäller den som håller sällskapsdjur eller är veterinär. Observera att hästar inte räknas som sällskapsdjur enligt den nya djurhälsolagen.

Djurhållare: Som djurhållare räknas varje fysisk eller juridisk person som äger en häst eller som har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte, antingen tillfälligt eller permanent. Det gäller även under transport, på marknader eller under tävlingar, kapplöpningar och kulturevenemang.

Anläggning: I det här begreppet räknas en fastighet, en byggnad, en utedriftmiljö eller plats där djur eller avelsmaterial finns tillfälligt eller permanent. Begreppet omfattar inte:

• hushåll där sällskapsdjur hålls
• veterinärmottagningar eller veterinärkliniker.

Jordbruksverket arbetar just nu med att ta fram en ännu tydligare definition av begreppet anläggning.

Avelsmaterial: Sperma, ägg och embryon.

Transportör: En aktör som transporterar djur för egen räkning eller för tredje parts räkning.

Uppsamling: När hållna landlevande djur, till exempel hästar, från fler än en anläggning befinner sig för en kort period på en annan plats än på djurens hemadress. Vad uppehållsperioden är för häst är något oklart eftersom de akter som gäller förflyttningar inte kräver att hästar ska ha befunnit sig på en anläggning minst 30 dagar, vilket är ett krav för exempelvis nötkreatur, grisar, får och getter. Jordbruksverket arbetar därför just nu med att ta fram en ännu tydligare definition av begreppet uppsamling.

Den här sidan kommer att uppdateras regelbundet fram till och med den 21 april 2021.