Statistiken med kommentarer
Effekten på markprisstatistiken av den
nya taxeringen på lantbruksfastigheter
Markpriser i Sverige
Beräkningarna av markpriser bygger på uppgifter om de
köp av lantbruksfastigheter som gjorts under året. För att uppskatta hur
stor del av priset som kan hänföras till jordbruksmarken på fastigheten
används relationen mellan taxeringsvärdet på jordbruksmarken och det totala
taxeringsvärdet på fastigheten. Till år 2005 gjordes en ny taxering av
lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens andel av det
totala taxeringsvärdet i genomsnitt ökade från 10 % vid föregående
taxering (1998) till 14 %. Mellan åren 1999 och 2004 beräknades
markpriserna med hjälp av 1998 års taxering. Det har medfört att
markpriserna under dessa år till viss del underskattats då den relativa ökningen
av värdet på jordbruksmark i förhållande till andra ägoslag, som
ackumulerats under åren, inte tagits med i beräkningarna förrän år 2005.
Detta är anledningen till att den redovisade prisförändring mellan år 2004
och 2005 som framgår av figur C är högre än den verkliga prisökningen det
senaste året.
Figur A har justerats för effekten av
taxeringsförändringen genom att den ackumulerade underskattningen fördelats
jämnt över åren 1999-2004. Det kan dock inte uteslutas att underskattningen
varit större i slutet av perioden då prisökningen varit som störst.
Mellan år 2006 och år 2007 beräknas priset på
jordbruksmark ha ökat med ca 7 % för Sverige som helhet. Den största
ökningen procentuellt sätt återfinns i övre Norrland samt mellersta Sveriges
skogsbygder.
Sedan EU-inträdet har det genomsnittliga priset för
jordbruksmark per hektar stigit kontinuerligt och är mer än tre gånger så
stort som 1995. De stigande priserna på jordbruksmark kan till stor del
förklaras av EU:s jordbrukspolitik och 2005 års jordbruksreform verkar ha
haft stor påverkan. En annan förklaring är också de senaste årens låga
räntenivå och goda spannmålspriser.
I figur A kan vi se att den positiva prisutvecklingen
för betesmark har vänt under år 2007. En anledning till sjunkande priser på
betesmark är att 2007 låg en större andel av den sålda arealen betesmark i
områden med låga priser än 2006.
Figur A. Utveckling av markpris i Sverige, index
1990=1001
Figur B. Förändring av priset på jordbruksmark
mellan 2006 och 2007, procent
Den genomsnittliga utvecklingen av markpriser i olika
delar av landet redovisas i figur C. Redovisade priser innefattar både
åkermark och betesmark. Det framgår att priserna skiljer sig kraftigt
mellan olika regioner i landet. Markpriserna i det jordbruksdominerade
sydsverige ligger t.ex. i genomsnitt tio gånger högre än i Norrland.
Götalands södra slättbygders kraftiga stigning sen 2003 planade ut mer
under 2007.
Det kan inte uteslutas att variationen mellan enskilda
år till viss del kan bero på att prisskattningarna bygger på ett relativt
litet antal köp.
Figur C. Priser på jordbruksmark 1993-2007 per
produktionsområde, tkr/ha1
|
