Statistiken med kommentarer
Arrendepriser i Sverige
Arrendepriser inom EU
I detta Statistiska Meddelande redovisas genomsnittliga
arrendepriser för olika slag av arrenden. Priser redovisas för
jordbruksmark och åkermark, där det i jordbruksmark, förutom åkermark, även
ingår betesmark. Vidare redovisas priser både inkl. och exkl.
gratisarrenden. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn
arrenderar av sig själv, t ex genom självägt bolag, och för andra arrenden
där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund.
Sedan 1994 har arrendepriserna i genomsnitt stigit med
38 %. Takten på arrendeprisökningen har dock avtagit under senare år.
Efter att priserna har stigit med i genomsnitt 3 % per år under en
längre tid har de under de senaste åren uppskattats stiga med i genomsnitt
ca 1 %.
EU-inträdet innebar en förändrad jordbrukspolitik med
inriktning mot mer direktstöd och mindre prisstöd än tidigare. En följd av
detta har varit att värdet av produktionen generellt minskat medan värdet
av produktionskapital såsom t ex mark ökat.
2005 infördes en ny reform i jordbruket då gårdsstödet
infördes som innebar att stödet till jordbruket förändrades från att vara
kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges
i förhållande till arealen oavsett vilken gröda som odlas. Det innebar att
mark som tidigare inte fått något stöd, främst åkermark som används för
vallodling samt betesmark, blev stödberättigad. Denna reform har påverkat
priserna uppåt i områden med lägre arrendepriser medan arrendepriserna i Sydsverige
och övriga områden med höga priser minskat. I Sydsverige och Västsverige
har priserna stigit med i genomsnitt 53 resp 29 % mellan 1994 och 2006
medan priserna ökat med 83 % i Norra Sverige. I Syd- och Västsverige
ökade priserna mest i början av perioden medan i stort sett hela ökningen i
Norra Sverige har skett under de senaste två åren.
Diagram 1. Utvecklingen av arrendepriser för
jordburksmark 1994-2006, inklusive gratisarrenden.
Arrendepriserna i Sydsverige uppgick åren 2005 och 2006
till i genomsnitt 2 250 kr per ha då gratisarrendena medräknas.
Arrendepriset var därmed mer än dubbelt så högt som genomsnittet för
Sverige och 5-7 gånger högre än i de norra delarna av Sverige.
Diagram 2. Genomsnittligt
arrendepris för jordbruksmark 2005 och 2006, inkl. gratisarrenden, kr/ha.
Skillnaderna i arrendepris enligt diagram 1 ska ses mot
bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena.
En stor andel av arrendena i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa
endast utgör en mindre andel av arrendena i Sydsverige. Utesluts
gratisarrendena vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något
förändrad prisbild jämfört med diagram 1 och 2, där dessa ingick. Diagram 3
visar att prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige då minskar något
samt att genomsnittliga arrendepriser ökar med nästan 50 % i Norra
Sverige. I Sydsverige påverkas priset endast med några få procent.
Diagram 3. Genomsnittligt arrendepris för
jordbruksmark 2005 och 2006, arrenden med avgift, kr/ha.
De priser som presenterats ovan avser priser på
jordbruksmark, d.v.s. både åker- och betsesmark. I följande diagram
redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När
dessa jämförs med diagram 1 och 2, där priset gällde all jordbruksmark,
framgår att priset på ren åkermark är betydligt högre i landets södra
delar, medan priset på åkermark i de nordligare delarna inte skiljer sig
från priset på jordbruksmark. Detta beror på att priset på betesmark är
mycket lägre än priset på åkermark i de södra delarna av landet medan
skillnaden inte är så stor i de norra delarna.
Diagram 4. Genomsnittliga arrendepriser för
åkermark 2005 och 2006, inkl gratisarrenden, kr/ha.
Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också
beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark
inkl. gratisarrenden var 642 kr/ha för 2005 och 648 kr/ha 2006. Både nivån
och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då underlaget
för beräkningarna är litet.
EU:s statistikkontor Eurostat samlar in statistik över
arrendepriser från medlemsländerna. Denna statistik är inte harmoniserad
mellan länderna och kan därför skilja sig åt avseende innehåll, begrepp och
definitioner. Av följande diagram, som därför måste tolkas med
försiktighet, framgår att omräknat till euro hade Holland de högsta
redovisade arrendepriserna år 2002. I diagrammet har endast länder som
redovisat pris på jordbruksmark totalt medtagits. Många länder redovisar
separata priser på åkermark och betesmark men saknar ett sammanslaget pris
för jordbruksmark. Av diagrammet framgår att Sverige tycks ha en betydligt
lägre arrendeprisnivå än närliggande EU-länder. En stapel för Sydsverige
har också lagts in, för att en jämförelse med mer likvärdig jordbruksmark,
t.ex. med Danmark, ska kunna göras.
Diagram 5. Arrendepriser
för jordbruksmark, euro/ha 2002.
Utvecklingen av arrendepriser i olika länder har
varierat mycket mellan 1995 och 2001 enligt diagram 6. Medan priserna i
Storbritannien ökat med mer än 50 % under perioden samt Sverige och
Holland med ca 30 % så har arrendepriserna i Danmark sjunkit. I
Tyskland och Finland har priserna endast stigit marginellt.
Diagram 6. Förändring
av arrendepriser mellan 1995 och 2001 i olika EU-länder, %.
|
