![]() |
![]() | |
Ekologisk animalieproduktion 2018 | JO 27 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Statistikens omfattning Statistikens
omfattning
Detta
Statistiska meddelande belyser omfattningen och utvecklingen av den ekologiska
animalieproduktionen 2018. Statistiken
omfattar produktion som följer EU:s regelverk[1] för ekologisk pro-duktion. I praktiken
innebär det att produkterna får märkas och säljas på mark-naden med EU:s
logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även märkas med KRAV:s eller
Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller
Demeters villkor för märkning. Statistiken
över ekologisk mjölk och mjölkprodukter hämtas från Jordbruks-verkets månatliga
insamling och publicering av statistik över animalieproduktion i serien JO 48
SM. Uppgifterna om ägg baseras på information från branschorganisationen
Svenska Ägg. Det är viktigt att notera att partihandelns invägning inte
motsvarar den totala produktionen av ägg. Partihandelns invägning uppskattas
2018 stå för närmare 87 % av den totala produktionen av ägg. Enligt
Svenska Äggs bedömning är andelen ungefär densamma även inom den ekologiska
äggproduktionen. Statistiken
över slakten tas fram genom en sambearbetning mellan register vid
Jordbruksverket samt uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar efterlevnaden
av regelverket för ekologisk produktion hos primärproducenter inom
jordbruksområdet. Det är viktigt att påpeka att statistiken avser djur som är
uppfödda med ekologiska produktionsmetoder och levererade till slakt från en producent
som är omställd till ekologisk produktion. Den säger inget om antal djur som
slutligen slaktas som ekologiska eller mängden kött som säljs med ekologisk
märkning i butik utan ger snarare information om mängden tillgänglig ekologisk
svensk köttråvara. Statistiken
över slakten finns tillgänglig från 2009 och framåt. Uppgifter för åren före
2009 kan inte tas fram med den metod som används. Mer
information om begrepp, definitioner, jämförbarhet med annan statistik och
statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Fakta om statistiken” samt i
dokumenten ”Kvalitetsdeklaration” och ”Statistikens framställning”. Där
beskrivs även den metod som används för att ta fram statistiken över den
ekologiska slakten. Ökad invägning av
ekologisk mjölk
Figur A
(tabell 1) visar andelen invägd ekologisk mjölk av den totala mängden mjölk
under åren 2000–2018. Invägningen
av ekologisk mjölk uppgick 2018 till 465 000 ton, en ökning med 50 800
ton eller 12 % jämfört med 2017. Andelen invägd ekologisk mjölk ökade
stadigt fram till 2012. Mellan åren 2013 och 2015 låg andelen på en stabil nivå
för att sedan öka igen åren 2016–2018. År 2018 var knappt 17 % av den
totala mängden invägd mjölk i Sverige ekologisk. Figur A. Andel ekologisk invägd mjölk Anm.
Källan är LRF Mjölk och Jordbruksverkets bearbetningar fram till och med 2017,
därefter baseras uppgifterna på Jordbruksverkets insamling. I figur
B (tabell 2) visar vi hur stor andel av produktionen olika mjölkprodukter som
var ekologisk åren 2009–2018. Det bör påpekas att den invägda ekologiska
mjölken som redovisas i Figur A inte alltid används för produktion av
motsvarande mängd ekologiska mejeriprodukter. För de i
figur B redovisade produkterna var andelarna relativt stabila 2018 jämfört med
2017. Figur B. Andel ekologiska mjölkprodukter
producerade vid mejeri per produktkategori Anm.
Källan är LRF Mjölk och Jordbruksverkets bearbetningar fram till och med 2017,
därefter baseras uppgifterna på Jordbruksverkets insamling. Produktionen
av ekologisk konsumtionsmjölk ökade med 1 % under 2018 jämfört med 2017
och uppgick till 141 400 ton. Det innebär att knappt 19 % av den
producerade konsumtionsmjölken var ekologisk. Produktionen
av syrade ekologiska produkter var i stort sett oförändrad. Totalt producerades
25 900 ton syrade ekologiska mjölkprodukter 2018 vilket mot-svarar drygt 11 %
av den totala produktionen av syrade produkter. Produktionen
av ekologisk grädde och ost stod för betydligt lägre andelar av den totala
produktionen, 6 % respektive 2 %. Produktionen av ekologisk grädde
ökade med 10 % under 2018 och uppgick till 5 900 ton medan produktionen
av ekologisk ost minskade något och uppgick till nära 1 600 ton. Ökad slakt inom flera
produktionsgrenar
I figur
C (tabell 3–5) redovisar vi slakten av ekologiskt hållna djur i förhållande
till den totala slakten av respektive djurslag. I förhållande till den totala
slakten är det egentligen bara för nötkreatur samt får och lamm som slakten av
ekologiskt hållna djur når upp till några väsentliga andelar. Andelen har för
gris legat kring 2 % de senaste åren medan den ekologiska slaktkycklingproduktionen
ligger kring 1 % av den totala produktionen av slaktkyckling. Figur C. Slakt av ekologiskt hållna djur i
förhållande till total slakt av respektive djurslag Nötkreatur I figur D (tabell 3)
redovisas slakten av ekologiskt hållna nötkreatur. Den slaktade vikten
ekologiskt hållna nötkreatur var 21 800 ton 2018. Mellan 2009 och 2014
ökade slakten med 45 % men förblev sedan relativt stabil under åren
2015–2017. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten igen med 2 500 ton eller 13 %
jämfört med 2017. Ökningen i slakten 2018 består till drygt 70 % av kor. Figur D. Slakt av ekologiskt hållna
nötkreatur, ton De
ekologiskt hållna nötkreaturen står för knappt 16 % av den totala slakten
av nötkreatur. Andelen skiljer sig dock mellan de olika kategorierna nötkreatur.
I figur E (tabell 3) visar vi hur stor andel av den totala slakten som
utgjordes av ekologiskt hållna djur för några av dessa kategorier. Den
ekologiska andelen slaktade djur är högre för stutar, kvigor och kor än tjurar.
Stutar, kvigor och kor är lämpliga i system med betesdrift och grovfoderdominerad
foderstat. För tjurar är den ekologiska andelen lägre. Förklaringen är
sannolikt att denna kategori av djur är mindre lämpade i betesdrift samtidigt
som det är vanligt med ett större beroende av kraftfoder i utfodringen. Figur E. Andel slaktade ekologiskt hållna
nötkreatur av total slakt per kategori Gris, får och lamm samt slaktkyckling I figur
F (tabell 4–5) redovisas slakten av ekologiskt hållna grisar, får och lamm samt
slaktkyckling. Slakten av får och lamm ökade kontinuerligt mellan 2009 och
2014. Åren 2015 till 2017 minskade slakten något för att återigen öka med 7 %
2018 till knappt 1 200 ton. Slakten
av ekologiskt hållna grisar har ökade i stort sett kontinuerligt under perioden
2012 till 2018. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten med 15 % eller drygt
700 ton och uppgick 2018 till 5 500 ton. Slakten av ekologiskt hållna
grisar utgjorde drygt 2 % av den totala slakten av grisar 2018. Den
ekologiska slaktkycklinguppfödningen kännetecknas av ett mycket litet antal
uppfödare och en mycket låg andel av den totala slakten. 2016 ökade dock
slakten, i vikt mätt, med 193 % och 2017 ökade den med ytterligare
9 % för att sedan minska med 27 % under 2018. Figur F. Slakt av ekologiskt hållna grisar,
får och lamm samt slaktkycklingar, ton I stort sett
oförändrad ekologisk äggproduktion
Figur G
(tabell 6) visar invägningen av ekologiska ägg i partihandeln i förhållande
till den totala invägningen av ägg. Andelen ökade stadigt från 2006 till 2011.
År 2012 och 2013 låg andelarna på en något lägre nivå. Invägningen av
ekologiska ägg ökade dock även 2012 och 2013. Anledningen till att andelen
ekologiska ägg var lägre dessa två år, jämfört med 2011, är att den
konventionella äggproduktionen ökade i ännu högre utsträckning. 2018
uppgick invägningen till 20 500 ton, vilket var något högre än invägningen
2017. Andelen invägda ekologiska ägg minskade dock på grund av att den totala
invägningen av ägg i partihandeln ökade. 2018 kom 17 % av den totala
invägningen av ägg från ekologiskt hållna värphöns. Figur G. Andel invägda ekologiska ägg i
partihandeln Anm.
Källan är Svenska Ägg och Jordbruksverkets bearbetningar [1]
Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
2092/91 |