![]() |
![]() | |
Ekologisk animalieproduktion 2013 | JO 48 SM 1413 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Statistikens omfattning Statistikens omfattning
Detta Statistiska meddelande belyser omfattningen och
utvecklingen av den ekologiska animalieproduktionen. Statistiken omfattar produktion som följer EU:s regelverk[1]
för ekologisk produktion. I praktiken innebär det att produkterna får märkas
och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna
kan även märkas med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produktionen
uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. Statistiken över ekologisk mjölk och mjölkprodukter hämtas
från LRF Mjölk. Uppgifterna om ägg baseras på information från
branschorganisationen Svenska Ägg. När det gäller ekologisk äggproduktion så är
det viktigt att notera att partihandelns invägning inte motsvarar den totala
produktionen av ekologiska ägg. Statistiken över slakten tas fram genom en sambearbetning
mellan register vid Jordbruksverket samt uppgifter från de kontrollorgan som
kontrollerar efterlevnaden av regelverket för ekologisk produktion hos
primärproducenter inom jordbruksområdet. Det är viktigt att påpeka att
statistiken avser djur som är uppfödda med ekologiska produktionsmetoder och
levererade till slakt från en producent som är omställd till ekologisk
produktion. Den säger inget om antal djur som slutligen går till slakt som
ekologiska eller mängden kött som säljs med ekologisk märkning i butik utan ger
snarar information om mängden tillgänglig ekologisk svensk köttråvara. Statistiken över slakten redovisas från 2009 och framåt.
Uppgifter för åren före 2009 kan inte tas fram med den metod som används för
att uppskatta slakten. Mer information om begrepp, definitioner, jämförbarhet med
annan statistik och statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Fakta om
statistiken” samt i dokumentet ”Beskrivning av statistiken”. Där beskrivs även
den metod som används för att ta fram statistiken över den ekologiska slakten. Invägningen av ekologisk mjölk ökade svagt 2013
I figur A redovisas utvecklingen av andelen invägd ekologisk
mjölk av total invägd mjölk. År 2013 uppgick invägningen av ekologisk mjölk
till 366 300 ton. Mellan år 2012 och 2013 ökade invägningen av ekologisk
mjölk med 0,6 %, vilket var den lägsta ökningstakten sedan 2005. Trenden
med en ökande andel ekologisk mjölk bröts därmed och andelen invägd ekologisk
mjölk låg 2013 på samma nivå som 2012. Figur A. Andel
ekologisk invägd mjölk I figur B redovisas andel ekologiska mjölkprodukter
producerade vid mejerier per produktkategori. Det bör påpekas att den invägda
mjölken som redovisas i Figur A, beroende på marknadssituationen, inte
nödvändigtvis behöver resultera i produktion av motsvarande mängd ekologiska
mjölkprodukter. För de redovisade produkterna har både produktionen av
ekologiska mjölkprodukter och andelen ekologisk produktion haft en minskande
trend. Figur B. Andel
ekologiska mjölkprodukter producerade vid mejeri per produktkategori. Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur, får och svin ökar
I figur C redovisas andelen slakt, i vikt, av ekologiskt
uppfödda djur i förhållande till den totala slakten av respektive djurslag.
Figuren visar att i jämförelse med den totala slakten är det egentligen bara
för nötkreatur och får och lamm som slakten av ekologiskt uppfödda djur når upp
till större andelar. Andelen svin och slaktkyckling är låg. Figur C. Andel
slakt av ekologiskt uppfödda djur i förhållande till total slakt av respektive
djurslag I figur D
redovisas slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur. Slakten uppgick till
18 400 ton 2013 vilket motsvarar en ökning med 1 800 ton eller
11 % jämfört med 2012. Sedan 2009 har slakten ökat med 40 %. Figur D. Slakt av
ekologiskt uppfödda nötkreatur, ton Av figur C framgår att de ekologiskt uppfödda nötkreaturen
står för 15 % av den totala slakten av nötkreatur. Andelen skiljer sig
dock mellan de olika kategorierna
nötkreatur. I figur E redovisas andelen slaktade ekologiskt uppfödda nötkreatur
för de viktigaste djurkategorierna, i förhållande till den totala slakten av
nötkreatur. Figuren visar att inom den ekologiska produktionen slaktas en hög
andel stutar, kvigor och kor. Dessa djurkategorier är lämpliga i system med betesdrift
och grovfoderdominerad foderstat. För tjurar är andelen lägre. Förklaringen är
sannolikt att dessa djurslag är mindre lämpade i betesdrift samtidig som det är
vanligt med ett större beroende av kraftfoder i utfodringen. Figur E. Andel
slaktade ekologiskt uppfödda nötkreatur av total slakt per kategori I figur F redovisas slakten av svin, får och lamm samt
slaktkyckling. Slakten av får och lamm har ökat kontinuerligt mellan 2009 och
2013 och uppgick 2013 till knappt 1 100 ton. Mellan 2012 och 2013 ökade
slakten med 6 %. Slakten av ekologiskt uppfödda svin utgjorde endast
1,7 % av den totala slakten av svin 2013. Sedan 2009 har slakten legat
mellan cirka 3 500 och 3 900 ton. År 2013 ökade slakten med 10 %
jämfört med 2012. Den ekologiska slaktkycklinguppfödningen kännetecknas av ett
mycket litet antal uppfödare och en mycket låg andel av den totala slakten.
Slakten har sedan 2009 legat mellan 300 och 400 ton per år. Figur F. Slakt av
ekologiskt uppfödda svin, får och lamm samt slaktkycklingar, ton Ökad invägning av ekologiska ägg
I figur G redovisas andelen invägda ekologiska ägg i
partihandeln. Andelen ökade stadigt från 2006 till 2011. År 2012 och 2013 låg
andelarna på en något lägre nivå. Invägningen av ekologiska ägg ökade dock även
2012 och 2013. Anledningen till att andelen ekologiska ägg var lägre dessa två
år, jämfört med 2011, är att den total invägningen ökade mer. År 2013 uppgick invägningen av ekologiska ägg till knappt
13 300 ton, vilket motsvarar en ökning med 7 % jämfört med 2012. Figur G. Andel
invägda ekologiska ägg i partihandeln [1]
Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
2092/91 |