![]() |
![]() | |
Animalieproduktion | JO 48 SM 1904 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Fördelning av den totala slakten I detta Statistiska meddelande
redovisas utvecklingen inom animalieproduktion. Avsikten är att visa hur
utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut, genom att jämföra den
senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år. Statistiken som redovisas avser
animalieproduktionen på riksnivå. I detta Statistiska meddelande
redovisas även 2018 års slakt av större husdjur på mer detaljerade nivåer. Genom
en samkörning mellan Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret kan
vi undersöka företagen som är med i slaktregistret och se hur slakten av större
husdjur skiljer sig regionalt och efter företagens storlek. Uppdaterade siffror Statistik över produktionen av
mjölkpulver för perioden maj 2018 till januari 2019 har uppdaterats med nya
uppgifter. Detta påverkar även produktionen av mjölkpulver för helåret 2018. De
nya uppgifterna gjorde att produktionen av mjölkpulver 2018 ökade med ungefär
220 ton. Produktionen av mjölkpulver per månad förändrades som mest med ungefär
130 ton. Uppdaterade uppgifter finns tillgängliga i Jordbruksverkets
statistikdatabas. Fördelning av den totala slakten
I februari 2019 var den
sammanlagda slakten av nöt, gris, får och lamm samt fjäderfä 44 300 ton.
45 % av den totala slaktvikten utgjordes av slakten av gris. Slakten av
fjäderfä och nöt utgjorde något mer än en fjärdedel av den totala slaktvikten.
Slakten av får och lamm utgjorde en mindre del av den totala slaktvikten. Figur A. Andel av den totala slaktvikten (februari 2019) Figure
A. Share of the total slaughter weight (February 2019) Invägningen av mjölk, samt
produktion vid mejeri
Det vägdes in totalt 221 700
ton mjölk, varav 38 400 ton utgjordes av ekologisk mjölk, vid mejerierna i
februari. I förhållande till siffrorna för februari 2018 var den totala
mjölkinvägningen tämligen oförändrad medan den ekologiska mjölkinvägningen
ökade med knappt 1 %. Under månaden producerades det
61 000 ton konsumtionsmjölk och 18 300 ton syrade produkter.
Ekologiska produkter bestod till 19 %, eller 11 800 ton, av den totala
produktionen av konsumtionsmjölk och 11 %, eller 2 000 ton, av den totala
produktionen av syrade produkter. Jämfört med samma månad
föregående år ökade produktionen av konsumtionsmjölk med 2 % och av syrade
produkter med knappt 3 %. Den ekologiska produktionen av konsumtionsmjölk och
syrade produkter ökade med 8 respektive 2 %. Det producerades under månaden
8 100 ton grädde, 6 700 ton ost, 1 000 ton smör samt 4 700
ton mjölkpulver. Jämfört med produktionen i februari 2018 minskade produktionen
av ost marginellt, medan produktionen av grädde och smör minskade med 7
respektive 2 %. Produktionen av mjölkpulver var 33 % lägre än produktionen
i februari 2018. Den totala produktionen av grädde
bestod av 5 %, eller 410 ton, ekologisk grädde. För produktionen av ost
utgjordes 2 %, eller 140 ton, av ekologiska produkter. Figur B. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure
B. Milk delivered to dairies (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av nöt
Det slaktades 35 300
nötkreatur, varav 1 300 kalvar, i februari 2019. Den totala slaktvikten av
nöt var 11 300 ton, vilket är en ökning med 8 % i jämförelse med
statistiken för februari 2018. Figur C. Slakt av nötkreatur (1 000 ton) Figure
C. Slaughterings of cattle (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av gris
Slakten av gris i februari 2019 var
oförändrad jämfört med sifforna för februari 2018. Under månaden slaktades det
209 700 grisar med en total slaktvikt på 20 100 ton. Figur D. Slakt av gris (1 000 ton) Figure
D. Slaughterings of pigs (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av får och
lamm
I februari 2019 slaktades det
13 700 får och lamm och den totala slaktvikten var 290 ton. I förhållande
till februari 2018 ökade den totala slaktvikten av får och lamm med 4 %. Detta
trots att antalet slaktade djur minskade med knappt 1 % jämfört med samma
period. Figur E. Slakt av får och lamm (1 000 ton) Figure
E. Slaughterings of sheep and lambs (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av fjäderfä
Den totala slaktade mängden
fjäderfä i februari 2019 var 12 600 ton. Jämfört med februari 2018 ökade
slakten av fjäderfä med 4 %. Slakten av kyckling utgjorde drygt 94 % av den
totala fjäderfäslakten och ökade med knappt 4 % i förhållande till februari
2018. Jämfört med samma månad föregående år ökade slakten av höns och kalkon
med 19 respektive 14 %. Figur F. Slakt av fjäderfä (1 000 ton) Figure
F. Slaughterings of poultry (1 000 metric tonnes) Invägningen av ägg
Statistik över den invägda
mängden ägg för februari 2019 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av detta
Statistiska meddelande. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets
statistikdatas när den finns tillgänglig. Statistik på invägningen av ägg
för januari 2018 kan ses i figuren G nedan och publiceras även i
Jordbruksverkets statistikdatabas. Figur G. Partihandelns invägning av ägg (1 000 ton) Figure
G. Eggs delivered to wholesalers (1 000 metric tonnes) I detta Statistiska meddelande
redovisas även slaktstatistik från 2018 fördelad på regionnivå och efter
företagens storlek. En samkörning av Jordbruksverkets
slaktregister och Lantbruksregistret ger möjligheten att redovisa slakten av nötkreatur,
gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Slakten av fjäderfä redovisas
inte på nedbruten regional nivå. Fördelning av slakt mellan län
Slakten av respektive djurslag
per län beror mycket på antalet djur av respektive djurslag i länen. Detta
medför att län med fler djur av ett djurslag kommer ha en större del av slakten
av detta djurslag. När man fördelar slakten 2018
mellan länen kan man se att större delar av antalet slaktade djur kommer från
Skåne och Västra Götalands län. Mer än 50 % av slakten av gris, en tredjedel av
antalet slaktade nötkreatur samt en dryg fjärdedel av slakten av får och lamm
kommer från dessa län. För slakten av nötkreatur stod
företag från Västra Götaland för den största andelen, 17 %. Störst andel av
slakten av gris stod företag från Skåne län för, 30 %. För slakten av får och lamm var
Skåne, Västra Götaland och Gotland de största länen med ungefär 13 % vardera av
den totala slakten av får och lamm. Figur H. Länens andelar av den totala slaktvikten efter djurslag Figure
H. The counties’ share of the total slaughter weight by species Fördelning av slakt inom län
För 17 av de 21 länen utgjorde
slakten av gris majoriteten av antalet slaktade djur. I undantagen Jönköpings,
Kronobergs, Dalarnas och Jämtlands län var det fler antal slaktade nötkreatur.
För hela riket utgjordes slakten, i antal djur, av 13 % nötkreatur, 79 %
gris och 8 % får och lamm. När man istället undersöker den
totala slaktvikten av respektive djurslag ser man stora skillnader i
fördelningarna inom länen. Detta beror på att slaktvikterna är olika för
respektive djurslag, vilket gör att andelen nötkreatur av den totala slakten ökar,
medan andelen får och lamm av den totala slakten minskar. För hela riket bestod den totala
slaktvikten av 35 % nötkreatur, 64 % gris och 1 % får och lamm. Slakten av gris 2018 utgjorde
majoriteten av slakten, i vikt mätt, i 12 av 21 län. För resterande län bestod den
största delen av nötkreatur. I samtliga län kom den minsta andelen av den
totala slaktvikten från får och lamm. Jönköping var det län där den
totala slakten, både sett till antal och vikt, till störst andel utgjordes av
nötkreatur. Skåne var det län där störst andel av den totala slakten kom från
slakten av gris, i antal och vikt. Figur I. Slakt per djurslag fördelat inom län, antal och
vikt Figure
I. Slaughter per animal species distributed by county, number and weight Fördelning av slakt efter företagens storlek
Om man använder storleken på
åkermarken för att definiera storleken på företagen kan man se att större delen
av slaktade djur kommer från större företag. 2018 kom nästan 60 % av antalet
slaktade nötkreatur och mer än 60 % av antalet slaktade grisar från företag med
mer än 100 hektar åkermark. Vidare är det värt att notera att den näst högsta
andelen av antalet slaktade grisar kom från företag med mindre än två hektar
åkermark. Slakten av får och lamm är mer
utspridd mellan storleksgrupperna. Den storleksgruppen med störst andel av
slakten av får och lamm var företag med mellan 50 och 100 hektar åkermark, som
stod för 19 % av slakten av får och lamm. Figur J. Slakt per djurslag fördelat efter åkermarkens
storlek Figure
J. Slaughter per species by size of arable land Företag som skickat djur till slakt
Av de företag som 2018 skickade
djur till slakt, skickade 73 % nötkreatur. Andelen företag som skickade gris
till slakt var 6 %, medan 30 % av företagen skickade får och lamm till slakt. Företagens
struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretag är generellt
stora och håller många grisar, medan företag med nötkreatur eller får och lamm
brukar hålla färre djur. I Västra Götaland återfanns flest
företag som skickade djur till slakt under 2018. Västra Götaland var det län
med flest företag som skickade både nötkreatur samt får och lamm till slakt.
Flest antal företag som skickade gris till slakt fanns i Skåne län. Jämtland var det län med högst
andel företag som skickade nötkreatur till slakt. Av företagen som skickade
djur till slakt skickade 86 % av dem nötkreatur. Samtidigt hade Jämtland den
lägsta andelen företag som skickade får och lamm till slakt, med en andel av 17 %. Stockholm var det län 2018 med
högst andel företag som skickade får och lamm till slakt och länet med den
lägsta andelen företag som skickade nötkreatur. Av företagen som skickade djur
till slakt skickade 50 % av dem får och lamm medan 60 % av företagen skickade
nötkreatur. Halland och Jönköping var de län
med den högsta respektive lägsta andelen företag som skickade gris till slakt
av företagen som skickade djur till slakt. I Hallands län skickade drygt 16 %
av företagen gris till slakt, medan samma andel för Jönköpings län var 1 %. Då företag kan hålla flera olika
djurslag gör det att summeringar av antalet företag som skickat respektive
djurslag till slakt inte representerar det totala antalet företag som skickat
djur till slakt. Figur K. Antal företag som skickat djur till slakt per
djurslag efter län Figure
K. Number of holdings that sent animals to slaughter per species by county Tablå A och B visar det genomsnittliga antalet slaktade djur från
företag som skickade djur till slakt 2018, fördelat på län respektive storleken
på åkermarken. 2018 skickade företag
i genomsnitt 34 nötkreatur till slakt. Vidare skickade företag i genomsnitt
2 448 grisar och 54 får och lamm. Företag från
Gotland skickade i genomsnitt flest nötkreatur till slakt, 55 stycken, medan
företag från Stockholms län hade det lägsta genomsnittet, 20 stycken. Högsta genomsnittliga antalet
grisar skickade till slakt 2018 hade företag från Södermanlands län, 4 245
stycken. Företag från Jämtland skickade i genomsnitt 238 grisar till slakt,
vilket ger länet det lägsta genomsnittet. Det högsta genomsnittliga antalet
får och lamm skickade till slakt hade företag från Gotlands län. Företagen från
Västernorrlands län hade det lägsta genomsnittliga antal får och lamm skickade
till slakt. I tablåerna kan man även se
skillnaderna i strukturen på företag med respektive djurslag. Grisföretag
håller vanligtvis fler djur än företag med nötkreatur eller får och lamm. Tablå A. Företagens
genomsnittliga antal djur skickade till slakt per djurslag efter län 2018
![]() Fördelat på
åkermarkens storlek hade företag med mer än 100 hektar åkermark det högsta
genomsnittliga antalet nötkreatur samt får och lamm skickade till slakt under
2018. För företag som skickade gris
till slakt 2018 fanns det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till
slakt på företag med mindre än två hektar åkermark. Det höga genomsnittliga antalet
djur skickade till slakt för företag med mindre än två hektar åkermark,
speciellt noterbart för nötkreatur, kan bero på flera orsaker. Dessa företag
kan ha mer betesmark än åkermark eller att verksamheter som bedrivs i fler
bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, inte kopplas samman rätt i
Lantbruksregistret. Tablå B. Företagens
genomsnittliga antal djur skickade till slakt per djurslag efter storleksgrupp
åkermark 2018
![]() Utveckling över tid
Mellan 2017 och 2018, ökade slakten
av nötkreatur, gris samt får och lamm i Sverige ökade med 5, 3 respektive 7 %. Slakten av nötkreatur ökade mest
i Stockholms län, 18 %, mellan 2017 och 2018. Under samma period ökade slakten
av gris mest i Jämtlands län, 34 %, medan slakten av får och lamm ökade mest i
Dalarnas län, 23 %. De största minskningarna i
slakten av nötkreatur, gris samt får och lamm mellan 2017 och 2018 fanns i
Västerbottens, Dalarnas respektive Västmanlands län. I Västerbottens län
minskade slakten av nötkreatur med 4 %. Slakten av gris minskade med knappt 4 %
i Dalarnas län medan slakten av får och lamm minskade med 19 % i Västmanlands län. Figur L. Procentuell skillnad i antalet slaktade djur
mellan 2017 och 2018, fördelat på län och djurslag Figure
L. Percentage difference in the number of slaughtered animals between 2017 and
2018, by county and species |