![]() |
![]() | |
Animalieproduktion | JO 48 SM 2004 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Fördelning av den totala slakten I detta Statistiska meddelande
redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter. Avsikten är att visa hur
utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut genom att jämföra den
senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år. Statistiken som redovisas avser
animalieproduktionen på riksnivå. I detta Statistiska meddelande
redovisas även 2019 års slakt av större lantbruksdjur på mer detaljerade
nivåer. Genom en samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret
kan vi undersöka företagen som är med i slaktregistret och se hur slakten av
större lantbruksdjur skiljer sig regionalt och efter företagens storlek. Fördelning av den totala slakten
I februari 2020 var den
sammanlagda slakten av nötkreatur, gris, får och lamm samt fjäderfä 44 700
ton. Fördelningen mellan de olika djurslagen redovisas i figur A. Slakten av gris, 46 %, utgjorde
den största andelen. Slakten av fjäderfä och nötkreatur utgjorde 28 respektive
26 % av den totala slaktvikten. Får och lamm stod för en mindre del av slakten. Figur A. Andel av den totala slaktvikten (februari 2020) Figure
A. Share of the total slaughter weight (February 2020)
Invägningen av mjölk och produktion
vid mejeri
I februari vägdes totalt
225 500 ton mjölk in vid mejerierna. Ekologisk mjölk utgjorde knappt 18 %,
eller 39 600 ton, av den totala mjölkinvägningen. Jämfört med samma månad
förra året ökade den totala mjölkinvägningen med drygt 2 %, medan invägningen
av ekologisk mjölk ökade med 3 %. Det ska tilläggas att 2020 är ett skottår och
att det fanns en dag mer i februari 2020 än februari 2019. Utvecklingen av
mjölkinvägningen redovisas i figur B nedan. Under månaden producerades
56 600 ton konsumtionsmjölk och 17 900 ton syrade produkter. I jämförelse
med siffrorna för februari 2019 minskade produktionen av konsumtionsmjölk och
syrade produkter med 7 respektive 2 %. Det producerades 8 300 ton
grädde, 6 600 ton ost, 1 600 ton smör samt 5 500 ton mjölkpulver
under månaden. Produktionen av ost innefattade ungefär 100 ton ekologiska
produkter. Av dessa produkter hade smör den
största produktionsökningen, 53 %, jämfört med statistiken för februari 2019.
Vid samma jämförelse ökade även produktionen av grädde och ost, 2 respektive 1
%. Produktionen av ekologisk ost och mjölkpulver minskade med 16 respektive
knappt 19 %. Figur B. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure
B. Milk delivered to dairies (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av nöt
Det slaktades 35 800
nötkreatur i februari 2020, varav 1 200 kalvar. Den totala slaktvikten av
nötkreatur var 11 600 ton, vilket är en ökning med knappt 2 % jämfört med
februari 2019. Figur C. Slakt av nötkreatur (1 000 ton) Figure
C. Slaughterings of cattle (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av gris
I februari slaktades 215 300
grisar och den totala slaktvikten av gris var 20 700 ton. Slaktvikten
ökade med drygt 3 % jämfört med sifforna för februari 2019. Figur D. Slakt av gris (1 000 ton) Figure
D. Slaughterings of pigs (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av får och
lamm
Den totala slaktvikten av får och
lamm minskade med 26 % jämfört med februari 2019. Under februari 2020 slaktades
det 10 600 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var 220
ton. Jämfört med februari 2019 halverades
slakten, i vikt mätt, av tackor och baggar, medan slakten av lamm minskade med
drygt 20 %. Figur E. Slakt av får och lamm (1 000 ton) Figure
E. Slaughterings of sheep and lambs (1 000 metric tonnes) Utvecklingen av slakt av fjäderfä
Den slaktade kvantiteten fjäderfä
var i februari 12 300 ton. Jämfört med februari 2019 minskade slakten av
fjäderfä med ungefär 3 %. Slakten av fjäderfä i februari 2020 utgjordes till 94
% av kyckling. Slakten av kyckling minskade med 3 %, medan de mindre kategorierna
höns och kalkon minskade med 11 respektive 2 %. Figur F. Slakt av fjäderfä (1 000 ton) Figure
F. Slaughterings of poultry (1 000 metric tonnes) Invägningen av ägg
Statistik om den invägda mängden
ägg i februari 2020 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av detta
Statistiska meddelande. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets
statistikdatabas när den finns tillgänglig. Statistik om ägginvägningen för
tidigare år visas i figur G och finns tillgänglig i Jordbruksverkets
statistikdatabas. Figur G. Partihandelns invägning av ägg (1 000 ton) Figure
G. Eggs delivered to wholesalers (1 000 metric tonnes) Slakten av större lantbruksdjur under 2019
I detta Statistiska meddelande
redovisas även slaktstatistik från 2019 fördelad på regionnivå och efter
företagens storlek. En samkörning av Jordbruksverkets
slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) ger möjligheten att redovisa slakten
av nötkreatur, gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Kopplingen mot
LBR gör att man får information om de drygt 16 900 företagen i LBR som
skickade djur till slakt under 2019 och det är denna information som de
slaktade djuren delas upp efter. Slakten av fjäderfä och hästar redovisas inte
på detaljerade nivåer. Fördelning av slakt mellan län
Antalet slaktade större
lantbruksdjur under 2019 följer det totala antalet djur av respektive djurslag
som finns i länen. Det gör att län med fler djur av ett djurslag kommer att ha
en större andel av slakten för detta djurslag. För den totala slaktvikten av
nötkreatur kom 18 % från företag lokaliserade i Västra Götalands län. Därefter
följde Skåne och Kalmar län med knappt 16 respektive 10 % av den totala slaktvikten
av nötkreatur. Den totala slaktvikten av gris
dominerades av Skåne och Västra Götalands län med 30 respektive 21 %. Det
betyder att lite mer än hälften av den totala slaktvikten av gris kom från
företag i något av dessa två län. Slakten av får och lamm, vikt
mätt, var jämnt fördelat mellan Skåne, Västra Götaland och Gotlands län. Företagen
i vardera av dessa län svarade för 14 % av den totala slaktvikten av får och
lamm. Figur H. Länens andelar av den totala slaktvikten efter
djurslag Figure
H. The counties’ share of the total slaughter weight by species Fördelning av slakt inom län
För riket utgjordes slakten, i
antal djur, av 13 % nötkreatur, 79 % gris och 8 % får och lamm. För 16 av de 21
länen utgjorde grisar den största andelen av det totala antalet slaktade djur.
För Jönköping, Jämtland, Kronoberg, Västernorrland och Dalarnas län var det
antalet slaktade nötkreatur som stod för den största andelen. På grund av att slaktvikterna
skiljer sig åt mellan djurslagen, förändras fördelningen av slakten inom länen
om man istället väljer att fördela slakten, i vikt mätt, inom länen. På riksnivå utgjordes slakten, i
vikt mätt, av 36 % nötkreatur, ungefär 62 % gris och drygt 1 % får och lamm. För 11 av de 21 länen utgjordes
slakten, i vikt mätt, till störst del av gris. För övriga län utgjorde slakt av
nötkreatur den största andelen. För samtliga län utgjorde slakten av får och
lamm således minst andel av den totala slaktvikten inom länet. Jönköping var det län där slakten
av nötkreatur utgjorde störst andel, mätt i både antal och vikt, av den totala
slaktvikten inom länet. Av den totala slaktvikten i länet kom nästan 95 % från
slakten av nötkreatur. Slakten av gris utgjorde störst
andel, mätt i både antal och vikt, av slakten i Skåne respektive Västmanlands
län. Ungefär 79 % av den totala slaktvikten i Västmanland kom från slakt av gris. Figur I. Slakt per djurslag fördelat inom län, antal och
slaktvikt Figure
I. Slaughter per species distributed by county, number and slaughter weight Fördelning av slakt efter företagens storlek
Använder man företagens åkermark
som en indikation på företagens storlek kan man se att majoriteten av slaktade
djur kommer från företag med mer hektar åkermark. Mer än 60 % av antalet slaktade
nötkreatur och grisar kom från företag med mer än 100 hektar åkermark. Noteras
bör även att den näst största andelen av antalet slaktade grisar kom från
företag med mindre än 2 hektar åkermark. Slakten av får och lamm är mer
jämnt fördelat på storleksgrupperna åkermark, även om den största andelen kom
från företag med mer än 100 hektar åkermark. Denna grupp svarade för 20 % av
antalet slaktade får och lamm, följt av företag med mellan 50 och 100 hektar
åkermark, 19 %. Figur J. Antal slaktade djur per djurslag fördelat efter
företagens hektar av åkermark Figure
J. Number of slaughtered animals per species by holdings size of arable land Företag som skickat djur till slakt
Av företagen som skickade djur
till slakt, skickade 74 % nötkreatur. För de andra djurslagen var motsvarande
andel knappt 30 % för får och lamm och 6 % för grisar. Företagens struktur
skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretag är generellt stora och
håller många grisar, medan företag med nötkreatur eller får och lamm brukar
hålla färre djur. Flest antal företag som skickade
djur till slakt under 2019 återfinns i Västra Götaland. I Västra Götaland fanns
flest antal företag som skickade antingen nötkreatur eller får och lamm till
slakt. Flest antal företag som skickade gris till slakt fanns i Skåne län. Jämtland var det län med den
största andelen företag som skickade nötkreatur till slakt. 85 % av företagen i
Jämtlands län som skickade djur till slakt skickade nötkreatur. I Hallands län fanns störst andel
företag som skickade gris till slakt. Nästan 16 % av företagen som skickade
djur till slakt skickade grisar. I motsatta änden finns Jönköpings län, där 1 %
av företagen som skickade djur till slakt skickade grisar. Ungefär hälften av alla företag i
Stockholms län som skickade djur till slakt, skickade får och lamm till slakt.
Samtidigt hade Stockholm även den lägsta andelen företag som skickade
nötkreatur till slakt, 62 %. Då företag kan hålla flera olika
djurslag gör det att summeringar av antalet företag som skickat respektive
djurslag till slakt inte representerar det totalt antalet företag som skickat
djur till slakt. Figur K. Antal företag som skickat djur till slakt per
djurslag efter län Figure
K. Number of holdings that sent animals to slaughter per species by counties Tablå A och B visar det
genomsnittliga antalet djur skickade till slakt, fördelat på län och
storleksgrupp åkermark. Under 2019 skickade företag i
genomsnitt 35 nötkreatur, 2 475 grisar och 49 får och lamm. Företag från Gotlands län
skickade i genomsnitt flest nötkreatur till slakt, 57 stycken. Det lägsta
genomsnittet fanns i Stockholm, där företagen i genomsnitt skickade 17
nötkreatur till slakt. Det högsta genomsnittliga antalet
grisar skickade till slakt hade företag i Örebro, 3 944 stycken. Det
lägsta genomsnittet återfinns på företag i Jämtland. 181 grisar skickade
företagen i Jämtland i genomsnitt till slakt. Gotland och Västernorrland hade
det högsta respektive lägsta genomsnittliga antalet får och lamm skickade till
slakt. I tablåerna kan man även se
skillnaderna i strukturerna på företag med respektive djurslag. Grisföretag
håller vanligtvis fler djur än företag med nötkreatur eller får och lamm. Tablå A. Företagens genomsnittliga antal djur skickade till slakt per
djurslag efter län 2019
![]() Fördelat på
åkermarkens storlek hade företag med mer än 100 hektar åkermark de högsta
genomsnittliga antalet nötkreatur samt får och lamm skickade till slakt under
2019. Företag med mindre än två hektar
åkermark var de som hade det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till
slakt. De höga genomsnitten för företag
med mindre än två hektar åkermark, framförallt för nötkreatur, kan bero på
flera orsaker. Till exempel kan dessa företag ha mer betesmark eller ha
verksamhet som drivs i flera bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, som
inte kopplas samman rätt i Lantbruksregistret. Tablå B. Företagens
genomsnittliga antal djur skickade till slakt per djurslag efter storleksgrupp
åkermark 2019
![]() Jämförelse av slakten 2019 och 2018
Under 2019 minskade antalet
slaktade djur av gris samt får och lamm med 2 respektive 10 %. Antalet
slaktade nötkreatur ökade med 2 %. Detta återspeglas i figur L nedan, där många
län har en negativ utveckling i antalet slaktade djur. Totalt sett ökade antalet
slaktade nötkreatur i 10 av de 21 länen, medan antalet slaktade grisar samt får
och lamm endast ökade i 3 respektive 1 av de 21 länen. Stockholms län hade de största
minskningarna i antalet slaktade nötkreatur samt får och lamm i jämförelse med
2018. Antalet slaktade nötkreatur minskade med 18 % medan antalet slaktade får
och lamm minskade med 24 %. Den största minskningen i antalet
slaktade grisar finns i Jönköpings län, där slakten av gris halverades jämfört
med 2018. En markant minskning kan även noteras för Jämtlands län. Antalet slaktade nötkreatur ökade
mest i Västra Götaland, under 2019 slaktades det 9 % fler nötkreatur som kom
från detta län. I Norrbotten, Örebro samt Västra
Götaland ökade antalet slaktade grisar. Den största ökningen, 23 %, återfanns i
Norrbottens län. Västmanland var det enda länet
med ett ökat antal slaktade får och lamm jämfört med 2018. Figur L. Procentuell skillnad i antalet slaktade djur
mellan 2019 och 2018, fördelat på län och djurslag Figure
L. Percentage difference in the number of slaughtered animals between 2019 and
2018, by county and species |