Statistiken med kommentarer

Fördelning av den totala slakten
Invägningen av mjölk och produktion vid mejeri
Utvecklingen av slakt av nöt
Utvecklingen av slakt av gris
Utvecklingen av slakt av får och lamm
Utvecklingen av slakt av fjäderfä
Invägningen av ägg
Slakten av större lantbruksdjur under 2019
Fördelning av slakt mellan län
Fördelning av slakt inom län
Fördelning av slakt efter företagens storlek
Företag som skickat djur till slakt
Jämförelse av slakten 2019 och 2018

I detta Statistiska meddelande redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter.

Avsikten är att visa hur utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut genom att jämföra den senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år.

Statistiken som redovisas avser animalieproduktionen på riksnivå.

I detta Statistiska meddelande redovisas även 2019 års slakt av större lantbruksdjur på mer detaljerade nivåer. Genom en samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret kan vi undersöka företagen som är med i slaktregistret och se hur slakten av större lantbruksdjur skiljer sig regionalt och efter företagens storlek.

Fördelning av den totala slakten

I februari 2020 var den sammanlagda slakten av nötkreatur, gris, får och lamm samt fjäderfä 44 700 ton. Fördelningen mellan de olika djurslagen redovisas  i figur A. Slakten av gris, 46 %, utgjorde den största andelen. Slakten av fjäderfä och nötkreatur utgjorde 28 respektive 26 % av den totala slaktvikten. Får och lamm stod för en mindre del av slakten.

Figur A. Andel av den totala slaktvikten (februari 2020)

Figure A. Share of the total slaughter weight (February 2020)

 

 

Invägningen av mjölk och produktion vid mejeri

I februari vägdes totalt 225 500 ton mjölk in vid mejerierna. Ekologisk mjölk utgjorde knappt 18 %, eller 39 600 ton, av den totala mjölkinvägningen. Jämfört med samma månad förra året ökade den totala mjölkinvägningen med drygt 2 %, medan invägningen av ekologisk mjölk ökade med 3 %. Det ska tilläggas att 2020 är ett skottår och att det fanns en dag mer i februari 2020 än februari 2019. Utvecklingen av mjölkinvägningen redovisas i figur B nedan.

Under månaden producerades 56 600 ton konsumtionsmjölk och 17 900 ton syrade produkter. I jämförelse med siffrorna för februari 2019 minskade produktionen av konsumtionsmjölk och syrade produkter med 7 respektive 2 %.

Det producerades 8 300 ton grädde, 6 600 ton ost, 1 600 ton smör samt 5 500 ton mjölkpulver under månaden. Produktionen av ost innefattade ungefär 100 ton ekologiska produkter.

Av dessa produkter hade smör den största produktionsökningen, 53 %, jämfört med statistiken för februari 2019. Vid samma jämförelse ökade även produktionen av grädde och ost, 2 respektive 1 %. Produktionen av ekologisk ost och mjölkpulver minskade med 16 respektive knappt 19 %.

Figur B. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Figure B. Milk delivered to dairies (1 000 metric tonnes)

 

Utvecklingen av slakt av nöt

Det slaktades 35 800 nötkreatur i februari 2020, varav 1 200 kalvar. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 11 600 ton, vilket är en ökning med knappt 2 % jämfört med februari 2019.

Figur C. Slakt av nötkreatur (1 000 ton)

Figure C. Slaughterings of cattle (1 000 metric tonnes)

Utvecklingen av slakt av gris

I februari slaktades 215 300 grisar och den totala slaktvikten av gris var 20 700 ton. Slaktvikten ökade med drygt 3 % jämfört med sifforna för februari 2019.

Figur D. Slakt av gris (1 000 ton)

Figure D. Slaughterings of pigs (1 000 metric tonnes)

 

Utvecklingen av slakt av får och lamm

Den totala slaktvikten av får och lamm minskade med 26 % jämfört med februari 2019. Under februari 2020 slaktades det 10 600 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var 220 ton.

Jämfört med februari 2019 halverades slakten, i vikt mätt, av tackor och baggar, medan slakten av lamm minskade med drygt 20 %.

Figur E. Slakt av får och lamm (1 000 ton)

Figure E. Slaughterings of sheep and lambs (1 000 metric tonnes)

Utvecklingen av slakt av fjäderfä

Den slaktade kvantiteten fjäderfä var i februari 12 300 ton. Jämfört med februari 2019 minskade slakten av fjäderfä med ungefär 3 %. Slakten av fjäderfä i februari 2020 utgjordes till 94 % av kyckling. Slakten av kyckling minskade med 3 %, medan de mindre kategorierna höns och kalkon minskade med 11 respektive 2 %.

Figur F. Slakt av fjäderfä (1 000 ton)

Figure F. Slaughterings of poultry (1 000 metric tonnes)

 

Invägningen av ägg

Statistik om den invägda mängden ägg i februari 2020 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av detta Statistiska meddelande. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.

Statistik om ägginvägningen för tidigare år visas i figur G och finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Figur G. Partihandelns invägning av ägg (1 000 ton)

Figure G. Eggs delivered to wholesalers (1 000 metric tonnes)

 

Slakten av större lantbruksdjur under 2019

I detta Statistiska meddelande redovisas även slaktstatistik från 2019 fördelad på regionnivå och efter företagens storlek.

En samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) ger möjligheten att redovisa slakten av nötkreatur, gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Kopplingen mot LBR gör att man får information om de drygt 16 900 företagen i LBR som skickade djur till slakt under 2019 och det är denna information som de slaktade djuren delas upp efter. Slakten av fjäderfä och hästar redovisas inte på detaljerade nivåer.

Fördelning av slakt mellan län

Antalet slaktade större lantbruksdjur under 2019 följer det totala antalet djur av respektive djurslag som finns i länen. Det gör att län med fler djur av ett djurslag kommer att ha en större andel av slakten för detta djurslag.

För den totala slaktvikten av nötkreatur kom 18 % från företag lokaliserade i Västra Götalands län. Därefter följde Skåne och Kalmar län med knappt 16 respektive 10 % av den totala slaktvikten av nötkreatur.

Den totala slaktvikten av gris dominerades av Skåne och Västra Götalands län med 30 respektive 21 %. Det betyder att lite mer än hälften av den totala slaktvikten av gris kom från företag i något av dessa två län.

Slakten av får och lamm, vikt mätt, var jämnt fördelat mellan Skåne, Västra Götaland och Gotlands län. Företagen i vardera av dessa län svarade för 14 % av den totala slaktvikten av får och lamm.

Figur H. Länens andelar av den totala slaktvikten efter djurslag

Figure H. The counties’ share of the total slaughter weight by species

Fördelning av slakt inom län

För riket utgjordes slakten, i antal djur, av 13 % nötkreatur, 79 % gris och 8 % får och lamm. För 16 av de 21 länen utgjorde grisar den största andelen av det totala antalet slaktade djur. För Jönköping, Jämtland, Kronoberg, Väster­­norrland och Dalarnas län var det antalet slaktade nötkreatur som stod för den största andelen.

På grund av att slaktvikterna skiljer sig åt mellan djurslagen, förändras fördelningen av slakten inom länen om man istället väljer att fördela slakten, i vikt mätt, inom länen.

På riksnivå utgjordes slakten, i vikt mätt, av 36 % nötkreatur, ungefär 62 % gris och drygt 1 % får och lamm.

För 11 av de 21 länen utgjordes slakten, i vikt mätt, till störst del av gris. För övriga län utgjorde slakt av nötkreatur den största andelen. För samtliga län utgjorde slakten av får och lamm således minst andel av den totala slaktvikten inom länet.

Jönköping var det län där slakten av nötkreatur utgjorde störst andel, mätt i både antal och vikt, av den totala slaktvikten inom länet. Av den totala slaktvikten i länet kom nästan 95 % från slakten av nötkreatur.

Slakten av gris utgjorde störst andel, mätt i både antal och vikt, av slakten i Skåne respektive Västmanlands län. Ungefär 79 % av den totala slaktvikten i Västmanland kom från slakt av gris.

Figur I. Slakt per djurslag fördelat inom län, antal och slaktvikt

Figure I. Slaughter per species distributed by county, number and slaughter weight

Fördelning av slakt efter företagens storlek

Använder man företagens åkermark som en indikation på företagens storlek kan man se att majoriteten av slaktade djur kommer från företag med mer hektar åkermark.

Mer än 60 % av antalet slaktade nötkreatur och grisar kom från företag med mer än 100 hektar åkermark. Noteras bör även att den näst största andelen av antalet slaktade grisar kom från företag med mindre än 2 hektar åkermark.

Slakten av får och lamm är mer jämnt fördelat på storleksgrupperna åkermark, även om den största andelen kom från företag med mer än 100 hektar åkermark. Denna grupp svarade för 20 % av antalet slaktade får och lamm, följt av företag med mellan 50 och 100 hektar åkermark, 19 %.

Figur J. Antal slaktade djur per djurslag fördelat efter företagens hektar av åkermark

Figure J. Number of slaughtered animals per species by holdings size of arable land

Företag som skickat djur till slakt

Av företagen som skickade djur till slakt, skickade 74 % nötkreatur. För de andra djurslagen var motsvarande andel knappt 30 % för får och lamm och 6 % för grisar. Företagens struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretag är generellt stora och håller många grisar, medan företag med nötkreatur eller får och lamm brukar hålla färre djur.

Flest antal företag som skickade djur till slakt under 2019 återfinns i Västra Götaland. I Västra Götaland fanns flest antal företag som skickade antingen nötkreatur eller får och lamm till slakt. Flest antal företag som skickade gris till slakt fanns i Skåne län.

Jämtland var det län med den största andelen företag som skickade nötkreatur till slakt. 85 % av företagen i Jämtlands län som skickade djur till slakt skickade nötkreatur.

I Hallands län fanns störst andel företag som skickade gris till slakt. Nästan 16 % av företagen som skickade djur till slakt skickade grisar. I motsatta änden finns Jönköpings län, där 1 % av företagen som skickade djur till slakt skickade grisar.

Ungefär hälften av alla företag i Stockholms län som skickade djur till slakt, skickade får och lamm till slakt. Samtidigt hade Stockholm även den lägsta andelen företag som skickade nötkreatur till slakt, 62 %.

Då företag kan hålla flera olika djurslag gör det att summeringar av antalet företag som skickat respektive djurslag till slakt inte representerar det totalt antalet företag som skickat djur till slakt.

Figur K. Antal företag som skickat djur till slakt per djurslag efter län

Figure K. Number of holdings that sent animals to slaughter per species by counties

Tablå A och B visar det genomsnittliga antalet djur skickade till slakt, fördelat på län och storleksgrupp åkermark.

Under 2019 skickade företag i genomsnitt 35 nötkreatur, 2 475 grisar och 49 får och lamm.

Företag från Gotlands län skickade i genomsnitt flest nötkreatur till slakt, 57 stycken. Det lägsta genomsnittet fanns i Stockholm, där företagen i genomsnitt skickade 17 nötkreatur till slakt.

Det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt hade företag i Örebro, 3 944 stycken. Det lägsta genomsnittet återfinns på företag i Jämtland. 181 grisar skickade företagen i Jämtland i genomsnitt till slakt.

Gotland och Västernorrland hade det högsta respektive lägsta genomsnittliga antalet får och lamm skickade till slakt.

 

I tablåerna kan man även se skillnaderna i strukturerna på företag med respektive djurslag. Grisföretag håller vanligtvis fler djur än företag med nötkreatur eller får och lamm.

Tablå A. Företagens genomsnittliga antal djur skickade till slakt per djurslag efter län 2019

Län	Nötkreatur	Gris	Får och lamm
Stockholm	17	1 171	36
Uppsala	28	1 247	33
Södermanland	38	3 823	55
Östergötland	41	3 039	56
Jönköping	28	285	41
Kronoberg	26	461	38
Kalmar	48	2 221	50
Gotland	57	2 417	119
Blekinge	24	2 910	48
Skåne	43	2 870	52
Halland	44	2 008	48
Västra Götaland	34	3 383	39
Värmland	34	2 360	38
Örebro	33	3 944	60
Västmanland	38	2 747	48
Dalarna	26	418	47
Gävleborg	27	630	38
Västernorrland	20	570	24
Jämtland	21	181	35
Västerbotten	27	902	34
Norrbotten	31	2 355	33
Hela riket	35	2 475	49

Fördelat på åkermarkens storlek hade företag med mer än 100 hektar åkermark de högsta genomsnittliga antalet nötkreatur samt får och lamm skickade till slakt under 2019.

Företag med mindre än två hektar åkermark var de som hade det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt.

De höga genomsnitten för företag med mindre än två hektar åkermark, framförallt för nötkreatur, kan bero på flera orsaker. Till exempel kan dessa företag ha mer betesmark eller ha verksamhet som drivs i flera bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, som inte kopplas samman rätt i Lantbruksregistret.

Tablå B. Företagens genomsnittliga antal djur skickade till slakt per djurslag efter storleksgrupp åkermark 2019

Storleksgrupp åkermark	Nötkreatur	Gris	Får och lamm
–2,0 ha	40	5 303	27
2,1–5,0 ha	5	797	21
5,1–10,0 ha	5	520	19
10,1–20,0 ha	7	282	29
20,1–30,0 ha	9	518	43
30,1–50,0 ha	13	741	55
50,1–100,0 ha	24	1 047	81
100,1– ha	69	3 414	108
Summa	35	2 475	49

 

 

Jämförelse av slakten 2019 och 2018

Under 2019 minskade antalet slaktade djur av gris samt får och lamm med 2 respektive 10 %. Antalet slaktade nötkreatur ökade med 2 %. Detta återspeglas i figur L nedan, där många län har en negativ utveckling i antalet slaktade djur.

Totalt sett ökade antalet slaktade nötkreatur i 10 av de 21 länen, medan antalet slaktade grisar samt får och lamm endast ökade i 3 respektive 1 av de 21 länen.

Stockholms län hade de största minskningarna i antalet slaktade nötkreatur samt får och lamm i jämförelse med 2018. Antalet slaktade nötkreatur minskade med 18 % medan antalet slaktade får och lamm minskade med 24 %.

Den största minskningen i antalet slaktade grisar finns i Jönköpings län, där slakten av gris halverades jämfört med 2018. En markant minskning kan även noteras för Jämtlands län.

Antalet slaktade nötkreatur ökade mest i Västra Götaland, under 2019 slaktades det 9 % fler nötkreatur som kom från detta län.

I Norrbotten, Örebro samt Västra Götaland ökade antalet slaktade grisar. Den största ökningen, 23 %, återfanns i Norrbottens län.

Västmanland var det enda länet med ett ökat antal slaktade får och lamm jämfört med 2018.

Figur L. Procentuell skillnad i antalet slaktade djur mellan 2019 och 2018, fördelat på län och djurslag

Figure L. Percentage difference in the number of slaughtered animals between 2019 and 2018, by county and species