STATISTIK FRÅN |
JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2012:07 | |||
Svensk fårnäring, en lägesrapport |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Syfte Fårnäringen är en av få animalieproduktionsinriktningar i Sverige
där antalet djur ökat under ett antal år (med undantag för år 2012 då antalet
får minskade jämfört med föregående år). Därmed är det särskilt intressant att
studera den svenska fårnäringen och fårföretagarnas attityder och
framtidsplaner för sin verksamhet. Detta är bakgrunden till uppkomsten av denna
rapport. Syfte
Syftet med rapporten är dels att beskriva hur den svenska fårnäringen
utvecklats under de senaste 20–30 åren, dels att beskriva fårföretagens
attityder till sin fårverksamhet samt deras framtidsplaner. Beskrivningen av den
svenska fårnäringens strukturutveckling baseras på information från Jordbruksverkets
statistikdatabas samt av Jordbruksverket publicerade rapporter. Uppgifterna
kommer ursprungligen från de djurräkningar som Jordbruksverket årligen
genomför. Sammanställningen av fårföretagens attityder och framtidsplaner
bygger på en intervjuundersökning som genomfördes under augusti och september
2012 i samband med Jordbruksverkets årliga djurräkning. Ett antal fårföretagare som deltog i djurräkningen 2012
ombads att via telefon svara på ytterligare frågor specifikt relaterade till
fårskötsel. Enkäten om fårskötsel omfattade 6 frågor och totalt deltog 133
företagare i undersökningen. Då detta motsvarar en relativt liten andel av
landets totala antal fårföretag så ska man tolka resultaten med viss
försiktighet. Resultaten från undersökningen är uppräknade enligt statistiska
metoder och representerar därför hela populationen, dvs. landets alla
fårföretagare. Läs mer om statistikens omfattning och tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Definitioner
I rapporten görs åtskillnad mellan tackor, baggar och lamm.
Tackor och baggar definieras som alla djur äldre än 6 månader. Beroende på vilken indelning eller definition som används
kan antalet fårföretag och genomsnittlig besättningsstorlek skilja sig åt. Enligt
svensk typologi definieras jordbruksföretag där minst 2/3 av företagets tid ägnas
åt fårverksamhet som företag med driftsinriktning får. Andelen får inom företag
med driftsinriktning får utgjorde 53 % av det totala antalet får inom
jordbruket år 2010. Med andra ord finns det många jordbruksföretag med får som
huvudsakligen har en annan driftsinriktning än får. Därmed skiljer sig data åt
om endast företag med driftsinriktning får studeras jämfört med om alla
jordbruks-företag med får studeras. I den här rapporten presenteras data där
alla företag med får är inkluderade. Del 1 Beskrivning av den svenska fårnäringen
Den svenska
fårnäringen definieras i den här rapporten som alla jordbruksföretag med får,
därmed är landets totala antal får inkluderade. Antal får och geografisk spridning
Det totala
antalet får i Sverige ökade med 184 400 eller 43 % mellan åren 1985–2012
och uppgick år 2012 till drygt 610 000 får, se figur A. För första gången
på ett antal år minskade totala antalet får i Sverige år 2012 jämfört med
föregående år. Antalet tackor och baggar är detsamma som 2011 medan antalet
lamm har minskat med ca 12 000 djur. Figur A. Antal får i Sverige åren 1985-2012 Fördelat på
län återfinns den största andelen tackor och baggar, 14 %, i Västra
Götalands län följt av drygt 11 % i Gotlands län och 10 % i Skåne
län, se figur B. Tillsammas återfinns knappt 36 % av landets tackor och
baggar i dessa tre län. Minst antal tackor och baggar finns i Norrbottens län
där andelen får av landets totala antal får uppgår till drygt 1 %.
Siffrorna i figur B avser enbart tackor och baggar år 2012. Figur B. Antal tackor
och baggar per län, år 2012 Företagens struktur och storlek
Det totala antalet jordbruksföretag med fårverksamhet har
under åren 1985–2012 minskat med 12 % och uppgick år 2012 till ca 9 250
företag, se figur C. Siffrorna i detta stycke och i figur C avser antalet
företag med tackor och baggar, därmed är företag med enbart lamm exkluderade. Ur figuren går att utläsa att över hela den studerade
tidsperioden är antalet fårföretag som minst år 2005 då antalet fårföretag
uppgick till drygt 7 500. Det innebär att det totala antalet fårföretag
minskade med knappt 28 % mellan åren 1985–2005. Därefter, mellan åren 2005–2011
har antalet fårföretag ökat med drygt 23 % vilket kan sägas vara en
kraftig ökning på kort tid. År 2012 minskade dock antalet företag med
fårverksamhet med 1,4 % sedan 2011. Flest företag med får återfinns i
Västra Götalands och Skåne län. Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat från 17
djur till 32 djur under tidsperioden 1985–2012. Notera att den genomsnittliga
besättningsstorleken avser enbart tackor och baggar, lamm är således inte
inräknade. Figur C illusterar att den ökade besättningsstorleken kan förklaras
av att antalet företag med 1–9 får minskat med nära 54 % till förmån för främst
företag med fler än 24 får. Antalet fårföretag med 25–49 får respektive fler än
49 får har under tidsperioden ökat med 49 % och 105 %. År 2012 utgjorde företag med 1–9 får 28 % av landets
alla fårföretag, vidare stod företag med 10–24 får respektive 25–49 får för
38 % och 18 % av samtliga fårföretag. Ca 15 % av alla företag
utgjordes av företag med fler än 49 får. Av det totala antalet får fanns
ca 7 830 får (85 %) på företag med 1-49 får och omkring 1 420
får (15 %) på företag med fler än 49 får. Figur C. Antal
företag med tackor och baggar åren 1985-2012 Besättningsstorleken
är som störst i Gotlands län där antalet tackor och baggar per företag uppgår
till 75 djur, vilket är en betydligt större siffra än för övriga landet, se
figur D. Näst störst besättningar återfinns i Östergötlands län där den
genomsnittliga besättningsstorleken uppgår till 43 får. I flera län är den
genom-snittliga besättningsstorleken ungefär lika stor. I Södermanlands,
Blekinge och Kalmar län uppgår antalet tackor och baggar per företag till
mellan 36–40 djur. Minst antal tackor och baggar per företag återfinns i
Värmlands och Västerbottens län vilka i genomsnitt har ca 23 får per företag. Figur D. Antal tackor
och baggar per företag och län, år 2012 År 2010 fanns drygt 8 100 fårföretagare i Sverige. Ca 56 %
av dessa återfanns inom åldersgruppen 45–64 år, se figur E. Företagare yngre än
45 år respektive äldre än 64 år utgjorde 23 % respektive 21 % av
samtliga fårföretagare. Landets fårföretagare var år 2010 något yngre jämfört
med genomsnittet för landets samtliga lantbrukare, då 19 % av landets alla
lantbrukare var yngre än 45 år medan 27 % var äldre än 64 år. Figur E. Fårföretagarnas
åldersfördelning, år 2010 Produktion och ekonomi
Produktionen av fårkött (får- och lammkött) minskade med
34 % mellan åren 1985–1998 för att sedan öka med drygt 38 % mellan
åren 1999–2011, se figur F. Under hela den studerade tidsperioden, 1985–2011, har
produktionen minskat med 4 % och uppgick år 2011 till drygt 5 000 ton
får- och lammkött. Figur F. Produktion
av fårkött åren 1985-2011, 1000 ton Det genomsnittliga avräkningspriset för lamm- och fårkött har
uppvisat en svagt positiv trend mellan åren 1980–2011 då priset ökat med
5 %, se figur G. Mellan 2000–2011 ökade det genomsnittliga avräknings-priset
med knappt 24 %. År 2011 var det gemomsnittliga avräkningspriset för
lammkött 27,44 kr/kg och 6,77 kr/kg för fårkött. Avräkningsprisindex i figur G
är en egen bearbetning bestående av flera basårs-perioder. Läs mer om hur
tidserien har konstruerats under Fakta om
statistiken. Om man istället studerar den relativa prisutvecklingen för
det genomsnittliga avräkningspriset vid slakt av lamm och får har fårföretagens
inkomster för exempelvis 1 kilo får- eller lammkött minskat med 66 %
mellan åren 1980–2011. Den relativa prisutvecklingen är kvoten mellan det
genomsnittliga avräknings-priset för fårkött och KPI, multiplicerat med 100. Den
nedre kurvan i figur G visar därmed den genom-snittliga prisutvecklingen för fårkött
där inflationen är borträknad. Med andra
ord visar den nedre kurvan prisutvecklingen räknad i fast penningvärde och då kurvan
är negativt lutande har inflationen i genomsnitt ökat mer än avräkningspriset
för fårkött. Sammanfattningsvis har det nominella genomsnittliga
avräkningspriset för lamm- och fårkött ökat med 5 % medan det reala
genomsnittliga avräkningspriset minskat med 66 % mellan åren 1980–2011. Figur G. Indexerad
prisutveckling för lamm- och fårkött åren 1980-2011 (1980=100)1 1) Observera att index är en egen bearbetning,
se Fakta om Statistiken Produktionsvärdet
för får (tackor, baggar och lamm) uppgick år 2011 till 203 miljoner kr vilket
var en ökning med 12 % sedan 2010, se figur H. Under perioden 1985–2011 ökade
produktionsvärdet med ca 36 % i nominellet värde. Figur H. Fårnäringens produktionsvärde 1985-2011,
miljoner kr Del 2 Fårföretagarnas attityder och framtidsplaner
Uppgifterna i detta kapitel baseras på en mindre
urvalsundersökning som genomfördes via telefon i augusti och september år 2012.
Enkätfrågorna återfinns i Bilaga 1. Samtliga
resultat är uppräknade för att representera landets alla fårföretag. Läs mer om
statistikens omfattning och tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Först presenteras resultaten av
undersökningen för samtliga fårföretag. Dessutom samman-ställs resultaten
fördelat efter företagsstorlek, mätt i antal tackor och baggar per företag samt
efter företagarnas ålder eftersom det finns skillnader i svarsfördelning mellan
olika typer av företag. Då den senaste statistiken över fårföretagarnas
åldersfördelning avser år 2010, se figur E, antas i denna rapport att samma
åldersfördelning gäller även år 2012 då urvalsundersökningen om fårskötsel
genomfördes. Får ses främst som landskapsvårdare
Resultaten presenteras i den ordning som frågorna ställdes i
enkäten. Undersökningen visar att genom-snittlig ålder då lammen skickas till
slakt är ca 6,7 månader. Majoriteten av företagen producerar enbart kött till
försäljning, dock uppger 23 % av fårföretagen att de även säljer skinn och
3 % anger att de förutom kött även producerar ull till försäljning. Knappt
80 % av de företag som säljer ull säljer även skinn. I urvalsundersökningen ombads företagarna att välja ett av
två alternativ som bäst förklarar varför de bedriver fårskötsel. Frågan
ställdes totalt tre gånger med olika kombinationer av de tre svarsalternativen:
”Att hålla landskapet öppet”, ”Att arbeta
med djur” och ”Det ekonomiska
utbytet”. I de fall företagen inte kunde välja mellan två alternativ då
dessa ansågs vara likvärdiga, redovisas resultatet som ”Kunde inte välja”. I figur I presenteras svarsfördelningen för de
olika paren av alternativ. De tre staplarna illustrerar alltså de tre
delfrågorna av fråga 4 i Bilaga 1. Resultatet
visar att majoriteten av fårföretagarna anser att det främsta skälet till att
bedriva fårskötsel är att hålla landskapet öppet, därefter att arbeta med djur.
Ca 17 % av företagen rangordnar ”Att
arbeta med djur” före ”Att hålla
landskapet öppet”. Det stora flertalet av företagarna anser inte att det
ekomiska utbytet är ett skäl till att bedriva fårskötsel även om 6 % av
företagarna rangordnar ”Det ekonomiska
utbytet” före ”Att hålla landskapet
öppet” och 10 % rangordnar detsamma före ”Att arbeta med djur”. Figur I. Varför fårskötsel? Andel
företagare som valt respektive alternativ Ca 78 % av fårföretagen planerar att bibehålla eller
öka antalet får i sin verksamhet under den närmaste treårsperioden. Omkring 32 %
av företagen uppger att de kommer att öka antalet får, 47 % anger att de
inte kommer förändra antalet får i sin besättning, 14 % planerar att
minska antalet får medan 6 % planerar att helt avveckla sin fårverksamhet,
se figur J. Den vanligaste
anledningen till att man planerar att bibehålla samma antal får under den
närmaste treårs-perioden är att det antal djur man har idag är tillräckligt för
att hålla betesmarkerna öppna och att det är anpassat till företagets
förutsättningar. Brist på mark och fårskötsel enbart som hobbyverksamhet är
andra orsaker till varför företagare väljer att bibehålla antalet får. Många av
de fårföretagare som planerar att öka antalet får gör det av ekonomiska skäl,
med andra ord för att förbättra verksamhetetens lönsamhet. En annan orsak är
att det finns förutsättningar för ett större antal djur vilket kan bero på ett
tillskott av betesmark, investeringar i byggnader, förändrad driftsinriktning
till fördel för fårskötsel etc. Ytterligare en anledning till att öka antalet
får är att antalet får man har i dagsläget inte räcker till för att hålla de
befintliga betesmarkerna öppna. Bland de som planerar att minska antalet får
eller helt avveckla verksamheten är otillräcklig lönsamhet ett vanligt skäl.
Andra orsaker till varför man planerar att dra mer på verksamheten är tidsbrist
och brist på mark. Figur J. Planerad
förändring av antalet får under den närmsta treårsperioden Mindre och större fårföretag
Företagen i urvalet delades in i två grupper baserat på
antal tackor och baggar för respektive företag. I den första gruppen återfinns
företag med 1–49 tackor och baggar och den andra gruppen består av företag med
fler än 49 tackor och baggar. Samtliga resultat är uppräknade för att
representera landets alla får-företag. Då det fortsättningsvis står får i texten syftas på tackor och
baggar, detta för att minska antalet upprepningar. Ca 45 % av alla företag med fler än 49 får säljer
förutom kött även fårskinn, motsvarande siffra är 18 % för företag med 1–49
får, se figur K. Samma trend är tydlig även för ull då 10 % av företagen
med fler än 49 får säljer ull medan motsvarande siffra är 2 % för företag
med 1–49 får. Dock återfinns majoriteten av företagen som säljer skinn i
kategorin 1–49 får då denna grupp utgör 85 % av samtliga företag. Vad
gäller försäljning av ull är det i princip lika många företag ur varje kategori
som säljer ull. I genomsnitt slaktas lamm vid en något högre ålder i företag
med 1–49 får jämfört med företag med fler än 49 får. Den genomsnittliga
slaktåldern för lamm uppgår till 6,8 månader inom företag med 1–49 får och till
6,2 månader inom företag med fler än 49 får.
Figur K. Andel företag
som säljer skinn och ull, fördelat på företagsstorlek Nedan redovisas svarsfördelningen mellan mindre och större
företag avseende enkätfrågorna där företagarna ombads välja ett av två
alternativ som bäst beskriver varför de bedriver fårskötsel. De båda grupperna
av företag har liknande åsikter, att hålla landskapet öppet är ett viktigt skäl
till att bedriva fårskötsel för båda grupperna. Dock framgår det av figur L och
figur M att företag med fler än 49 får i högre utsträckning anser att det
ekonomiska utbytet är en orsak till varför de bedriver fårskötsel medan företag
med 1–49 får än mindre uppger det ekonomiska utbytet som ett skäl till varför
de bedriver fårskötsel jämfört med den totala svarsfördelningen på samma fråga
i figur I. De tre figurerna som illusterar svarsfördelningen på fråga 4
visar också att företag med fler än 49 får i högre utsträckning inte kunde
eller ville välja mellan olika alternativ. Detta kan förklaras av att man anser
att båda alternativen är lika viktiga eller att det ena följer av det andra. Många
företagare hade svårt att välja mellan de två alternativen ”Att arbeta med djur” och ”Att
hålla landskapet öppet”, se figur N. Ca 26 % av samtliga tillfrågade
företag kunde inte välja mellan de två alternativen. Bland företag med fler än
49 får kunde inte 38 % välja medan 23 % av företagen med 1–49 får
inte kunde välja mellan de två alternativen. Figur L. Varför bedriver du fårskötsel? För
att hålla landskapet öppet eller för det ekonomiska utbytet, fördelat på
företagsstorlek Figur M. Varför
bedriver du fårskötsel? För det ekonomiska utbytet eller för att arbeta med
djur, fördelat på företagsstorlek Figur N. Varför
bedriver du fårskötsel? För att arbeta med djur eller för att hålla landskapet
öppet, fördelat på företagsstorlek Det finns skillnader mellan de två storleksgrupperna av
företag avseende hur de planerar att förändra antalet får under den närmsta treårsperioden.
De företag som uppger att de planerar att minska antalet får eller avveckla
fårverksamheten helt återfinns alla i gruppen företag med 1–49 får medan inga företag
med fler än 49 får uppger att de planerar att minska antalet får, se figur O. Ca
79 % av företagen med 1–49 får och drygt 90 % av företagen med fler
än 49 får planerar att bibehålla eller öka antalet får. Då kategorin 1–49 får
står för 85 % av landets alla fårföretag återfinns dock 67 % av alla
företag som planerar att öka eller bibehålla antalet får i denna kategori medan
motsvarande siffra för kategorin fler än 49 får är 14 %. De företag som anger att de planerar att öka antalet får för
att förbättra lönsamheten samt för att det finns förutsättningar för ett större
antal djur består främst av företag med fler än 49 tackor och baggar. Av de som
planerar att minska antalet får på grund av tidsbrist samt av ekonomiska skäl
utgörs majoriteten av företag med färre än 49 får. Flertalet av de företagare
som anger att de planerar att minska antalet får på grund av brist på mark har
fler än 49 får. Figur O. Planerad
förändring av antalet får under den närmsta treårsperioden, fördelat på
företagsstorlek
Yngre och äldre fårföretagare
Företagarna i urvalet delades in i tre kategorier baserat på
huvudbrukarens ålder för respektive företag. Huvudbrukaren är den person som har
det ekonomiska och juridiska huvudansvaret för jordbruksföretaget i fråga. Den
första kategorin består av företagare som är yngre än 45 år, den andra av
företagare mellan 45–64 år och slutligen den tredje kategorin som består av
företagare äldre än 64 år. Samtliga resultat är uppräknade för att representera
landets alla fårföretag. Bland företagarna äldre än 64 år producerar ca 57 %
skinn och 18 % ull till försäljning. Motsvarande siffror för resterande
ålderskategorier är obetydliga vad gäller ull medan 26 % av företagarna
mellan 45–64 år och 15 % av företagarna yngre än 45 år förutom kött även
säljer skinn, se figur P. Trots att majoriteten av företagarna äldre än 64 år
producerar skinn återfinns det största antalet fårföretag som förutom kött även
producerar skinn till försäljning i ålderskategorin 45–64 år på grund av att
denna kategori är så pass mycket större sett till antal företag. Dock är majoriteten
av fårföretagarna som producerar ull till försäljning äldre än 64 år. Figur P. Andel företag som säljer skinn och ull, fördelat på ålder Svarsfördelningen för fråga 4 i Bilaga 1, fördelat på de tre ålderskategorierna presenteras inte i diagram-form
men det kan sägas att det finns intressanta skillnader i svarsfördelning mellan
de olika kategorierna. Företagare äldre än 64 år anser att öppethållandet av
landskapet är den viktigaste orsaken till att bedriva fårskötsel, följt av att
arbeta med djur medan det ekonomiska utbytet inte anses vara en orsak överhuvud-taget.
Ingen företagare i denna ålderskategori anser att alternativet ”Att arbeta med djur” är ett viktigare
skäl än ”Att hålla landskapet öppet”, däremot
finns det företagare som inte kan välja mellan dessa två alternativ då de upplevs
som likvärdiga. Majoriteten av företagare mellan 45–64 år samt de yngre än
45 år uppger också öppethållandet av land-skapet är den viktigaste orsaken till
varför de bedriver fårskötsel följt av att arbeta med djur. Däremot finns det
företagare inom båda dessa ålderskategorier som uppger ”Det ekonomiska utbytet” som ett skäl till varför de bedriver
fårskötsel och som rangordnar ”Att arbeta
med djur” före ”Att hålla landskapet
öppet”. Vad det gäller planerad förändring av antalet får under den
närmaste treårsperioden är det tydligt att det är företagare i två första
ålderskategorierna som planerar att öka antalet får medan de företagare som är
äldre än 64 år är de som framförallt planerar att minska antalet får eller helt
avveckla sin fårverksamhet, se figur Q. Inom ålderskategorin yngre än 45 år planerar 90 % av
företagarna att bibehålla eller öka antalet får, motsvarande siffror är
73 % och 23 % för kategorierna 45–64 år respektive äldre än 64 år. Endast
10 % av företagarna i gruppen yngre än 45 år planerar att minska antalet
får eller helt avveckla verksamheten, motsvarande siffror är 25 % samt
77 % för ålderskategorierna 45–64 år respektive äldre än 64 år. Trots att 90 % av företagarna yngre än 45 år planerar
att öka antalet får återfinns majoriteten av företagen som planerar att öka
antalet får i kategorin 45–64 år eftersom antalet företag i denna kategori är
så många fler jämfört antalet företag i kategorin yngre än 45 år. Ca 21 %
av alla företag som planerar att öka eller bibehålla antalet får utgörs av
företag i ålderskategorin yngre än 45 år, motsvarande siffror för kategorierna
45–64 år och äldre än 64 år är 41 % respektive 5 %. Figur Q. Planerad
förändring av antalet får under den närmsta treårsperioden, fördelat på ålder |