| JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2012:03 | |||
Nötkreaturssektorns uppbyggnad |
 Första sidan - Sammanfattning
Statistiken med kommentarerTabeller
Fakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarer
Syfte Produktionsvärdet av mjölk och nötkött står för nästan
32 % av värdet för produktionen av jordbruksvaror. Ungefär 30 % av
åkermarken och 52 % av betesmarken brukas av företag specialiserade på nötkötts-
eller mjölkproduktion. Antalet företag som har mjölkkor är 5 380 och
minskar stadigt, medan antalet företag som har köttdjur har varit förhållandevis
stabilt de senaste åren. Syfte
Denna rapport innehåller uppgifter om: -
Nötkreaturssektorns struktur i form av
besättningsstruktur etc. -
Hur nötkreatur förflyttas mellan företag. -
Vilka djur som finns på gårdar utan moderdjur. -
Förutsättningarna för produktionen t.ex.
inkalvningsålder vid första kalvningen, dödlighet, slaktålder o.s.v. De uppgifter som tas fram i rapporten är en del i det
underlagsmaterial som behövs för de metodrapporter som EU önskar för den
EU-harmoniserade statistiken. Resultaten kommer också att ingå som underlag i
t.ex. de prognoser och den typklassificering som görs av jordbruksföretag i
Sverige. Samtidigt är förhoppningen att de uppgifter som tas fram kan vara till
nytta för fler, varför vi publicerar siffrorna som en statistikrapport. Fokus jordbruksföretag
Vid framtagandet av statistiken till denna rapport har fokus
legat på att analysera nötkreaturssektorn utifrån de jordbruksföretag som finns
inom denna. Detta innebär att begreppet jordbruksföretag under en och samma
driftsledning varit ledande och arbetet har utgått ifrån de
identifikationsnummer (IDNR) som finns för jordbruksföretag med nötkreatur i
Lantbruksregistret (LBR). Jordbruksföretag som har nötkreatur på flera olika
produktionsplatser har behandlats som om de har en enskild besättning. Detta
arbetssätt anser vi ge en rättvisande bild av hur verksamheten i nötkreaturssektorn
är uppbyggd. En del gränsdragningsproblem uppstår i samband med översättningen
av produktionsplatsnummer till IDNR. Dessa beskrivs närmare i Fakta om statistiken. Del 1 – Nötkreaturssektorns struktur
Den första delen i denna rapport behandlar nötkreaturssektorns
struktur. Genomlysningen av denna har gjorts genom att utdrag med samtliga
nötkreatur i Centrala nötkreatursregistret, CDB, har gjorts för juni under vart
och ett av åren 2008-2011. Rapporten koncentreras dock på uppgifter från 2011. Uppgifterna
har sedan bearbetats och arrangerats för att på ett bra sätt beskriva nötkreaturssektorns
uppbyggnad. Nötkreatur i riket i juni 2011
I juni 2011 fanns totalt 1 513 500 nötkreatur
registrerade i CDB. Hur dessa fördelades mellan företag med mjölk- respektive
köttproduktion visas i Tabell 1.1. Antalet nötkreatur på företag inom
respektive produktionsinriktning är förhållandevis jämnt där mjölkföretagen har
något större andel av det totala antalet djur, ca 52 %. Det betydligt lägre
antalet företag med mjölkproduktion gör att den genomsnittliga besättningsstorleken
är betydligt större, 147 djur mot köttföretagens 46 djur. Här kan även noteras
att det fåtal företag som har produktionsplatser med både mjölk- och
köttproduktion har förhållandevis fler djur. Dessa 19 företag uppvisar en
genomsnittlig besättningsstorlek på 199 djur. När det gäller de yngre djuren
samt kalvarna är dessa uppdelade mellan företagen så att handjuren i större
utsträckning finns på köttföretag medan hondjuren finns på mjölkföretag. Denna
uppdelning är inte helt ologisk med hänsyn till produktionen och ett
flyttmönster mellan företagen kan anas som närmare undersöks i den senare delen
av denna rapport. Tablå
1.1 Antal nötkreatur i juni 2011
Besättningssammansättningen för hela nötkreaturssektorn
beskrivs i Tabell 1.2a i tabelldelen. Mer än hälften av alla företag med
nötkreatur, 58 %, hade i juni 2011 någonstans mellan 1-49 nötkreatur i sin
besättning. Till antalet flest djur fanns dock i de större besättningarna. I
gruppen med företag som hade besättningar på 200-499 djur fanns ca 7 % av
företagen med nötkreatur. Dessa besättningar innefattade samtidigt drygt
36 % av mjölkkorna, knappt 29 % av kvigorna och kvigkalvar och nästan
29 % av tjurkalvarna. Besättningar i storleksordningen 500-999 djur är ovanliga
i riket och besättningsstorlekar över 1 000 djur är mycket ovanliga. I denna rapport har för jämförbarhetens skull alla företag
delats in efter två huvudsakliga driftsinriktningar, företag inriktade mot
mjölkproduktion respektive företag inriktade mot köttproduktion. Alla företag
som under året levererat mjölk (baserat på uppgifter från Svensk Mjölk) har
klassificerats som mjölkföretag medan företag som inte levererat mjölk har
klassificerats som köttföretag. Denna klassificering överensstämmer i stort med
den som görs i den officiella statistiken (se vidare fakta om statistiken). Ett
företag som levererat mjölk kan också ha djur av köttras även om studien visar
på att det inte är vanligt. Ett företag helt specialiserat på mjölkproduktion
kommer vid sidan av mjölkintäkter också att ha intäkter från köttproduktion m.m. t.ex. i form av försäljning till slakt av
utslagskor, kalvar och ungdjur eller genom försäljning av kalvar som inte
behövs för mjölkproduktionen till specialiserade köttdjursuppfödare. Uppgifter
från Jordbruksekonomiska undersökningen tyder på att intäkter från kött och
försäljning av djur motsvarar 15-20% av mjölkintäkternas storlek för
specialiserade mjölkföretag.
Besättningssammansättning mjölkföretag
Besättningssammansättningen för de 5 380 mjölkföretagen
beskrivs i Tabell 1.2b. De flesta företagen hade besättningar i storleksordningen
100-149 nötkreatur, men det var de större besättningarna, främst på 200-499
djur, som svarade för merparten av antalet nötkreatur. Få mjölkföretag, 2,5 %,
hade besättningar som var större än 500 djur och endast ett tjugotal
mjölkföretag hade besättningar med fler än 1 000 djur.
Bland ungdjuren var kvigor generellt sett vanligare på
mjölkföretagen. 61 % av alla kvigor över 1 år samt 62 % av alla kvigkalvar,
alltså hondjur under 1 år, fanns i juni 2011 på företag med inriktning på mjölkproduktion.
Vissa tydliga skillnader fanns mellan besättningar av olika storleksordningar.
I de mindre besättningarna, upp till 49 djur, fanns en mindre andel av rikets
kvigor. Antalet företag med besättningar upp till 49 djur var även ganska få i
förhållande till antalet köttföretag med samma besättningsstorlek. Således
svarade mjölkföretagen för en ganska liten andel av det totala antalet
nötkreatur som fanns i besättningar i den storleksgruppen. Företag med blandad produktion
På de sammanlagt 19 företagen med blandad produktion ingår
nötkreatur som kan stå på flera olika produktionsplatser med separat
produktion, dels med mjölkproduktion, dels med köttdjursuppfödning. Nötkreaturen
ingår dock i verksamheten på ett och samma företag enligt den definition som
används i Lantbruksregistret och behandlas därför som en och samma besättning i
denna rapport. Företagen med blandad produktion redovisas ihop med
mjölkföretagen, vilket leder till att en del am- och dikor som står på dessa
företag men inte förekommer i mjölkproduktion har redovisats i Tabell 1.2b.
Eftersom antalet företag med blandad produktion är så pass få kan några
långtgående slutsatser inte dras. Det mest utmärkande för de här företagen är
den generellt stora besättningsstorleken. Nästan två tredjedelar av företagen
med blandproduktion hade mer än 150 nötkreatur. Besättningssammansättning köttföretag
Besättningssammansättningen för de 15 565 köttföretagen
beskrivs i Tabell 1.2c. Det stora flertalet av köttföretagen hade en
förhållandevis småskalig uppfödning, då ca 73 % av företagen hade besättningar
på upp till 49 djur. Det totala antalet djur var ganska jämnt fördelat över
besättningar med 25-499 djur. Köttföretag med besättningar större än 500 djur
var mycket ovanligt.
Mer eller mindre samtliga kalvar och ungdjur i besättningar
upp till 24 djur fanns i juni 2011 på företag med inriktning på köttproduktion.
Detta indikerar att det är vanligt att företag med mer småskalig verksamhet
föder upp djur för vidareförsäljning till större företag med mjölk- eller
köttproduktion. Ser man till samtliga nötkreatur som fanns på köttföretag märks
att majoriteten av handjuren befanns i sådan produktion. Mer än tre fjärdedelar
av alla tjurar och stutar över 1 år fanns på företag inriktade på köttuppfödning.
Även tjurkalvarna fanns i stor utsträckning på köttföretag. Nötkreatur på gårdar utan moderdjur
I juni år 2011 fanns det 3 633 företag som helt saknade
mjölkkor eller am- och dikor. Tabell 1.6 visar antalet nötkreatur av olika typ
på dessa företag. Dessa var näst intill uteslutande köttföretag, men det förekom
även några få mjölkföretag som kom med i denna grupp eftersom de någon gång
under året levererat mjölk men just vid datumet som räkningen avser ej hade
moderdjur på företaget. De flesta besättningarna utan moderdjur har ett mindre
antal djur där majoriteten utgörs av tjurar och stutar över 1 år. Antalet
nötkreatur som står på gårdar utan moderdjur är förhållandevis jämnt fördelat
på olika besättningsstorlekar. Drygt 53 % av dessa nötkreatur står på
företag med mer än 99 djur. I diagrammet nedan visas det totala antalet djur på
gårdar inom varje storleksgrupp och besättningssammansättningen inom storleksgrupperna.
Av de nötkreatur som finns på gårdar utan moderdjur så är
det en liten andel av djuren som fötts på just den gården då moderdjur en gång
funnits där eller möjligtvis för tillfället har slaktats ut. De djur som finns
kvar har sitt ursprung företrädesvis på mjölkgårdar (ca 84%). När det gäller
tjurar och tjurkalvar så är det nästan uteslutande så att de kommer från mjölkgårdar
medan kvigor som är äldre än 1 år i mer än 50 % av fallen kommer från
köttgårdar. Av de djur som ändrat plats sedan födseln så är en majoritet tjurar
eller tjurkalvar (ca 84%). Förflyttningar mellan företag beskrivs närmare i
avsnitt 2.
Nötkreatur i ekologisk produktion
I Tabell 1.3-1.4 samt 1.5a och 1.5b visas antal nötkreatur
som står på företag med certifierad ekologisk produktion. Siffrorna innefattar
dels omställd produktion dels produktion under omställning. Den ekologiska
produktionen på företagen i denna grupp har blivit kontrollerad av något av de
kontrollorgan som verkar inom jordbrukssektorn. Av samtliga företag som hade
nötkreatur i juni 2011 bedrev 15,0 % ekologisk produktion. Av det totala
antalet nötkreatur i riket fanns 284 479 eller 19 % på företag med
ekologisk produktion. Produktionsformen var förhållandevis ovanlig på företag
med de allra minsta besättningarna, men förekom på omkring en femtedel av alla
företag med 25 eller fler nötkreatur. Det nötkreatursslag som mest frekvent
förekom i ekologisk produktion var am- och dikor, men även i kategorierna
kvigor och kvigkalvar samt tjurar och stutar över 2 år fanns en hög andel i
ekologisk produktion. Tabell 1.4 visar andelen av företag och djur inom varje
produktionsinriktning samt totalt i riket som ingår i ekologisk produktion. På
köttföretagen är det framförallt hondjuren som finns i ekologisk produktion då 27-33
% av am- och dikor, kvigor och kvigkalvar som fanns på köttföretag ingick i
ekologisk produktion. Bland mjölkkorna på mjölkföretagen ingår ca 14 % i
ekologisk produktion. Företagen med blandad produktion som producerar
ekologiskt visas även i tabellen. Dessa är dock till antalet få vilket gör det
svårt att dra säkra slutsatser. Rekryteringsprocent
Den andel av mjölkkorna i ett mjölkföretags besättning som
omsätts varje år har betydelse för en rad aspekter av företagets produktion. I
syfte att undersöka denna beräknades antalet nötkreatur av honkön som under
2011 fick sin första kalv och således blev kor. Detta antal uppgick till
sammanlagt 155 216 djur då kvigorna som föddes något av åren 2008-2011
räknades samman. Detta skall sättas i relation till antalet slaktade kor under
år 2011 som enligt slaktstatistiken uppgår till 137 540. Detta antal kan
antas vara underskattat, eftersom djur som är avlivade samt hemslaktade inte
ingår i slaktstatistiken. Som jämförelse fanns det i juni år 2011 346 497
mjölkkor i riket. Del 2 – En översikt av nötkreatur födda år 2008
Denna andra del av rapporten följer de nötkreatur som föddes
år 2008. Översikten är upplagd efter den händelsekedja ett nötkreaturs liv
normalt följer, från födsel till slakt. Födelse
Antalet nötkreatur som föddes under år 2008 uppgick till
541 750. Hur antalet födda nöt fördelades under årets veckor redovisas i Tabell
2.1. Fördelningen mellan könen var 50,8 % tjurkalvar och 49,2 % kvigkalvar. De
flesta födslarna skedde under våren, med mars som topp då 80 055 kalvar
föddes. De många vårkalvningarna beror på att födslar under månaderna februari
till april dominerar på produktionsplatser med köttuppfödning. När det gäller produktionsinriktningen är skillnaderna
mellan företag med mjölkproduktion och de med köttproduktion påtaglig. Köttföretagen
har flest kalvningar under våren, vilket i kombination med mjölkföretagens mer
jämna kalvningsmönster bidrar till att kalvningsfrekvensen är högst under
våren. Under veckorna 9-15 föddes över 10 000 kalvar per vecka. Andelen av
samtliga kalvar som föddes vid köttföretag under veckorna 9-15 år 2008 var ca
36 %. Utökar man perioden till att omfatta de tio veckorna 9-18, var
andelen så hög som 47 %. Detta kan jämföras med andelen av samtliga kalvar på
mjölkföretag i landet som föddes under samma period, vilken var ca 19 % av nötkreaturen
födda år 2008 på mjölkföretagen. Företagen som levererar mjölk har ett mer
jämnt kalvningsmönster där antalet kalvar per vecka generellt låg på 5 500
– 7 000 under större delen av året. Under sommarmånaderna sjönk antalet
födslar på mjölkföretagen till en bit under 5 000 kalvar per vecka.
Sett till alla nötkreatur som föddes åren 2008-2011 är
skillnaderna små när det gäller vilken tid på året kalvarna föds. En långsiktig
trend är att antalet födda kalvar minskar, vilket är en naturlig följd av att
nötkreaturssektorn i riket i stort krymper. Antalet kalvar som föddes i riket
fördelat på årets månader och den typ av produktion som fanns på företaget när
kalven föddes finns redovisat i Tabell 2.3. Raser
Fördelningen mellan de olika raser som registreras i CDB
visas för kalvar födda år 2008 i Tabell 2.2. Bland djuren födda på köttföretag var korsningar/övriga
raser överlägset vanligast. De renrasiga nöt som framförallt förekom på dessa
företag är i fallande frekvensordning Charolais, Svensk låglandsboskap (SLB), Hereford,
Svensk röd och vit boskap (SRB) och Simmental. Bland de djur som föddes på mjölkföretag dominerade SRB och
SLB kraftigt då 50 % respektive 37 % var av dessa raser. Tredje vanligast var
korsningar/övriga raser. Ett tydligt mönster märks vid studie av vilka raser som är
specifika för de kalvar som föds på mjölkföretag respektive köttföretag. Från
detta kan vissa raser mer eller mindre klassas som specifika kött- respektive
mjölkraser. Denna uppdelning är möjlig att använda i statistiken för att
ytterligare säkerställa antalet nötkreatur som finns i respektive
produktionsinriktning. Tabellen visar den procentuella fördelningen mellan
mjölkföretag och köttföretag för kalvar födda år 2008 uppdelat på de raser som
förekommer i CDB. Tablå
2.1 Andel av kalvar uppdelat på raser födda år 2008 på företag med olika
produktionsinriktning
Flytt mellan jordbruksföretag
Det stora flertalet av de djur födda år 2008 och som har
flyttat mellan olika produktionsplatsnummer genom handel har gjort detta EN
gång. Engångsförflyttade djur står för ca 86 % av det totala antalet djur som
har förflyttats. De djur som genomgått två försäljningar/förflyttningar står
för ytterligare ca 12 % vilket innebär att endast ett fåtal procent av alla
djur som någon gång flyttar permanent från det företag vid vilket de föddes gör
det mer än två gånger. Antalet försäljningar/exporter respektive köp/importer som
registrerats på olika djur födda år 2008 listas uppdelat på kön i Tabell 2.4. En större del av de förflyttningar som sker avser handjur
som svarar för mer än tre fjärdedelar av alla djur som sålts en gång. Tydligt
är dock att det är hondjuren som förflyttas fler gånger. För djur som sålts två
gånger är könsfördelningen jämn, men vid tre eller fler flyttar är hondjuren
dominerande. Tabell 2.4-2.6 beskriver handel med nötkreatur av olika kön
mellan företag med olika driftsinriktning. Det totala antalet händelser som rör
handel, alltså både försäljningar och köp, uppgår för 2008 års kalvar till ca
549 000. Antalet försäljningar/exporter är ca 0,4 % fler än antalet
köp/importer vilket har sin förklaring i handel med utlandet samt viss möjlig
felrapportering, se fakta om statistiken.
Mjölkföretagen svarar för en större del av försäljningarna med 55 %. Av de djur
som sålts på mjölkföretag är huvuddelen tjurar, vilket speglar mönstret för kalvarna
födda år 2008 i stort där handeln hittills har avsett handjur i drygt 68 % av
fallen.
Handeln mellan företag skiljer sig något beroende på
produktionsinriktning. Figuren ovan är baserad på uppgifterna i Tabell 2.5 och
visar att köttföretag säljer till andra köttföretag i huvudelen av fallen både
när det gäller kvigor/kor och tjurar/stutar. Mjölkföretagen å sin sida har
handlat med företag inom respektive produktionsinriktning i ungefär hälften av
fallen när det gäller kvigor/kor samtidigt som man handlat med ett köttföretag
i nästan 93 % av fallen när det rör ett handjur. Totalt sett har 94 % av alla
köp/importer av handjur födda år 2008 genomförts av köttföretag, vilket
ytterligare pekar på hur tjurar/stutar generellt rör sig mot köttgårdar. Viss
handel med nötkreatur sker även till de produktionsplatsnummer som tillhör ett
slakteri. Dessa har dock svarat för en mycket liten del av alla transaktioner
som berört nötkreaturen födda år 2008, utan är snarare inblandade när djuren
skickas till slakt. Vid sidan av inrikes försäljning mellan olika
jordbruksföretag finns en del registrerade transaktioner i CDB som berör handel
med utlandet. Dessa registreras då som en försäljning till ett produktionsplatsnummer
som representerar det land till vilket nötkreaturet har sålts. Nedan visas
antalet försäljningar med utlandet för nötkreatur födda år 2008. Tablå
2.2 Antal registrerade försäljningar av nötkreatur födda år 2008 till utlandet
efter produktionsinriktning
Det finns stora skillnader mellan könen vad gäller tiden för
handel med djur mellan företagen. Tabell 2.6 listar antalet försäljningar under
en specifik tid i nötkreaturets liv, medan Tabell 2.7 visar hur stor andel av
handeln som har skett fram till en viss ålder. Siffrorna pekar tydligt på att
handeln med handjur främst sker under det första levnadsåret då 93 % av
försäljningarna av tjurar/stutar födda år 2008 genomfördes under de första 365
levnadsdagarna. När det gäller hondjuren är situationen den omvända. Strax över
en femtedel av försäljningarna sker under det första halvåret och mindre än
hälften under det första året. Under det andra levnadshalvåret ökade dock
handeln med hondjur födda år 2008 till en nivå som överskred den för handjur
under första halvan av andra levnadsåret. Samtidigt som handeln med handjur
avtog under andra levnadsåret bibehölls den för hondjur ända fram till att
nötkreaturen är 2,5 år gamla. Efter denna ålder avtog även handeln med
kvigor/kor. Handelsfrekvensen för nötkreatur födda år 2008 visas i Tabell
2.6. Här märks att handjuren framförallt säljs under levnadsmånad 2-4, med
betoning på den tredje månaden. För hondjuren sker de flesta transaktionerna
efter det första halvåret. Kalvningar
Av de sammanlagt 266 731 kvigorna som föddes år 2008 har
164 061 fått minst en kalv. Detta innebär att av kvigkalvarna födda år
2008 har 62 % fött minst en egen kalv. Den övervägande delen av dessa, ca
69 %, finns på produktionsplatser som levererade mjölk någon gång under
året 2008. Andelen hondjur som får egna kalvar, och således blir kor, är med
knappt 73 % avsevärt högre på mjölkföretag än på köttföretag, där andelen
är drygt 46 %. Antalet kor som fött flera kalvar redovisas i Tabell 2.8. De
kor som fött fler än tre kalvar har vid något eller flera av
kalvningstillfällena fött tvillingar eller trillingar. Det maximala antalet
kalvar som fötts av en ko, vilken själv är född år 2008, är 6. Det
genomsnittliga antalet födda kalvar per ko var för alla kor, som själva föddes
2008, 1,73 kalvar. Antalet var något högre bland korna på köttföretagen, 1,95
kalvar per ko, och något lägre på mjölkgårdarna, 1,63 kalvar per ko. Inkalvningsålder
Den genomsnittliga åldern hos hondjuren vid den första
kalven är något lägre hos köttföretagen 849 dagar (2 år och 4 månader) jämfört
med 882 dagar (2 år och 5 månader) på mjölkföretag. Vid den andra kalvningen
skiljer fortfarande ca 1 månad mellan kött- och mjölkföretagen.
Dödfödda kalvar
Av kvigkalvarna som föddes år 2008 har 17 068 (ca 10 %
av de som kalvat) fått minst en dödfödd kalv. Dessa registreras på moderdjuret
som en händelse där kalven själv inte blir öronmärkt med ett eget identifikationsnummer.
I Tabell 2.10 redovisas antalet kor som fött dödfödda kalvar. Jämför man
antalet födda kalvar med antalet dödfödda för de två olika
produktionsinriktningarna märks att det är förhållandevis vanligare att en ko
från ett mjölkföretag föder en dödfödd kalv, då drygt 8 % av antalet
registrerade levande födda kalvar var dödfödda. Motsvarande andel för kor som
föddes på köttföretag år 2008 är knappt 4 %. När det gäller den
genomsnittliga åldern för dödfödslarna är denna förhållandevis lika mellan kor
på de båda produktionsinriktningarna, ungefär 2,6 år. Sammanlagt hade kor som föddes år 2008 fött 18 646
dödfödda kalvar fram till den 18 juni 2012. Dödsorsaker och slakt
I CDB finns ett antal olika dödsorsaker som används för
registrering när ett djur avlidit. Dessa fyra listas nedan. -
Avlivning/självdöd till destruktionsanläggning -
Avlivning/självdöd ej till destruktionsanläggning -
Hemslakt -
Slakt Om antalet inhemskt födda kalvar år 2008 räknas samman med
de importerade djur som är födda samma år, uppgår det totala antalet nötkreatur
till 541 837 djur. Antalet döda djur och den andel dessa utgör av alla
djur födda år 2008 listas i Tabell 2.12a-c. Sammanlagt hade 408 825 av
nötkreaturen födda år 2008 dött av olika orsaker vid uttagsdatumet. I princip samtliga tjurkalvar hade vid utdragstillfället,
den 18 juni 2012, slaktats eller avlivats. Bland tjurkalvar födda på
köttföretag hade 89 % skickats till slakt, medan motsvarande siffra för
mjölkgårdar var 85 %. Sett över hela perioden fram till utdragstillfället
är den genomsnittliga livslängden för en tjur 558 dagar eller drygt 1,5 år. Här
skiljer sig dock produktionsinriktningarna åt då tjurar födda på mjölkföretag
tenderar att leva något längre. Under det andra levnadsåret slaktas omkring 70
% av handjuren födda på köttföretag och knappt 55 % av de födda på
mjölkföretag. De månader då antalet slaktade djur är som högst skiljer mellan
de två olika produktionsinriktningarna och ligger något senare hos
mjölkföretagen, runt den nittonde månaden, medan den hos köttföretagen ligger
när tjurkalvarna är 16 månader.
Bland kvigkalvarna från 2008 års kull hade sammantaget 52 %
dött på olika sätt vid utdragstillfället, antingen genom avlivning eller slakt.
Här märks en markant skillnad mellan de båda produktionsinriktningarna då
endast 37 % av kvigkalvarna födda på köttföretag fortfarande levde, att jämföra
med 57 % av kvigkalvarna från mjölkföretagen. Anmärkningsvärt är även att det
bland hondjuren på mjölkföretag var betydligt vanligare med avlivning på gården
för vidaresändning till biologisk destruering. Samma mönster med högre avlivningsfrekvens
bland kalvarna på mjölkföretagen märks även hos tjurkalvarna i 2008 års kull. På
mjölkföretagen överlever 87 % av kvigkalvarna sina första 24 månader, medan
motsvarande siffra är 67 % på köttföretagen. Det är framförallt mot slutet av
de första två åren som kvigkalvar som föds på köttföretag börjar tas ur
produktion och slaktas i större utsträckning. Huvuddelen, 58 %, av de
kvigkalvar ur 2008 års kull som hade dött vid utdragstillfället hade dock
slaktats efter två års ålder. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
