| JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2012:04 | |||
Sju driftsinriktningar, 2000-2010 |
 Första sidan - Sammanfattning
Statistiken med kommentarerFakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarer
1. Bakgrund driftsinriktning 1. Bakgrund driftsinriktning
1.1. Syfte, källor och avgränsning
Förestående sammanställning ämnar presentera strukturella förändringar
för vissa utvalda driftsinriktningar inom det svenska jordbruket under åren
2000 – 2010. Det har inte varit möjligt att genomgående presentera information
från alla år i tidsserien på grund av definitionsförändringar och begränsningar
i tillgängliga data. Sammanställningen baseras på information från
Jordbruksverkets statistikdatabas samt rapporter som går att hitta på
Jordbruksverkets hemsida, huvudsakligen i arkivet för jordbrukets ekonomi. 1.2. Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och
studerade driftsinriktningar
Rapporten presenterar förändringar inom jordbruksföretag
under perioden 2000 – 2010.Med ett jordbruksföretag menas en verksamhet inom
jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling som bedrivs under en och samma
driftsledning. Klassificeringen av driftsinriktning baseras på
standardarbetstiden. Definitionen av respektive driftsinriktning bygger på den
tid ett företag lägger ned på en viss typ av verksamhet. Den verksamhet inom
företaget som ägnas mest arbetstid per år definierar vilken driftsinriktning
företaget tillhör. För att ett företag ska klassas in under en driftsinriktning
måste minst 2/3 av företagets tid ägnas åt denna specifika verksamhet. Arbetstiden räknas i standardtimmar. Ett år består av 1 800
standardtimmar. Detta definieras som ett årsverke (AWU – Anual Work Unit). Inom
de respektive driftsinriktningarna delas företagen vidare in i grupper efter
hur stora de är, räknat i nedlagt antal standardtimmar per år: storleksgrupper.
De företag vars jordbruksverksamhet totalt omfattar färre än 400 standardtimmar
per år klassas som småbruk. De
jordbruksföretag vars verksamhet upptar mer än 400 standardtimmar per år och
som ägnar mellan 1/3 och 2/3 av den tiden åt växtodling och mellan 1/3 och 2/3
av tiden åt husdjursskötsel går under beteckningen blandat jordbruk. Företagen som ägnar mer än 400 standardtimmar per
år åt sin jordbruksverksamhet och minst 2/3 av tiden åt specifik
driftsinriktning klassas in i respektive driftsinriktning. Exempelvis ett företag
som ägnar minst 2/3 av tiden till köttproduktion klassas in i
driftsintriktningen köttdjur. I
rapporten presenteras information om följande driftsinriktningar, mjölkkor, köttdjur, svin, får och jordbruksväxter. För blandat jordbruk
och småbruk där olikartade
verksamheter och djurslag förekommer är det svårt att följa förändring av
djurantal och djurskötselns betydelse i driftsinriktningen eftersom exempelvis
en häst har ett helt annat värde än en höna. Därför används begreppet djurenhet i delarna om blandat jordbruk
och småbruk. En djurenhet definieras i enlighet med Miljöbalken (Förordning (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd, Bilagan, Avd. 1, Djurhållning m.m., 1.20). Lamm
har dock betraktats som lamm upp till 1 års ålder till skillnad från i
Miljöbalken där de betraktas som lamm endast upp till 6 månades ålder. Inom det svenska typklassificeringssystemet för
jordbruksföretag finns det tre detaljnivåer: Huvudtyp (I), Bastyp (II) och
Detaljtyp (III). De presenterade driftsinriktningarna befinner sig på olika
detaljnivå i klassificeringssystemet: I.
Huvudtyp: Blandat jordbruk (3), Småbruk (9) II.
Bastyp: Jordbruksväxter (11) , Svin (23) III.
Detaljtyp: Mjölkkor (211), Köttdjur (212), Får (221) Inom parentes
presenteras driftsinriktningens klassificeringsnummer enligt
typklassificeringssystemet. Klassificeringen och definitionen kan hittas i SCB:s Rapport
från Lantbrukets struktur i februari 2001: Översyn
av det svenska typklassificeringssystemet för jordbruksföretag. För mer
information: se Fakta om statistiken
i slutet av rapporten, sid 95, och rapport JO34SM1101
(Om statistiken). 1.3. Syftet med uppdelningen
Urvalet av driftsinriktningar har gjorts för att få en
beskrivning av driftgrenar med många företagare (småbruk), stor ekonomisk vikt (jordbruksväxter,
svin, mjölkkor, köttdjur) eller
är intressanta på annat sätt, som får
som har ökat under senare år eller blandat
jordbruk som är en blandning av olika driftsgrenar som kan vara intressant
att belysa och bättre förstå. 2. Gemensam beskrivning av driftsinriktningarna
2.1. Övergripande information om driftsinriktningarna – skillnader och
likheter
Det totala antalet jordbruksföretag har minskat med knappt
6 300 stycken under perioden 2000 – 2010, vilket motsvarar en minskning på
8 %. En drastisk minskning med drygt 10 000 företag kan ses mellan
åren 2000 och 2003 (Diagram 2.1.1). År 2005 ökade sedan antalet företag igen
till nära nog samma nivå som år 2000. Ökningen berodde till stor del på ändrade
regler för att söka stöd, vilka innebar att fler företag blev synliga i
systemen och inkluderades i Lantbruksregistret (LBR) snarare än att strukturen
i jordbruket förändrades. Efter år 2005 har antalet jordbruksföretag i riket
åter minskat stadigt. Diagram 2.1.1 Totalt
antal jordbruksföretag i riket åren 2000 – 2010.
Av de sju valda driftsinriktningarna är mjölkkor och svin de som
har förlorat den största andelen företag under den studerade perioden (Diagram
2.1.2). Minskningen i företagsantal mellan åren 2000 och 2010 var 51 %
respektive 49 %. Driftsinriktningen småbruk
innehåller sedan år 2005 flest företag. År 2010 motsvarade antalet 35 % av
det totala antalet jordbruksföretag i riket. Det lägsta antalet, 599 stycken,
samma år utgjordes av svinföretagen. Detta motsvarade 0,8 % av
jordbruksföretagen i riket. De mest dominerande driftsinriktningarna under
perioden, avseende antalet företag, var förutom småbruk även jordbruksväxter
och köttdjur. Antalet företag inom
driftsinriktningarna småbruk och får har ökat sedan år 2000, medan
antalet minskat inom resterande driftsinriktningar. Diagram 2.1.2 Antal
företag inom respektive driftsinriktning åren 2000 - 2010
Störst areal upptogs av driftsinriktningen jordbruksväxter (Diagram 2.1.3). Andel
mark inom denna driftsinriktning har under perioden ökat från att uppta
32 % till att uppta 37 % av jordbruksmarken i riket. Även får, köttdjur,
småbruk och trädgårdsväxter har utökat sina arealer. Småbruk har utökat sina arealer med 47 % mellan år 2000 och år
2010, köttdjur och får båda med 31 % och trädgårdsväxter med 19 %. Den
största minskningen, procentuellt, kan ses hos övriga djur och svin vars
arealer minskat med 46 % respektive 25 %. Diagram 2.1.3 Utnyttjad areal (ha) inom respektive driftsinriktning
åren 2000 – 2010
Flest jordbruksföretag drevs mellan åren 2000 och 2007 av
människor i åldern 45 – 64 år (Diagram 2.1.4). En svagt positiv trend syns för
åldersgrupperna 55 – 64 år och dem från 65 års ålder, medan övriga grupper
minskar i storlek. Tydligast minskning syns för åldersgrupperna 25 – 34 år och
35 – 44 år. Antalet företagare är betydligt lägre i grupperna 25 – 34 år och
dem som är yngre än 25 år än i övriga åldersgrupper. Diagram 2.1.4 Antal
jordbruksföretagare (en företagare per företag) fördelat efter ålder (år) för
hela jordbruket (alla driftsinriktningar) i riket åren 2000 – 2007
Data för omsättning finns endast tillgänglig för vissa
storleksgrupper och vissa driftsinriktningar samt för jordbruket som helhet.
Jordbruksföretagens sammanlagda omsättning ökade något under åren 2001 – 2009.
Omsättningen ökade mest för företagen inom driftsinriktningen köttdjur under den studerade perioden.
För köttdjur var trenden positiv fram
till år 2007 och vände därefter nedåt. År 2009 var omsättningen dock
fortfarande mer än dubbelt så stor som 2001. Utvecklingen för omsättning för
övriga presenterade driftsinriktningar överensstämmer mer med
omsättningsutvecklingen för jordbruket som helhet. Den driftsinriktning där
omsättningsnivån har varierat mest under åren 2001 – 2009 var jordbruksväxter. Fram till år 2006 var
trenden för jordbruksväxter negativ,
men år 2008 hade omsättningen ökat till att vara nästan 50 % större än
2001. Diagram 2.1.5 Indexerad omsättning i riket och för vissa
driftsinriktningar åren 2001 – 2009 För jordbruksväxter presenteras information för storleksgruppen
1 600 – 3 199 standardtimmar i Riksområde 1. För köttdjur presenteras
information för storleksgruppen 800 – 3 199 standardtimmar. För mjölkkor
presenteras information för storleksgruppen 1 600 – 3 199
standardtimmar. För svin presenteras information för storleksgruppen 1 600
– 5 599 standardtimmar.
2.2. Sammanfattning av huvudsakliga slutsatser från de olika delrapporterna
Specialiseringen
inom jordbruket fortsätter; andelen svin, mjölkkor och köttdjur ökade
inom respektive driftsinriktning. Andelen åkermark inom växtodlingsföretagen
ökade i förhållande till rikets totala åkerareal. Besättningsstorleken ökade hos svin-, mjölkko-, köttdjurs-
och fårföretag. Då blandat jordbruk och småbruk är driftsinriktningar där ett
djurslag inte tydligt dominerar, kan inte samma generalisering göras för dessa.
Den genomsnittliga arealen per företag har ökat inom alla de studerade
driftsinriktningarna. Gemensamt för de sju studerade driftsinriktningarna var att
flest företag och djur samt de största utnyttjade arealerna fanns i Västra
Götalands län, följt av Skåne län. En stor andel av köttdjursföretagen fanns
också i Jönköpings län och ett flertal svinföretag i Hallands län. Antalet svin
var också stort i Östergötlands län. Den grödtyp som odlades på störst areal
var spannmål inom driftsinriktningarna jordbruksväxter,
svin och blandat jordbruk och vall inom
driftsinriktningarna får, mjölkkor, köttdjur och småbruk. Andelen företag där olika kombinationsverksamheter förekom i
anknytning till jordbruksverksamheten ökade under den studerade perioden. Under
perioden 2003 – 2007 var den vanligast förekommande kombinationsverksamheten
arbete på entreprenad (köttdjur, jordbruksväxter, svin, blandat jordbruk, mjölkkor). Inom driftsinriktningen småbruk var turism den
kombinationsverksamhet som förekom vid flest företag. På fårföretagen var
förädling av gårdsprodukter den dominerande kombinationsverksamheten i början
av perioden. I slutet av den studerade perioden var turism den
kombinationsverksamhet som förekom på flest företag även inom denna
driftsinriktning. Det totala antalet årsverken minskade mellan åren 2003 och
2007 inom driftsinriktningarna svin, jordbruksväxter, blandat jordbruk och mjölkkor
men ökade inom köttdjur, får och småbruk. Större delen av de sysselsatta individerna var män. Män
stod också som ägare till större delen av jordbruksföretagen. Andelen inkomst av tjänst var större än andelen inkomst från
näringsverksamheten inom alla driftsinriktningar utom mjölkkor. Lönsamheten för de studerade driftsinriktningarna var svag
fram till och med 2006. Under 2007 förbättrades den för de flesta inriktningar,
för att därefter avta igen. Köttdjur
avvek delvis genom att en lönsamhetsförbättring inträffade redan 2005. 3. Driftinriktning Blandat jordbruk
Definitioner och kriterier beskrivs i avsnitt 1.2
Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och studerade
driftsinriktningar. 3.1. Kort beskrivning av driftsinriktningen
Antalet företag inom driftsinriktningen var 5 048
stycken år 2010, vilket innebar en minskning med 2 035 stycken sedan år
2000. Detta betyder att antalet företag har sjunkit med 29 % under den
senaste tioårsperioden. Företagen inom blandat
jordbruk har under samma period sjunkit från att utgöra 9 % till att
utgöra 7 % av det totala antalet jordbruksföretag i riket. Driftsinriktningen upptog 13 % av
jordbrukets totala areal 2010. Detta är en minskning från år 2000 då andelen
var 15 %. Andelen djur inom driftsinriktningen blandat jordbruk har istället ökat från 20 % till 26 % av
det totala antalet djur i riket. Fjäderfä (höns, slaktkyckling och
värpkyckling), och då i huvudsak slaktkyckling, var den största djurgruppen
2000 – 2010 och spannmål den grödtyp som odlades på störst areal. 3.2. Företagens struktur och storlek
Alla storleksgrupper uppvisade negativa trender utom den
lägsta (400 – 799 standardtimmar) som ökat med 2 % mellan år 2002 och 2010
(Diagram 3.2.1). Gruppen 1 600 – 3 200 standardtimmar har under
större delen av perioden utgjort den största och stod år 2002 för 35 % och
år 2010 för 29 % av antalet företag inom driftsinriktningen. Det var i
denna grupp som andelen företag minskade mest. Den näst största gruppen var den
näst lägsta storleksgruppen (800 – 1 599 standardtimmar), vilken också
stod för 29 % av antalet företag inom driftsinriktningen år 2010. Den
genomsnittliga arealen per företag ökade under perioden (Diagram 3.2.2). Mellan
2000 och 2010 hade den genomsnittliga arealen per företag ökat från 67 hektar
till 77 hektar. Detta motsvarar en ökning på 15 %. Diagram 3.2.1 Antal företag inom driftsinriktningen fördelat efter
storleksgrupp (standardtimmar) åren 2002 – 2010
Diagram 3.2.2 Genomsnittlig areal (ha) per företag inom driftsinriktningen
åren 2000 – 2010
3.2.1. Växtodling
Spannmål var den grödtyp som tog störst del av
driftsinriktningens areal i anspråk under hela den studerade perioden (Diagram
3.2.1.1). En nedåtgående trend för spannmålsodling uppvisades dock både i faktisk
areal och som andel av den totala markanvändningen inom driftsinriktningen. År
2010 användes 39 % av driftsinriktningens areal till odling av spannmål.
Vall var den näst mest odlade grödan och vallodling uppvisade i motsatts till
spannmålsodling en positiv trend. Vallodlingens andel av driftsinriktningens
totala areal var 31 % år 2010 och hade då ökat med 21 % sedan 2000.
Driftsinriktningens totala areal i riket minskade med 18 % mellan 2000 och
2010, från 474 002 hektar till 388 642 hektar. Diagram 3.2.1.1 Markanvändning (ha) för vissa grödor inom
driftsinriktningen åren 2000 – 2010 Markanvändningen för de grödor som någon gång under den studerade
perioden upptar ≥ 5 % av driftsinriktningens totala använda areal. I
kategorin oljeväxter ingår även oljelin.
3.2.2. Husdjur
Det totala antalet djur inom driftsinriktningen ökade under
perioden. Det genomsnittliga antalet djur per företag ökade också, utom för
slaktsvin. Slaktkycklingar var den största djurgruppen. Besättningsstorleken
har i genomsnitt, för alla djurslag sammanslaget, ökat med 75 % under den
undersökta perioden. Inom gruppen köttdjur var ökningen 25 % och för
fjäderfä dryga 90 %. År 2010 uppgick antalet djur till knappt 4,7 miljoner
och hade ökat då med knappt 930 000 stycken sedan år 2000. Antalet djurenheter var 135 822 stycken år 2010 och
hade då minskat med 20 341 sedan år 2000 (Diagram 3.2.2.1). Djurenheterna
inom driftsinriktningen bestod till största del av ”amkor”, ”slaktsvin” och
”kvigor och tjurar”. Dessa grupper utgjorde en mycket liten andel av det totala
antalet då man betraktar det faktiska antalet djur (Diagram 3.2.2.2 och
3.2.2.3). Diagram 3.2.2.1 Antal djurenheter inom driftsinriktningen åren 2000 –
2010 Djurenheter definieras i enlighet med Miljöbalken. Lamm har betraktats som
lamm upp till 1års ålder till skillnad från i Miljöbalken där de betraktas som
lamm endast upp till 6 månades ålder.
Diagram 3.2.2.2 Antal
djur inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010, uppdelat efter de driftsinriktningar
för djur som presenteras i övriga delrapporter Kategorin ”får” innefattar det
sammanslagna antalet ” lamm” och ”tackor och baggar > 1 år”. Kategorin
”köttdjur” innefattar det sammanslagna antalet djur i grupperna ”amkor”, ”kalv”
och ”kvigor och tjurar > 1 år”. I kategorin”svin” ingår ”galtar”, ”suggor”,
”smågrisar” och slaktsvin ≥ 20 kg”. Antalet indivdier inom gruppen
fjäderfä utgör under perioden cirka 2,4 – 4,1 miljoner.
Diagram 3.2.2.3 Antal djur inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010 som
andel av det totala antalet av denna grupp i riket, uppdelat efter de
driftsinriktningar för djur som presenteras i övriga delrapporter Kategorin ”får”
innefattar det sammanslagna antalet ” lamm” och ”tackor och baggar > 1 år”.
Kategorin ”köttdjur” innefattar det sammanslagna antalet djur i grupperna
”amkor”, ”kalv” och ”kvigor och tjurar > 1 år”. I kategorin”svin” ingår
”galtar”, ”suggor”, ”smågrisar” och slaktsvin ≥ 20 kg”. Andelen fjäderfä
inom driftsinriktningen blandat jordbruk ökade under perioden från 21 %
till 29 % av det totala antalet fjäderfä i riket .
3.3. Regional utbredning
3.3.1. Företagens
fördelning länsvis
Antalet
företag med blandat jordbruk har minskat i alla län under perioden 2000 – 2010
(Diagram 3.3.1.1). Antalet företag inom driftsinriktningen var klart högre i Västra
Götalands- och Skåne län än i övriga, men har i dessa län minskat med 29 %
respektive 41 % sedan år 2000. Detta motsvarade en minskning med 500
företag i Skåne län och 375 företag i Västra Götalands län. Den procentuellt
största minskningen i antal företag skedde i Blekinge län där antalet företag
minskade med 47 %. Denna minskning motsvarades av 80 företag. Andelen
företag av det totala antalet företag inom driftsinriktningen har framför allt
minskat i Skåne län. Också i Östergötlands-, Kronobergs-, Gotlands-, Blekinge-
och Västmanlands län syns en minskning. I övriga län har andelen företag
huvudsakligen ökat. Diagram 3.3.1.1 Antal företag inom driftsinriktningen åren 2000 och
2010 fördelat efter län samt andel företag inom driftsinriktningen i länet, av
det totala antalet företag inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
3.3.2.
Djurenheternas fördelning länsvis
Det största antalet
djurenheter fanns under den studerade perioden i Skåne- och Västra Götalands
län (Diagram 3.3.2.1). Antalet har dock minskat från år 2000 till 2010. Antalet
djurenheter har minskat i alla län utom Kalmar-, Värmlands-, Örebro-,
Gävleborgs- och Kopparbergs län/ Dalarna, där de istället ökade. Andelen djurenheter
har minskat i Skåne län (3,5 %) men ökat i Västra Götalands län
(1,3 %). Andelen djurenheter har förutom i Västra Götalands län ökat i de
län där antalet har ökat samt i Östergötlands- och Stockholms län. I övriga län
har huvudsakligen en mycket liten andelsminskning skett, mindre än en procentenhet,
om inte andelen var oförändrad. Negativa förändringar över en procentenhet har
(förutom i Skåne län) skett i Blekinge län. De positiva andelsförskjutningarna
var också mycket små. Diagram 3.3.2.1 Antal djurenheter inom
driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt andel
djurenheter inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet djurenheter
inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010 Lamm har betraktats som lamm upp till 1års ålder till skillnad från i
Miljöbalken där de betraktas som lamm endast upp till 6 månades ålder.
3.3.3.
Arealfördelning länsvis
Markanvändningen
ökade i Västerbottens-, Jämtlands-, Gävleborgs-, Kopparbergs-/ Dalarna- och
Örebro län. I övriga län har markanvändningen minskat synbart (Diagram
3.3.3.1). Störst föränding syns i Skåne län. Den
största andelen av den av driftsinriktningen utnyttjade arealen fanns i Skåne
län år 2000 och i Västra Götalands län år 2010. Andelsförändringarna var
genomgående mycket små under perioden, ofta mellan 0,0 och 0,5 procentenheter.
De största andelsförändringen skedde i Skåne län där andelen minskade med drygt
4 %. Diagram 3.3.3.1 Jordbruksmark (ha) inom
driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt jordbruksmark
(ha) inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010, som andel av den totala
arealen inom driftsinriktningen, fördelat efter län
3.4. Sysselsättning
Betydligt fler män än kvinnor var sysselsatta inom
driftsinriktningen (Diagram 3.4.1). År 2007 var antalet män 7 933 och
antalet kvinnor 4 693 stycken. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 5
stycken från 2003 till 2007 medan antalet män minskade med 1 327 stycken. Det totala antalet utförda årsverken inom driftsinriktningen
har sjunkit med över 1 000 under perioden. Minskningen var störst inom
gruppen män, men hur andelen årsverken (AWU) fördelades mellan kvinnor och män
ändrades inte i någon högre grad under den studerade perioden. Företagen inom
driftsinriktningen ägdes 2007 till 90 % av män (Diagram 3.4.2). Diagram 3.4.1 Antal män respektive kvinnor
inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet företagare, antalet verksamma och
antalet utförda årsverken under åren 2003, 2005 och 2007
Diagram 3.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga företagare inom
driftsinriktningen år 2007
3.5. Kombinationsverksamheter
Andelen företag som bedriver olika kombinationsverksamheter
har ökat från år 2003 till 2007 (Diagram 3.5.1). Andelen var inom denna
driftsinriktning jämförelsevis låg i förhållande till andra studerade driftsinriktningar. Den
överlägset vanligaste kombinationsverksamheten var ”arbete på entreprenad”.
Inom gruppen ”vattenbruk” minskade andelen företag under den studerade
perioden; inom övriga kombinationsverksamheter uppvisades en positiv trend. Diagram 3.5.1 Andelen
företag, av det totala antalet företag inom driftsinriktningen, som sysslar med
en viss typ av kombinationsverksamhet åren 2003, 2005 och 2007 Diagrammet
tar inte hänsyn till om ett företag har en eller flera kombinationsverksamheter
eller hur stor del av verksamhetsutövarens tid kombinationsverksamheten tar upp.
3.6. Ekonomi
Hushållens genomsnittliga inkomst ökade under perioden.
Priset på viktiga produkter uppvisade huvudsakligen positiva trender. 3.6.1.
Inkomstfördelning
Den genomsnittliga
inkomsten per hushåll ökade, främst från inkomst av tjänst (Diagram 3.6.1.1.1
och 3.6.1.2.1). Andelen av den totala inkomsten som kom från tjänst respektive
näringsverksamhet var relativt konstant under perioden 2000 – 2008. För de
företag inom driftsinriktningen som huvudsakligen ägnade sig åt husdjursskötsel
kunde eventuellt en svag förskjutning från inkomst av tjänst till inkomst av
näringsverksamhet ses (Diagram 3.6.1.1.2). 3.6.1.1. Mest
husdjursskötsel
Diagram 3.6.1.1.1 Företagarnas genomsnittliga inkomst (kr/hushåll) före
transfereringar åren 2000 - 2008
Diagram 3.6.1.1.2 Andel genomsnittlig inkomst (kr/hushåll) av
tjänst respektive näringsverksamhet av total inkomst åren 2000 - 2008
3.6.1.2. Mest växtodling
Diagram 3.6.1.2.1 Företagarnas genomsnittliga inkomst (kr/hushåll) före
transfereringar åren 2000 - 2008
Diagram 3.6.1.2.2 Andel genomsnittlig inkomst (kr/hushåll) av
tjänst respektive näringsverksamhet av total inkomst åren 2000 - 2008
3.6.2.
Prisutveckling
Priset på viktiga produkter uppvisade huvudsakligen positiva
trender (Diagram 3.6.2.1). År 2010 låg priset över inflationsnivån, här
presenterat som Konsumentprisindex (KPI), för alla produkter utom slaktsvin. Priset för ägg och slaktkyckling steg markant under mitten
av det senaste decenniet för att sedan stabiliseras. Sett över hela perioden,
har prisökningen för slaktkyckling efter 2008 varit större än inflationen. Prisutvecklingen för ägg
liknar prisutvecklingen för slaktkyckling, men den nomienella prisutvecklingen
var oförändrad fram till 2005. Efter detta år har prisutvecklingen för ägg
varit något bättre än för slaktkyckling. Priset för nötkött uppvisade en svagt positiv trend under
den undersökta perioden men fluktuerade mycket. Mellan 2000 och 2004 var
trenden negativ. År 2006 hade priset åter nått upp till ett läge motsvarande prisnivån
år 2000. Mellan 2006 och 2010 rörde sig det indexerade priset kring detta
prisläge. Priset på slaktsvin ökade under perioden, men inte i samma
takt som inflationen. Priset låg över KPI endast år 2001 och 2008 – 2009. Efter
2009 sjönk priset igen, till en nivå som ligger mycket nära det nominella
priset för år 2000. Det genomsnittliga avräkningspriset vid slakt för lammkött
uppvisade en positiv trend under perioden 2000 – 2010. Mellan 2001 och 2010 var prisökningen större än
inflationen. Spannmålspriset
(exemplifierat av vete) ökade under perioden 2005 – 2010. Prisökningen åren
2006 – 2008 var långt större än inflationen. Efter en kraftig nedgång år 2009
vände prisutvecklingen åter uppåt 2010. Diagram 3.6.2.1 Indexerad prisutveckling för
viktiga produkter inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010 med basvärde år 2000
4. Driftinriktning Småbruk
Definitioner och kriterier beskrivs i avsnitt 1.2
Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och studerade
driftsinriktningar. 4.1. Kort beskrivning av driftsinriktningen
Driftsinriktningen småbruk
är den av de studerade driftsinriktningarna där antalet företag har ökat mest
under perioden 2002 – 2010. Småbruksföretagen utgjorde 25 % av det totala
antalet jordbruksföretag år 2002 och hade år 2010 öket till 35 %.
Driftsinriktningen dominerades under den studerade perioden av hästhållning och
vallodling. Andra stora djurgrupper, utöver hästar, var fjäderfä och får (lamm,
tackor och baggar). Bete, träda och spannmål upptog avsevärt större arealer än
övriga grödor. 4.2. Företagens struktur och storlek
Antalet företag inom driftsinriktningen ökade med 43 %
mellan åren 2002 och 2010 (Diagram 4.2.1). År 2002 bestod driftsinriktningen av
17 473 företag. Antalet minskade något påföljande år och ökade därefter
till 24 924 företag år 2005 (se Fakta
om statistiken: Bra att veta, sid. 95) . Under resterande del av den
studerade perioden låg antalet företag på en relativt konstant nivå. Den genomsnittliga arealen per företag inom
driftsinriktningen har ökat något under den studerade perioden. Totalt utökades
driftsinriktningens utnyttjade areal åren 2000 – 2010 med 47 % och arealen
per företag ökade från 7,4 hektar år 2000 till 8,2 hektar år 2010 (se Fakta om statistiken, sid. 95) (Diagram
4.2.2). En relativt stor ökning skedde mellan 2009 och 2010 Driftsinriktningen
dominerades under perioden av vallodling och hästhållning. År 2010 upptog
vallodling 47 % av driftsinriktningens totala markanvändning och antalet
djur utgjordes samma år till 50 % av hästar. Diagram 4.2.1 Antal företag inom driftsinriktningen åren 2002 - 2010
Diagram 4.2.2 Genomsnittlig areal (ha) per företag inom driftsinriktningen
åren 2000 – 2010
4.2.1. Växtodling
Vallodling dominerade överlägset markanvändningen inom
driftsinriktningen 2000 – 2010 (Diagram 4.2.1.1). År 2010 upptogs 90 940
hektar av vall, vilket då motsvarade 47 % av driftsinriktningens totala
utnyttjade arealer. Mellan 2000 och 2010 ökade den areal där vall odlades med 142 %.
Betesarealen ökade med 103 % under den studerade perioden och upptog
50 642 hektar år 2010. Andelen betesmark minskade däremot fram till år
2009 men ökade sedan kraftigt 2010 och utgjorde då drygt en fjärdedel
(26 %) av driftsinriktningens totala areal (Diagram 4.2.1.1). Arealen mark i träda ökade med 220 % mellan 2000 och
2010. År 2010 låg 23 % av den mark som upptogs av driftsinriktningen i
träda. Den mark som användes till spannmålsodling uppvisade en tydligt negativ
trend under perioden. Diagram 4.2.1.1 Markanvändning (ha) för vissa grödor inom
driftsinriktningen åren 2000 – 2010
4.2.2. Husdjur
Det totala antalet djur och djurenheter ökade åren 2000 –
2010 (Diagram 4.2.2.1). Häst var det djur som dominerade driftsinriktningen
under perioden och det var också i denna grupp antalet djur och djurenheter
ökade mest. Även antalet får (lamm, tackor och baggar) ökade synbart (Diagram
4.2.2.2). År 2010 utgjorde hästar 50 %, fjäderfä 26 % och får
23 % av det totala antalet djur inom driftsinriktningen. Vid en jämförelse mellan antalet djur i vissa djurgrupper
inom driftsinriktningen och det totala antalet djur i dessa djurgrupper i riket
som helhet, syns att en stor andel av rikets hästar återfanns bland småbruksföretagen
(Diagram 4.2.2.3). År 2000 återfanns 27 % av rikets hästar inom denna
driftsinriktning. År 2010 hade andelen ökat till 39 %. Andelen får har
under samma period ökat från 2 % till 4 %. Andelen var dock något
lägre mellan 2004 och 2006. Av rikets köttdjur återfanns under hela den studerade
perioden 0,1 % inom driftsinriktningen. Motsvarande andel av rikets
fjäderfän (höns, värp- och slaktkycklingar) var 0,1 % – 0,3 %. Diagram 4.2.2.1 Antal djurenheter inom driftsinriktningen åren 2000 –
2010 Djurenheter definieras i enlighet med Miljöbalken. Lamm har betraktats
som lamm upp till 1års ålder till skillnad från i Miljöbalken där de betraktas
som lamm endast upp till 6 månades ålder.
Diagram 4.2.2.2 Antal djur inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010,
uppdelat i olika undergrupper Får utgörs av tackor och baggar över ett års ålder samt lamm. Köttdjur
utgörs av amkor, kalvar samt kvigor och tjurar över ett års ålder. Svin utgörs
av suggor, smågrisar, slaktsvin och galtar. Fjäderfä förekommer i stort antal,
inom ett spann som under den studerade perioden varierar mellan 10 000 och
drygt 40 000 individer. Dessa presenteras dock inte i diagrammet.
Diagram 4.2.2.3 Vissa djur som andel av det
totala antalet djur av denna typ i riket åren 2000 – 2010
4.3. Regional utbredning
I Västra Götalands län fanns det största antalet företag och
djurenheter inom driftsinriktningen under perioden 2000 – 2010. Också den
största arealen fanns i detta län. I Skåne län fanns ett nästan lika stort
antal djurenheter som i Västra Götalands län år 2010, fördelat på ett betydligt
lägre antal företag och en betydligt mindre areal. 4.3.1. Företagens fördelning länsvis
Antalet företag ökade i alla län utom i Norrbottens län
mellan åren 2000 och 2010. Ökningen av antalet företag var större i de sydliga
än i de nordliga länen. Det minsta antalet företag inom driftsinriktningen
fanns under den studerade perioden i Gotlands-, och Blekinge län. Det totala
antalet företag var under hela den studerade perioden störst i Västra Götalands
län. Här skedde också den största antalsökningen med 1 067 företag. År
2010 var antalet företag i detta län 5 399 stycken och hade då ökat med en
fjärdedel av företagsantalet år 2000. I Skåne län ökade antalet företag med 1 014 stycken. I
Norrbotten minskade antalet företag med 21 stycken. Andelen företag, av det totala antalet företag inom
driftsinriktningen, ökade i tolv län och minskade i resterande nio.
Andelsökningen skedde huvudsakligen i rikets sydligare län. Ökningen i
Jönköpings-, Gotlands-, Hallands- och Örebro län var dock mycket liten. Störst
andelsökning skedde i Uppsala län och Stockholms län, där antalet företag ökade
med 102 % respektive 92 % mellan år 2000 och 2010. Diagram 4.3.1.1 Antal företag inom driftsinriktningen åren 2000 och
2010 fördelat efter län samt andel företag inom driftsinriktningen i länet, av
det totala antalet företag inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
4.3.2. Djurenheternas fördelning länsvis
Antalet djurenheter inom driftsinriktningen motsvarade i
alla län huvudsakligen antalet hästar. Antalet
djurenheter ökade i alla län åren 2000 – 2010 (Diagram 4.3.2.1). Ökningen var
störst i Skåne-, Västra Götalands- och Stockholms län. Det största antalen
djurenheter fanns under den studerade perioden i Västra Götalands- och Skåne
län. Andelen djurenheter minskade i flertalet län mellan åren 2000 och 2010,
huvudsakligen i norra Sverige. En andelsminskning har också skett Västra
Götalands län, trots den stora dominansen gällande antal företag, samt i
Jönköpings-, och Gotlands län. Det största antalet djur fanns under perioden i Västra
Götalands-, och Skåne län. I Skåne län fanns mycket fjäderfä. Dessa utgjorde
genomsnitt 62 % av det totala antalet djur inom driftsinriktningen och
bestod till stor del av slaktkycklingar. Hästar utgjorde i detta län genomsnittligen
32 % av djurantalet. Diagram 4.3.2.1
Antal djurenheter inom driftsinriktningen fördelat
efter län. Andel djurenheter inom driftsinriktningen i länet, av det totala
antalet djurenheter inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010 Djurenheter definieras i enlighet med Miljöbalken. Lamm har betraktats
som lamm upp till 1års ålder till skillnad från i Miljöbalken där de betraktas
som lamm endast upp till 6 månades ålder.
4.3.3. Arealfördelning länsvis
Markanvändningen inom driftsinriktningen ökade 2000 – 2010 i
alla län utom Västernorrlands län (Diagram 4.3.3.1). Markanvändningen
dominerades under hela den studerade perioden av Västra Götalands län. År 2010
fanns där 22 % av driftsinriktningens totala utnyttjade areal. Andelen
mark, av driftsinriktningens totala areal, ökade under perioden i elva län och
minskade i tio. De största andelsökningarna kan ses i Stockholm-, Uppsala-,
Kalmar-, och Skåne län. De mest uttalade andelsminskningarna kan ses i
Värmlands-, Gävleborgs-, och Västernorrlands län. Diagram 4.3.3.1 Jordbruksmark (ha) inom
driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt jordbruksmark
(ha) inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010, som andel av den totala
arealen inom driftsinriktningen, fördelat efter län
4.4. Sysselsättning
Driftsinriktningen
sysselsatte fler män än kvinnor 2003 – 2007. Det totala antalet verksamma
människor och årsverken inom driftsinriktningen uppvisade under perioden en
positiv trend, så även antalet företagare (Diagram 4.4.1). När det gäller
könsfördelningen inom dessa tre variabler ökade kvinnorna mer än männer
procentuellt sett. Antalet verksamma kvinnor ökade med 125 %. Antalet
verksamma män ökade under samma period med 65 %. Totalt utfördes drygt
10 300 årsverken inom driftsinriktningen år 2007, vilket motsvarar en
ökning med 60 % sedan 2003. Av dessa årsverken utfördes 62 % av män
och 38 % av kvinnor 2007. De kvinnliga företagarna ökade med
92 % mellan åren 2003 och 2007. Antalet manliga företagare ökade med
58 %. År 2007 var 78 % av företagsägarna av män och 22 % var
kvinnor (Diagram 4.4.2). Diagram 4.4.1 Antal män respektive kvinnor
inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet företagare, antalet verksamma och
antalet utförda årsverken under åren 2003, 2005 och 2007
Diagram 4.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga
företagare inom driftsinriktningen år 2007 4.5. Kombinationsverksamheter
Andelen företag inom driftsinriktningen som bedriver olika
kombinationsverksamheter har ökat mellan år 2003 och 2007 (Diagram 4.5.1).
Kombinationsverksamheterna ”turism” och ”arbete på entreprenad” var de
verksamhetstyper som förekom på störst andel, närmare 5 %, av driftsinriktningens
företag 2007. Andelen företag med dessa kombinationsverksamheter ökade tydligt
inom driftsinriktningen under den studerade perioden. Förekomsten av andra
kombinationsverksamheter som här inte finns närmare beskrivna, ökade också
under denna tid. Gruppen ”övrigt” uppnådde år 2007 samma procentandel som de
två, ovan nämnda, dominerande kombinationsverksamheterna. Diagram 4.5.1 Andelen företag, av det totala antalet företag inom
driftsinriktningen, som sysslar med en viss typ av kombinationsverksamhet åren
2003, 2005 och 2007 Diagrammet tar inte hänsyn till om ett företag har en eller flera
kombinationsverksamheter eller hur stor del av verksamhetsutövarens tid
kombinationsverksamheten tar upp.
4.6. Ekonomi
4.6.1.
Prisutveckling
Det
finns ingen tillgänglig prisstatistik för driftsinrikningens viktigaste
djurslag, häst. Här sammanställs därför endast information om fjäderfä och får
som, näst hästar, utgjorde de två största djurgrupperna. Även information om
vetepriset presenteras, då spannmål är den av de grödor som odlas på relativt
stor andel av driftsinriktningens arealer för vilken prisuppgifter finns
tillgängliga. Priset
på slaktkyckling sjönk till ett lägsta värde 2006 för att sedan stiga igen.
Från och med 2008 var prisökningen större än inflationen, uttryckt som
konsumentprisindex (KPI). Prisutvecklingen för ägg liknar prisutvecklingen för
slaktkyckling, men den nomienella prisutvecklingen var oförändrad fram till
2005. Efter detta år har prisutvecklingen för ägg varit något bättre än för
slaktkyckling. Det genomsnittliga avräkningspriset vid slakt för lammkött
uppvisade en positiv trend under perioden 2000 – 2010. Mellan 2001 och 2010 var prisökningen större än
inflationen. Spannmålspriset
exemplifieras av vete. Under 2000 – 2010 uppvisade vetepriset en positiv trend.
I början av perioden, 2000 – 2005, var trenden negativ med en prisutveckling
som låg under KPI. Mellan 2005 och 2008 var trenden starkt positiv och
prisökningen 2006 – 2008 var långt större än inflationen. Efter en kraftig
nedgång 2009 vände prisutvecklingen åter uppåt. Diagram 4.6.1.1
Indexerad prisutveckling för ägg, slaktkyckling, lammkött och vete åren 2000 – 2010 med basvärde år 2000
5. Driftsinriktning Jordbruksväxter
Definitioner och kriterier beskrivs i avsnitt 1.2
Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och studerade
driftsinriktningar. 5.1. Kort beskrivning av driftsinriktningen
De företag som klassas in under driftsinriktningen jordbruksväxter utgjorde under den
undersökta perioden genomgående runt en fjärdedel av det totala antalet
jordbruksföretag i riket. 2010 fanns 18 596 företag inom
driftsinriktningen vilket motsvarade 26 % av det totala antalet
jordbruksföretag i riket. De flesta
fanns i Västra Götalands- och Skåne län. Mellan åren 2000 och 2010 minskade
antalet företag inom driftsinriktningen med 1 125 stycken. Minskningen var
störst i Västra Götalands län. Störst areal inom driftsinriktningen, cirka 50 %,
upptogs under åren 2000 – 2010 av spannmålsodling. En svagt negativ trend kan
dock iakttas (Diagram 5.2.3). Också den andel av marken som låg i träda minskade
under den senare tiden. Andelen som används till vallodling ökade betydligt och
produktionen av oljeväxter uppvisade en försiktigt positiv trend. Totalt sett
ökade andelen mark som togs i anspråk av driftsinriktningen under den studerade
perioden medan den totala åkerarealen i riket minskade (Diagram 5.1.1). Omsättningen inom driftsinriktningen ökade under
tidsperioden 2001 – 2009. 2008 var det år då omsättningen var högst (Diagram
5.1.2). Diagram 5.1.1 Areal åkermark (ha) i riket och inom driftsinriktningen jordbruksväxter åren 2000 – 2010
Diagram 5.1.2 Genomsnittlig omsättning (kr) per företag inom
driftsinriktningen för timklasserna 800 – 1 599 och 1 600 –
3 199 standardtimmar åren 2001 – 2010
5.2. Företagens struktur och storlek
Det största antalet företag, strax över hälften av det
totala antalet, inom denna driftsinriktning återfanns, under den studerade
perioden, i den klass där 400 – 799 standardtimmar per år ägnades företaget (Diagram
5.2.1). I storleksgruppen 800 – 1 600 standardtimmar har antalet företag
minskat (6 %). I övriga timklasser har antalet företag ökat. Den största
ökningen av antalet företag, 53 % mellan åren 2002 och 2010, skedde i den
högsta timklassen där minst 5 600 standardtimmar per år ägnas
verksamheten. Under den studerade perioden såg trenden generellt ut att gå mot
en större areal per företag (Diagram 5.2.2). År 2010 upptogs en stor
odlingsareal av spannmål och vall (Diagram 5.2.3). Diagram 5.2.1 Antal företag inom driftsinriktningen fördelat efter
storleksgrupp (standardtimmar) åren 2002 – 2010
Diagram 5.2.2 Genomsnittlig areal (ha) per
företag inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010
Diagram 5.2.3 Markanvändning (ha) inom
driftsinriktningen åren 2000 – 2010 I kategorin
oljeväxter ingår även oljelin.
5.3. Regional utbredning
De företag som kan klassas in i de större storleksgrupperna
(minst 1 600 standardtimmar) påträffades under den studerade perioden
huvudsakligen i Skåne län, medan det största antalet företag fanns i Västra
Götalands län (Diagram 5.3.1). Östergötlands- och Uppsala län var också
relativt sett stora län när det gäller antalet företag och markanvändning för
produktion av jordbruksväxter. Under perioden 2000 – 2010 har odlingsarealen i
dessa län utökats och antalet företag minskat (Diagram 5.3.1 och 5.3.2). Dessa
fyra län stod 2010 för 59 % av arealanvändningen inom driftsinriktningen.
Av dem bidrar Skåne och Västra Götaland med 70 %. Den genomsnittliga
arealen per företag var under perioden 69 % större i Skåne län än i Västra
Götalands län. Diagram 5.3.1 Antal företag inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010
fördelat efter län samt andel företag inom driftsinriktningen i länet, av det
totala antalet företag inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
Diagram 5.3.2 Jordbruksmark (ha) inom
driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt jordbruksmark
(ha) inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010, som andel av den totala
arealen inom driftsinriktningen, fördelat efter län
5.4. Sysselsättning
Det totala antalet årsverken inom driftsinriktningen har
minskat mellan 2003 och 2007 (Diagram 5.4.1). Andelen involverade kvinnor ökade
under perioden och andelen män minskade. Driftsinriktningen domineras dock
fortfarande av män. Huvuddelen av arbetet utfördes under hela perioden av män
och det var också män som ägde större delen av företagen inom
driftsinriktningen. År 2007 var andelen manliga ägare 90 % (Diagram 5.4.2).
Diagram 5.4.1
Antal män respektive kvinnor inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet
företagare, antalet verksamma och antalet utförda årsverken under åren 2003,
2005 och 2007
Diagram 5.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga
företagare inom driftsinriktningen år 2007 5.5. Kombinationsverksamheter
Andelen företag som
bedriver olika typer av kombinationsverksamheter ökade under den undersökta perioden
(Diagram 5.5.1). Den kombinationsverksamhet som förekommer på flest företag
var, under hela perioden, entreprenadarbete. ”Vattenbruk” förekom endast i
mycket liten utsträckning; 0,2 – 0,3 % av företagen inom
driftsinriktningen bedrev denna typ av verksamhet. Andelen företag där denna
kombinationsverksamhet förekom ökade dock under perioden. I relation till
andelen företag 2003, skedde den största andelsökningen inom gruppen
”produktion av förnybar energi” och den minsta ökningen inom gruppen
”hantverk”. Diagram 5.5.1 Andelen
företag, av det totala antalet företag inom driftsinriktningen, som sysslar med
en viss typ av kombinationsverksamhet åren 2003, 2005 och 2007 Diagrammet
tar inte hänsyn till om ett företag har en eller flera kombinationsverksamheter
eller hur stor del av verksamhetsutövarens tid kombinationsverksamheten tar
upp.
5.6. Ekonomi
Direktstödsfördelning och lönsamhet presenteras endast för Riksområde 1 där också den största delen
av växtproduktion sker då dessa områden är de bördigaste i landet. 5.6.1. Inkomstfördelning
Den genomsnittliga
inkomsten per hushåll ser ut att ha ökat, främst från inkomst av tjänst
(Diagram 5.6.1.1). Andelen av den totala inkomsten som kommer från tjänst
respektive näringsverksamhet var relativt konstant under perioden 2000 – 2008
(Diagram 5.6.1.2). Diagram 5.6.1.1 Företagarnas genomsnittliga inkomst (kr/hushåll) före
transfereringar åren 2000 – 2008
Diagram 5.6.1.2 Andel
genomsnittlig inkomst (kr/hushåll) av tjänst respektive näringsverksamhet av
total inkomst åren 2000 – 2008
5.6.2. Direktersättning
Eftersom arealstödet togs bort 2004 och gårdsstöd istället
infördes år 2005, har en uppdelning gjorts mellan dessa år vid redovisning av
direktstöden. Inga direkta trender kan ses för någon av perioderna (Diagram
5.6.2.1 och 5.6.2.2). Det genomsnittliga, totala direktstödet har fluktuerat
under perioden men uppvisade 2001 – 2008 en positiv trend. Fluktuationerna var
större för den högre storleksgruppen (1 600 – 3 199 standardtimmar)
(Diagram 5.6.2.3). För båda storleksgrupperna kan en tydlig minskning ses år
2005 och en tydlig ökning år 2008. Diagram 5.6.2.1 Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning
(kr/företag) för timklasserna 800 – 1 599 och 1 600 – 3 199
standardtimmar i Riksområde 1 åren 2001 – 2004
Diagram 5.6.2.2 Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning
(kr/företag) för timklasserna 800 – 1 599 och 1 600 – 3199
standardtimmar i Riksområde 1 åren 2005 – 2009
Diagram 5.6.2.3 Genomsnittlig direktersättning (kr) inom
driftsinriktningen för timklasserna 800 – 1 599 och 1 600 –
3 199 standardtimmar i Riksområde 1 åren 2001 –
2009
5.6.3. Prisutveckling
Inflationen har mätts som
konsumentprisindex (KPI). Priset på spannmål exemplifieras av vete. Priset på vete och
matpotatis fluktuerade men uppvisade en positiv trend under perioden 2000 –
2010 (Diagram 5.6.3.1). I början av perioden, 2000 – 2005, var pristrenden för
vete negativ med en utveckling som låg under KPI. Mellan 2005 och 2008 var
trenden starkt positiv och prisökningen 2006 – 2008 var långt större än
inflationen. Efter en kraftig nedgång 2009 vände prisutvecklingen åter uppåt
2010. Pristrenden för matpotais liknade huvudsakligen den för vete, men låg
genomgående högre under den studerade perioden. Endast 2005 var priset under
KPI. Priset
på sockerbetor uppvisade en negativ trend. 2006 sjönk prisindex under KPI och
uppvisade en tydligt negativ trend under återstoden av den studerade perioden,
då prisindex för vete och potatis var tydligt negativ. Diagram 5.6.3.1 Indexerad prisutveckling för
vissa jordbruksväxter åren 2000 – 2010 med basvärde år 2000
5.6.4. Lönsamhet
Bortsett
från åren 2007 och 2008, då spannmålspriserna var ovanligt höga, uppvisade
driftsinriktningen 2001 – 2009 totalt sett en tydligt minskande lönsamhet.
Detta gällde för båda de studerade storleksgrupperna (Diagram 5.6.4.1 och
5.6.4.2). Diagram 5.6.4.1 Lönsamhet (kr/företag) inom
driftsinriktningen för timklass 800 – 1 599
standardtimmar i Riksområde 1 åren 2001 – 2009
Diagram 5.6.4.2 Lönsamhet (kr/företag) inom driftsinriktningen för timklass 1 600 – 3 199 standardtimmar i Riksområde 1 åren
2001 – 2009
6. Driftsinriktning Svin
Definitioner och kriterier beskrivs i avsnitt 1.2
Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och studerade
driftsinriktningar. 6.1. Kort beskrivning av driftsinriktningen
Andelen av svin som fanns inom driftsinriktningen svin ökade i förhållande till det totala
antalet svin i riket. Under den studerade perioden 2000 – 2010 ökade andelen
från 58 % till 70 %. Det totala antalet svin inom driftsinriktningen
har dock minskat med 2 889 djur. I riket har antalet svin minskat med
312 140 stycken sedan år 2000. Antalet svinföretag var 599 stycken år 2010 och dessa hade
då minskat från att utgöra 1,5 % till att utgöra 0,8 % av det totala
antalet jordbruksföretag i riket. Omsättningen i kronor uppvisar en positiv
trend. Diagram 6.1.1 Genomsnittlig omsättning (kr) per företag inom
driftsinriktningen för storleksgruppen 1 600 – 5 599 standardtimmar
åren 2001 – 2009
6.2. Företagens struktur och storlek
Det totala antalet svinföretag har minskat dramatiskt (-
49 %) under perioden 2000 – 2010. En trend mot större företag kan ses då
fördelningen av antalet företag inom olika storleksgrupper studeras (Diagram
6.2.1). Andelen företag i storleksgruppen där minst 5 600 standardtimmar
per år ägnas verksamheten uppvisade efter 2002 en positiv trend. År 2010 stod
den för 26 % av det totala antalet svinföretag. Övriga storleksgrupper
uppvisade negativa trender. År 2010 återfanns 61 % av företagen i den
sammanslagna gruppen 1 600
– 5 599 standardtimmar, för vilken statistik över driftsinriktningens
omsättning (Diagram 6.1.1) , direktersättning (Diagram 6.6.1.1 – 6.6.1.3) och
lönsamhet (Diagram 6.6.3.1) presenteras. Diagram 6.2.1 Antal
företag inom driftsinriktningen fördelat efter storleksgrupp (standardtimmar)
åren 2002 - 2010
Diagram 6.2.2 Antal företag inom driftsinriktningen i storleksgrupp 1 600 – 5 600 standardtimmar åren 2000 -
2010
Den areal i riket som brukades av svinföretag minskade under
perioden 2000 – 2010. Den genomsnittliga arealen per gård ökade med 30 hektar
(Diagram 6.2.3). Spannmål upptog genomgående den största arealen odlad mark
(Diagram 6.2.4 ). Denna andel var 75 % år 2010, vilket motsvarade
42 464 hektar. Vall ökade från att odlas på 3 % till att odlas på
6 % av driftinriktningens utnyttjade arealer. Odling av oljeväxter ökade
från 2 % till 6 %. Andelen mark i träda minskade från 11 % till
4 %. Antalet svin inom driftsinriktningen var under den studerade
perioden genomsnittligen 1,1 miljoner med ett lägsta antal på 947 247 svin
2002 och ett högsta antal på 1 146 346 svin 2003. År 2010 var antalet
1 060 816 stycken. Genomsnittet för antalet svin per företag i riket ökade
under perioden (Diagram 6.2.6). Detta gäller genomgående för alla län,
undantaget Gävleborgs län. Diagram 6.2.3 Genomsnittlig areal (ha) per
företag inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010
Diagram 6.2.4 Markanvändning (ha) inom driftsinriktningen åren 2000 –
2010 Markanvändningen för de grödor som någon gång under den studerade
perioden upptar ≥ 5 % av driftsinriktningens totalt använda areal. I
kategorin oljeväxter ingår även oljelin.
Diagram 6.2.5 Antal djur
inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010 I det totala antalet svin ingår suggor, galtar, slaktsvin och
smågrisar.
Diagram 6.2.6 Genomsnittlig
besättningsstorlek (svin) inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010 Det totala antalet svin inom
driftsinriktningen har dividerats med det totala antalet företag inom driftsinriktningen.
I det totala antalet svin ingår suggor, galtar, slaktsvin och smågrisar.
6.3. Regional utbredning
Det största antalet svinföretag låg i Skåne, Västra
Götalands-, och Hallands län åren 2000 – 2010 (Diagram 6.3.1). Även
Östergötlands län låg något högre i företagsantal än övriga län under den
studerade perioden. Antalet svinföretag har totalt sett minskat i alla län utom
i Norrbottens län. Den högsta storleksgruppen (5 600 – standardtimmar) har
ökat i flertalet län, tydligast i Västra Götalands- och Östergötlands län
(Diagram 6.3.3). Här ökade också antalet svin (Diagram 6.3.2). I Skåne län
minskade antalet företag i alla storleksgrupper, men det största antalet
svinföretag fanns fortfarande i detta område år 2010. Antalet företag var
genomgående lågt i Norrland (Gävleborgs-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens-
och Norrbottens län) samt Kopparbergs län/Dalarna. Denna del av riket stod
under perioden för mindre än 5 % av det totala antalet företag inom
driftsinriktningen. Antalet företag i Skåne stod under den undersökta perioden
för cirka en fjärdedel av svinföretagen (Diagram 6.3.1). År 2010 var andelen
25 %. Diagram 6.3.1 Antal
företag inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt
andel företag inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet företag
inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
Diagram 6.3.2 Antal svin inom
driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter län samt andel svin
inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet svin inom
driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
Diagram 6.3.3 Antal företag för storleksgruppen 5 600 –
standardtimmar fördelat efter län (utom Norrland och Kopparbergs län/ Dalarna)
åren 2000 – 2010
6.4. Sysselsättning
Betydligt fler män än kvinnor sysselsattes inom
driftsinriktningen år 2003 – 2007. Antalet män var år 2007 1 495 och
antalet kvinnor 883. Män stod också som ägare till flest företag (Diagram
6.4.1). Antalet kvinnliga ägare har dock ökat från 2003 till 2007 medan antalet
män och manliga företagsägare har minskat. Antalet årsverken (AWU) har under
perioden minskat med 6 % för kvinnor och 22 % för män. Totalt inom
driftsinriktningen har antalet årsverken minskat med 18 %. Antalet
sysselsatta människor inom driftsinriktningen har mellan 2003 och 2007 minskat
med 519 personer och antalet årsverken med 371 stycken. År 2010 ägdes 93 %
av företagen av män och 7 % av kvinnor (Diagram 6.4.2). Diagram 6.4.1 Antal män respektive kvinnor
inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet företagare, antalet verksamma och
antalet utförda årsverken under åren 2003, 2005 och 2007
Diagram 6.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga företagare inom
driftsinriktningen år 2007
6.5. Kombinationsverksamheter
Andelen företag inom driftsinriktningen som bedriver olika
kombinationsverksamhet har ökat från år 2003 till 2007. Den överlägset
vanligaste kombinationsverksamheten var ”arbete på entreprenad”. Andelen
företag i kategorierna ”turism” och ”vattenbruk” minskade under perioden.
Övriga grupper uppvisar en positiv trend. Diagram 6.5.1 Andelen företag, av det totala antalet företag inom
driftsinriktningen, som sysslar med en viss typ av kombinationsverksamhet åren
2003, 2005 och 2007 Diagrammet tar inte hänsyn till om ett företag har en eller flera
kombinationsverksamheter eller hur stor del av verksamhetsutövarens tid
kombinationsverksamheten tar upp.
6.6. Ekonomi
För driftsinriktningen svin
redovisas ett medelresultat för jordbruksföretag i storleksklassen
1 600 – 5 599 standardtimmar gällande direktersättning och
lönsamhet. Eftersom arealstöd togs bort år 2004 och gårdsstöd istället infördes
2005 har en uppdelning gjorts mellan dessa år. Jämförelser görs därför också
inom dessa uppdelningar. 6.6.1. Direktersättning
Skillnaderna i stödfördelning var inte så stora mellan 2001
och 2004. Det genomsnittliga totala direktstödet fluktuerade under perioden,
men uppvisade en svagt uppåtgående trend. Diagram 6.6.1.1 Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning
(kr/företag) för storleksgrupp 1 600 – 5 599 standardtimmar åren 2001
– 2004
Diagram 6.6.1.2
Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning (kr/företag) för storleksgrupp
1 600 – 5 599 standardtimmar åren 2005 – 2009
Diagram 6.6.1.3 Genomsnittlig direktersättning (kr) inom
driftsinriktningen för storleksgrupp
6.6.2.
Prisutveckling
Priset på fläskkött ökade något under perioden, men inte i
takt med inflationen (här presenterad som konsumentprisindex (KPI)). Priset låg
över KPI endast år 2001 och 2008 – 2009. Efter 2009 sjönk priset igen, till en
nivå som ligger en knapp krona över kilopriset år 2000. År 2010 var det
genomsnittliga priser på fläskkött 11,50 kr/kg Diagram 6.6.2.1 Indexerad prisutveckling för fläskkött (genomsnittliga
avräkningpriser för samtliga svin) åren 2000 – 2010 med basvärde år 2000
6.6.3. Lönsamhet
För storleksgruppen 1 600 – 5 999 standartimmar
var lönsamheten dålig, med negativt nettoresultat för brukarfamiljen åren 2002
– 2006. Efter en gradvis förbättring av resultat före avskrivningar åren 2003 –
2006, sjönk resultat före avskrivningar åter år 2007. Trots det förbättrades
nettoresultatet till brukarfamiljen och blev positivt från och med 2007. Diagram 6.6.3.1
Lönsamhet (kr/företag) inom driftsinriktningen för storleksgruppen 1 600 – 5 599 standardtimmar åren 2001 – 2009
7. Driftinriktning Mjölkkor
Definitioner och kriterier beskrivs i avsnitt 1.2
Definitioner och kriterier av driftsinriktningar, storleksgrupper och studerade
driftsinriktningar. 7.1. Kort beskrivning av driftsinriktningen
Av det totala antalet jordbruksföretag utgjorde
driftsinriktningen mjölkkor 13 %
år 2000 och 7 % år 2010. Antalet företag inom driftsinriktningen
halverades under perioden år 2000 – 2010, då de minskade från 10 193
företag år 2000 till 5 032 företag år 2010. Andelen mjölkkor inom driftsinriktningen av det totala
antalet mjölkkor inom jordbruksnäringen har ökat från 84 % till 92 %
under perioden 2000 – 2010. Resterande mjölkkor är främst fördelade på driftsinriktningarna
blandat jordbruk och övriga djur. Den genomsnittliga
omsättningen per företag inom driftsinriktningen uppvisade en ökande trend
mellan åren 2001 – 2009 (Diagram 7.1.1). Störst
omsättningsökning under perioden hade företagen inom storleksgruppen 5 600
– standardtimmar per år. Den genomsnittliga omsättningen ökade för dessa med 36 %, vilket motsvarar
1 020 000 kr. År 2009 hade dessa företag en genomsnittlig omsättning
på över 3 800 000 kr. Utvecklingen av den genomsnittliga
omsättningen för storleksgrupperna 1 600 – 3 199 och 3 200 –
5 599 standardtimmar var under samma period -1,2 % respektive
2 %. Omsättningen för de tre redovisade storleksgrupperna var genomgående
högst år 2008. En liknande topp kan ses år 2003. Diagram 7.1.1
Genomsnittlig omsättning (kr) per företag inom driftsinriktningen för
respektive storleksgrupp (standardtimmar) åren 2001 – 2009
7.2. Företagens struktur och storlek
Besättningsstorleken och den genomsnittliga arealen per
företag ökade under den undersökta perioden. Det totala antalet företag
minskade; den enda storleksgrupp där antalet företag ökar är den största storleksgruppen. En tydligt negativ trend kan ses för antalet företag inom
driftsinriktningen under perioden 2002 – 2010 (Diagram 7.2.1). Den största
minskningen inom driftsinriktningen skedde mellan åren 2002 och 2003, då
1 181 företag försvann. Antalet företag har minskat i alla storleksgrupper
utom den största. Där har antalet i stället har ökat så att gruppen har gått
från att utgöra mindre än en tiondel av företagen 2002 till att år 2010 stå för
en fjärdedel av dessa, vilket motsvarar en ökning med 76 %. Den
storleksgrupp där det
största antalet företag har försvunnit (70 %) är gruppen 1 600 –
3 200 standardtimmar. Detta innebär att även denna grupp år 2010
innehåller en fjärdel av det totala antalet företag inom driftsinriktningen. I
storleksgruppen 3 200 – 5 600 standardtimmar har antalet företag
minskat med 45 % under perioden. Trots detta återfinns 2010 liksom år 2002
ca hälften av driftinriktningens företag i denna klass. Diagram 7.2.1 Antal
företag inom driftsinriktningen fördelat efter storleksgrupp (standardtimmar)
åren 2002 - 2010
Den
genomsnittliga arealen per företag inom driftsinriktningen har ökat med
57 % mellan åren 2000 och 2010 (Diagram 7.2.2). År 2010 var den
genomsnittliga arealen 110 ha per företag. Den totala markanvändningen
inom driftsinriktningen har däremot minskat med ungefär 160 000 ha under
samma period och tog 550 000 ha i anspråk år 2010. Markanvändningen dominerades av vall (Diagram
7.2.3). Denna gröda upptog mer än hälften av driftsinriktningens utnyttjade
areal under perioden. Bete och spannmål stod också för en relativt stor andel
av markanvändningen. Andelen av bete och spannmål minskade dock under perioden
medan andelen mark som användes för produktion av vall och baljväxter ökade. Endast för
baljväxter har det faktiska antalet utnyttjade hektar ökat. Diagram 7.2.2
Genomsnittlig areal (ha) per företag inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010
Diagram 7.2.3
Markanvändning (ha) inom driftsinriktningen åren 2000 – 2010
Antalet mjölkkor inom driftsinriktningen står för över 4/5
av det totala antalet mjölkkor i riket. Andelen ökade under den studerade
perioden. Den genomsnittliga besättningsstorleken
har nästan fördubblats på tio år, från 36 djur per företag år 2000 till 64 djur
per företag år 2010 (Diagram 7.2.4). Det totala antalet mjölkkor har minskat
(Diagram 7.2.5). Mjölkproduktionen per ko och år har under samma period ökat
med 8 %. Detta motsvarar 0,6 ton mer mjölk per ko år 2010 jämfört med år
2000 (Diagram 7.2.4). Den totala mängden invägd mjölk från alla företag på
marknaden har liksom antalet mjölkkor och mjölkföretag (Diagram 7.2.5) minskat
sedan år 2000. Diagram 7.2.4
Genomsnittlig besättningsstorlek för mjölkkor inom driftsinriktningen och mjölkproduktion
per ko (ton/år) åren 2000 – 2010
Diagram 7.2.5 Antal mjölkkor och företag inom driftsinriktningen, samt
invägd mjölk från alla mjölkkor inom alla driftsinriktningar i riket åren 2000
– 2010
7.3. Regional utbredning
Flest mjölkbönder hittas åren 2000 – 2010 i Västra Götalands
län. Dessa står för knappt en femtedel av företagen inom driftsinriktningen.
Antalet företag har minskat i alla län. Västra Götalands län står för den
största minskningen i antal företag (Diagram 7.3.1). Fördelningen av andel företag
i respektive län har också förändrats under perioden (Diagram 7.3.1). Mellan
åren 2000 och 2010 kan en relativ minskning ses i norra Sverige samt i Västra
Götalands län, Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län. En liten
andelsminskning kan också ses i Blekinge län och Kronobergs län. Andelen
företag i Stockholms län förändrades inte under den studerade perioden. Störst
relativ ökning ses i Gotlands län, vilket även är det län som haft lägst
företagsbortfall. Antalet
mjölkkor per län under åren 2000 och 2010 (Diagram 7.3.2) följer huvudsakligen
företagens fördelning under samma period. Detta innebär att antalet mjölkkor
har minskat i alla län utom Hallands-, Gotlands-, och Kalmar län, där antalet
djur i stället har ökat. Förändringen
i andelen mjölkkor per län (Diagram 7.3.2) följer med några undantag hur
andelen företag har förändrats i respektive län under perioden. I Uppsala- och
Södermanlands län har andelen djur minskat och andelen företag ökat. I
Stockholms län har andelen djur minskat, men andelen företag har inte
förändrats mellan år 2000 och 2010. I Västerbottens län har andelen företag
minskat, men andelen kor är densamma år 2000 som 2010. Diagram 7.3.1 Antal företag inom driftsinriktningen fördelat efter län.
Andel företag inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet företag
inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
Diagram 7.3.2
Antal mjölkkor inom driftsinriktningen fördelat efter län. Andel
mjölkkor inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet mjölkkor inom
driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
7.4. Sysselsättning
Antalet sysselsatta inom driftsinriktningen minskade mellan
åren 2003 och 2007. Antalet män stod för den största minskningen, 23 %
jämfört med en minskning på 13 % av driftsinriktningens kvinnor, men
männen dominerade ändå driftsinriktningen avseende antalet sysselsatta och
antalet företagsägare (Diagram 7.4.1). Av det totala antalet verksamma inom
driftsinriktningen 2003 – 2007 var andelen män ca 2/3 och män stod 2007 som
ägare till över 90 % av driftsinriktningens företag (Diagram 7.4.2). Det
största andelen av de årsverken som utfördes inom driftsinriktningen utfördes
också av män, knappt 3/4 under hela den studerade perioden. Gällande antalet företagsägare minskade antalet män med
strax över en fjärdedel, medan antalet kvinnliga företagare var relativt
konstant under den studerade perioden. Antalet utförda årsverken minskade också
inom driftsinriktningen. Antalet årsverken utförda av män minskade mellan 2003
och 2007 med 20 % och antalet årsverken som utfördes av kvinnor minskade
med 17 %. Diagram 7.4.1 Antal män respektive kvinnor
inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet företagare, antalet verksamma och
antalet utförda årsverken under åren 2003, 2005 och 2007
Diagram 7.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga
företagare inom driftsinriktningen år 2007
7.5. Kombinationsverksamheter
Antalet företag inom driftsinriktningen som bedriver olika
kombinationsverksamheter har ökat mellan åren 2003 och 2007 (Diagram 7.5.1). Av
de förekommande kombinationsverksamheterna är ”arbete på entreprenad” den
verksamhet som dominerar inom driftsinriktningen. Denna verksamhet förekom på
nära 1/5 av företagen inom driftsinriktningen år 2007. Mellan 2003 och 2007
ökade antalet företag med entreprenadverksamhet med 79 %. Den näst
vanligaste kombinationsverksamheten inom driftsinriktningen var ”turism”.
Verksamheter inom denna kategori sysselsatte 5 % av företagen år 2007.
Störst ökning under den studerade perioden har skett inom kategorin ”produktion
av förnybar energi”, för vilken förekomsten har ökat med 240 %; denna
kombinationsverksamheten bedrevs på 29 företag år 2003 och hade år 2007 spridits
så att den förekom på 100 företag. Den enda kombinationsverksamheten som
minskat är vattenbruk. Diagram 7.5.1 Andelen företag, av det totala antalet företag inom
driftsinriktningen, som sysslar med en viss typ av kombinationsverksamhet åren
2003, 2005 och 2007 Diagrammet tar inte hänsyn till om ett företag har en eller flera
kombinationsverksamheter eller hur stor del av verksamhetsutövarens tid
kombinationsverksamheten tar upp.
7.6. Ekonomi
7.6.1. Inkomstfördelning
Jordbrukshushållens
totala inkomster har inom driftsinriktningen ökat med 42 % mellan år 2000
och år 2008, vilket motsvarar 122 000 kr per hushåll. Den totala inkomsten
ökade i snabbare takt efter år 2003 (Diagram 7.6.1.1). Störst del av inkomsten,
nästan hälften av den totala inkomsten, kommer från näringsverksamheten.
Kapitalinkomsten utgör den minsta andelen av totalinkomsten och är också den
inkomsttyp som fluktuerar mest och ökar minst procentuellt under den studerade
perioden. Diagram 7.6.1.1
Företagarnas genomsnittliga inkomst (kr/hushåll) före transfereringar åren 2000
– 2008
7.6.2. Direktersättning
Statistiksammanställningen av direktersättningar har ändrats
under perioden och därför presenteras ersättningar under perioden 2001 – 2004
för sig och perioden 2005 – 2009 för sig. Den största andelen av direktersättningen
utgjordes mellan åren 2001 och 2004 av kompensationsbidrag och miljöersättning
(Diagram 7.6.2.1). Mjölkbidrag redovisas endast för åren 2005 och 2006 (Diagram
7.6.2.2). Mellan dessa år utgjordes den största andelen av direktersättningar
av kategorin ”övriga bidrag”. Efter 2007 dominerades intäkterna från
direktersättningen av gårdsstödet. Gårdsstödet till mjölkföretagen ökade under perioden 2005 –
2009 med i genomsnitt 66 %, vilket till stor del beror på att andra
ersättningar som mjölk- och djurbidrag har inkluderats i gårdsstödet. Andelen
gårdsstöd av den totala direktersättningen varierade mellan storleksgrupperna.
År 2009 utgjorde gårdsstödet genomsnittligen 46 % av direktersättningen
för ett företag i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 52 % av
direktersättningen för ett företag i gruppen 3 200 – 5 599
standardtimmar och 56 % av direktersättningen för ett företag med mer än
5 600 . Djurbidraget, vilket kan följas under hela perioden 2001 –
2009, ökade mellan åren 2001 och 2005 för alla storleksgrupper och minskade
därefter. År 2009 utgjorde detta bidrag ca 2 % av direktersättningarna.
Fördelningen av direktstöd år 2009 visar en liten andelsskillnad mellan
storleksgrupperna. Andelen gårdsstöd ökar med storleksgrupp och andelen ”övriga
bidrag” minskar (Diagram 7.6.2.3). Andelsskillnader för miljöstöd och
djurbidrag kan inte urskiljas lika tydligt. Intäkterna från direktersättning ökade med mer än 50 %
för alla storleksgrupper mellan år 2002 och år 2009 (Diagram 7.6.2.4). Den
största ökningen, 66 %, skedde i gruppen med mer än 5 600 standardtimmar. Diagram 7.6.2.1
Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning (kr/företag) fördelat efter
storleksgrupp (standardtimmar) åren 2001 – 2004 Uppgift saknas för
direktersättning i storleksgruppen 3 200 – 5 599 standardtimmar år
2001.
Diagram 7.6.2.2
Fördelning (%) av genomsnittlig direktersättning (kr/företag) fördelat efter
storleksgrupp (standardtimmar) åren 2005 – 2009 Mjölkbidrag redovisas endast för åren 2005 och 2006 och miljöstöd
redovisas endast för åren 2007 – 2009.
Diagram 7.6.2.3
Fördelning av genomsnittlig direktersättning (kr/företag) fördelat efter
storleksgrupp (standardtimmar) år 2009 Det totala direktstödet
(100 %) var för storleksgrupperna 1 600 – 3 199, 3 200 –
5 599 och 5 600 – standardtimmar 190 000 kr/ företag,
350 000 kr/företag respektive 830 000 kr/företag år 2009.
Diagram 7.6.2.4
Genomsnittlig direktersättning (kr/ företag) inom driftsinriktningen fördelat
efter storleksgrupp (standardtimmar) åren 2001 – 2009 Uppgift saknas för
direktersättning i storleksgruppen 3 200 – 5 599 standardtimmar år
2001. |
|
|
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotland Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs/Dalarna Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens |
|
Diagram 8.3.2
Antal köttdjur inom driftsinriktningen åren 2000 och 2010 fördelat efter
län samt andel köttdjur inom driftsinriktningen i länet, av det totala antalet
köttdjur inom driftsinriktningen i riket, åren 2000 och 2010
|
|
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotland Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs/Dalarna Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens |
|
8.4. Sysselsättning
Betydligt fler män än kvinnor sysselsattes inom
driftsinriktningen 2003 – 2007 (Diagram 8.4.1). I genomsnitt var andelen män
som sysselsattes inom driftsinriktningen 64 % och andelen kvinnor
36 %. Män stod också som ägare till den största andelen av företagen,
85 % år 2007 (Diagram 8.4.2). Antalet sysselsatta kvinnor har dock ökat
med 20 % vid en jämförelse mellan åren 2003 och 2007, medan antalet män
har minskat med 2 % (Diagram 8.4.1). Det totala antalet företagare inom
driftsinriktningen minskade med 281 stycken under den studerade perioden,
vilket motsvarar en minskning med 3 %. Antalet manliga företagare som
avslutade sina verksamheter under denna period var 333 stycken. Antalet
kvinnliga företagare ökade 2003 – 2007 med 52 stycken. Andelen årsverken var
relativt konstant inom de båda grupperna och ökade totalt med 137 stycken under
samma period.
Det
totala antalet människor som sysselsattes inom driftsinriktningen ökade med
1 206 personer, vilket motsvarar en ökning med 6 % sedan 2003. Antalet män minskade med 259 stycken (2 %)
och antalet kvinnor ökade med 1 465 stycken (20 %).
Diagram 8.4.1
Antal män respektive kvinnor inom driftsinriktningen, uppdelat på antalet
företagare, antalet verksamma och antalet utförda årsverken under åren 2003,
2005 och 2007
Diagram 8.4.2 Andelen manliga respektive kvinnliga
företagare inom driftsinriktningen år 2007
8.5. Kombinationsverksamheter
Antalet företag som bedriver olika kombinationsverksamhet
har ökat mellan åren 2003 och 2007. Den överlägset vanligaste
kombinationsverksamheten under perioden var ”arbete på entreprenad”. Antalet
företag där denna kombinationsverksamhet förekom har ökat med 130 % sedan
2003.
Andelen företag som bedriver en viss typ av verksamhet har
ökat i alla kategorier (Diagram 8.5.1). Den största andelsökningen har skett
bland de företag som ägnar sig åt produktion av förnybar energi. Företag med
denna kombinationsverksamhet har ökat med 242 % mellan 2003 och 2007.
Minst ökade andelen företag med kombinationsverksamheten ”vattenbruk”. Antalet
företag med denna verksamhet har under perioden ökat med 5 %. Mellan 2005
och 2007 har dock en minskning skett.
Diagram 8.5.1 Andelen
företag, av det totala antalet företag inom driftsinriktningen, som sysslar med
en viss typ av kombinationsverksamhet åren 2003, 2005 och 2007
Diagrammet tar inte
hänsyn till om ett företag har en eller flera kombinationsverksamheter eller
hur stor del av verksamhetsutövarens tid kombinationsverksamheten tar upp.
8.6. Ekonomi
För driftsinriktningen köttdjur
redovisas genomsnittlig direktersättning och lönsamhet för jordbruksföretag i
storleksklassen 800 – 3 199 standarstimmar.
8.6.1. Inkomstfördelning
Företagarna inom driftsinriktningen köttdjur fick 2000 – 2008 en genomgående stor andel av sin inkomst
från förvärvsarbete utanför det egna företaget. Andelen inkomst av tjänst, som
del av företagarens totala inkomst, har dock minskat under perioden medan
andelen inkomst av näringsverksamhet ökade (Diagram 8.6.1.1 och 8.6.1.2).
Diagram 8.6.1.1 Företagarnas genomsnittliga inkomst (kr/hushåll) före
transfereringar åren 2000 – 2008
Diagram 8.6.1.2 Andel genomsnittlig inkomst (kr/hushåll) av
tjänst respektive näringsverksamhet av total inkomst åren 2000 – 2008
8.6.2. Direktersättning
Eftersom arealstödet togs bort 2004 och ersattes med gårdsstöd 2005, har en uppdelning gjorts mellan dessa år vid redovisning av direktstöden. Jämförelser sker inom dessa uppdelningar. Skillnaderna i ersättningsfördelning var inte så stora mellan 2001 och 2004. Djurbidraget utgjorde en något mindre andel av det totala bidraget 2001 än under påföljande tre år (Diagram 8.6.2.1). Åren 2005 och 2006 fanns mjölkbidrag med som en ytterst liten post (100 – 300 kr). Från och med 2007 bryts miljöstöd ut ur övriga bidrag och redovisas som en egen post. Gårdsstöd och djurbidrag utgör en relativt konstant andel av stödet under perioden (Diagram 8.6.2.2). Det faktiska stödet i kronor uppvisade under perioden 2001 – 2009 en positiv trend med en markant ökning från