| JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2013:08 | |||
Fritidsodling i Sverige – en översikt |
 Första sidan - Sammanfattning
Statistiken med kommentarerTabeller
Fakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Fakta om statistiken
Urval För första gången har Jordbruksverket gjort en undersökning om
fritidsodling. Det är ett område som det finns lite statistik om sedan
tidigare. Resultat från denna undersökning kan eventuellt jämföras med
statistik om svensk trädgårdsnäring samt konsumtionsstatistik som Jordbruksverket
publicerar. Eventuella kopplingar mellan de tre statistikområdena kan vara
trädgårdsnäringens produktion samt försäljning och hushållens utgifter för
samma produkter. Vidare kan det tänkas att konsumtionsstatistiken påverkas av
att intresset för egenodlade växter är stort. Under 2013 kommer ytterligare en
rapport om fritidsodling publiceras där vi presenterar hushållens produktion av
ätbara växter, storleken på denna produktion samt vilka växter som odlas. Urval
I den här rapporten redovisas var hushållen odlar ätbara växter, hur
mycket pengar hushållen spenderar på växter och fröer till fritidsodling, hur
mycket tid hushållen ägnar åt fritidsodling per vecka under perioden mars till
oktober samt vilken inställning de har till fritidsodling. Resultaten är
hämtade från en urvalsundersökning om fritidsodling som genomfördes hösten
2012. Undersökningen är baserad på hushåll. Eftersom det inte finns något
register över samtliga hushåll i Sverige gjordes ett urval baserat på samtliga
personer mellan 18 och 79 år som är folkbokförda i Sverige, vilket alltså utgör
målpopulationen. I april 2012 uppgick antalet personer mellan 18 och 79 år i
Sverige till 7 129 465. Vi är intresserade av vilken typ av boende personer är skrivna på eftersom
vi tror att boendeform, alltså vilken typ av fastighet personen bor på, kan
påverka möjligheten och intresset för odling. För att kunna ta fram denna
information har vi kombinerat Registret över totalbefolkningen (RTB) och Fastighetstaxeringsregistret
(FTR). Landets fastigheter kategoriseras i FTR enligt åtta olika huvudindelningar
som utgör olika typer av taxeringsenheter. Inom varje typ av taxeringsenhet kan
därefter fastigheten indelas i olika undergrupper med hjälp av typkoder. Ungefär
hälften av Sveriges befolkning är skriven på den typ taxeringsenhet som kallas
för småhus (huvudindelning 2), vilket inkluderar fritidshus. Inom kategorin
hyreshusenheter (huvudindelning 3) är knappt 40 % av landets invånare
skrivna på. Knappt 10 % av befolkningen är skriven på lantbruksenhet
(huvudindelning 1) medan ungefär 1 % är skriven på specialenheter (huvudindelning
8), exempelvis vårdbyggnad. Resterande cirka 1 % av befolkningen är
skriven på andra fastigheter. Eftersom Jordbruksverket inte har tillgång till RTB eller FTR har SCB
ansvarat för statistiskt urval från registren baserat på vår önskan om
fördelning enligt nedan. SCB har också gjort utskicken eftersom vi inte har
tillgång till namn- och adressuppgifter med hänsyn till sekretesslagstiftningen.
Jordbruksverket har därefter ansvarat för insamlande av enkäter samt
bearbetning av data. För de hushåll som svarat på enkätundersökningen har SCB
lämnat ut information om typ av boende enligt vår stratumfördelning samt vilket
län personen är folkbokförd i. I missivet finns detta beskrivet och genom att
hushållen svarat på enkäterna har de gett sitt samtycke till att SCB lämnar ut
uppgifterna. Enkäten finns i Bilaga 1. I undersökningen har vi delat in populationen i olika grupper eller
strata enligt nedan. Den första siffran visar vilken fastighetstyp eller typ av
taxeringsenhet gruppen tillhör. Kategoriseringen av fastighetstyper enligt FTR
innebär att både villor och fritidshus i den här undersökningen tillhör fastighetstypen
småhus. Lantbruk Typkoder enligt FTR: 110, 113, 120, 199 Småhus Typkoder enligt FTR:
210, 213, 220, 222, 299 Fritidshus Typkoder enligt
FTR: 211, 221 Resterande Övriga typkoder inom
alla åtta fastighetstyper som inte specificeras ovan. Dessa består av
hyreshus, industri-, ägarlägenhets-, täkt-, elproduktions- och specialenheter,
samt skatte- och avgiftsfria lantbruk och småhus m.fl. Vi har även grupperat det totala antalet personer mellan 18 och 79 år i
olika strata baserat på om de äger fastigheten de är skrivna på, äger annan
fastighet eller inte äger någon fastighet. Tablå A visar att vi delat in
population i 12 olika strata. Uttrycket ”Äger annat” innebär att de är skrivna på en fastighetstyp,
exempelvis hyreshus men att de också äger en fastighet, till exempel en
småhusenhet. Eftersom vi inte vet om hushållen har kolonilotter eller ej har vi
inte tagit hänsyn till det vid urvalet. De som tillhör kategorin Resterande och inte äger någon fastighet,
har troligen inte lika stor tillgång till mark att odla på, därför utgör detta
stratum en procentuellt mindre andel av urvalet. Dock behålls stratumet för att
få kunskap om gruppens odlingsintresse och i vilken utsträckning de ägnar sig
åt fritidsodling trots att vi inte tror att de har samma förutsättningar som de
andra grupperna. Tablå A. Fördelning
av personer mellan 18 och 79 år efter fastighetstyp och ägande
Tablå B visar
fördelningen av urvalet efter fastighettyp och ägande. Det totala urvalet
består av 7 016 personer. Om alla personer mellan 18 och 79 år skulle få
lika stor möjlighet att svara på enkäten hade stratumet Resterande, Äger inget utgjort 40 % av urvalet. Denna grupp
består av personer som inte äger någon fastighet och som till stor del bor i
lägenhet. Eftersom vi dock tror att andra grupper sysslar med fritidsodling i
större utsträckning utgör gruppen knappt 5 % av urvalet (350 personer av 7 016).
Tre strata består av 51 personer för att inte få för litet urval i dessa
grupper. Resterande urval, 6313 stycken, har slumpmässigt valts ut från
resterande åtta strata. Tablå B. Fördelning
av personer i urvalet efter fastighetstyp och ägande
Visst svarsbortfall uppstod bland annat på grund av att personen som
tillhörde urvalet vistades utomlands, har avlidit eller inte ville vara med i
undersökningen. Dessutom skedde ett litet antal övertäckningar där samma hushåll
fått två enkäter. Antal svarande i respektive strata redovisas i Tablå C. Svarsfrekvensen i
undersökningen uppgår till 56 %. Den grupp med lägst andel svarande är Resterande, Äger inget, där knappt 40 % svarade på enkäten. Tablå C. Fördelning
av svarande i urvalet efter fastighetstyp och ägande
Redovisning
I tabellerna redovisas andel av totalt antal hushåll i Sverige fördelat
på olika svarsalternativ och kategorier. Dessutom redovisas i varje tabell
95-procentiga konfidensintervall, vilket innebär att det värde som skulle ha
erhållits vid en totalräkning med 95 procents sannolikhet finns inom
intervallet. Då det relativa medelfelet överstiger 35 procent, har uppgiften
bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar
(..). I undersökningen har vi bett hushållen lämna information om hur många de
är i hushållet samt hur många av dem som är under 18 år. Vi har även bett dem
svara på vilket typ av boende de har. Fördelningen efter typ av boende
motiveras av att boendeformen rimligen påverkar hushållens odlingsmöjligheter. Uppgifter
om antal personer i hushållet samlades in för att kunna räkna upp svaren från
de hushåll som deltog i undersökningen för att motsvara Sveriges totala antal
hushåll. Fördelningen efter antal personer i hushållet gjordes för att vi ville
undersöka om det finns något förhållande mellan antalet personer i ett hushåll
och i vilken utsträckning man ägnar sig åt fritidsodling. I resultatredovisningen
är hushållen indelade i grupper baserat på totalt antal individer i hushållet.
Totalt blev det fem grupper, grupperna 1-4 består av 1-4 individer och grupp 5
består av 5 eller fler individer. Vi har inte tagit hänsyn till antalet vuxna
och barn i hushållet vid grupperingen. Allt material som har samlats in kan kombineras med varandra. I figurerna
i denna rapport presenterar vi de kombinationer och delar som vi anser är mest
intressanta. I vissa kategorier som vi redovisat information för är det få
svaranden. Detta innebär att man ska tolka värdena för dessa kategorier med
viss försiktighet. Kategorierna som främst berörs är hushåll som består av 5
personer eller fler, de motsvarar knappt 5 % av det totala antalet
hushåll. Vidare utgör boendetyp ”Annat” enbart 2 % av hushållen. Kategorin
som spenderat mer än 8 000 kr på växter utgör knappt 0,5 % av
hushållen och tillsammans med de som spenderat 4 000-7 999 kr utgör
de båda grupperna knappt 2 % av hushållen. Det är få hushåll som spenderat
mer än 500 kr på fröer under 2012, tillsammans motsvarar de grupperna knappt
3 % av hushållen. Gruppen hushåll som lagt mer än 15 timmar per vecka på
fritidsodling under perioden mars till oktober 2012 motsvarar knappt 4 %. Under hösten 2012 gjorde SCB på uppdrag av Jordbruksverket ytterligare en
undersökning om fritidsodling, där cirka 2 100 hushåll intervjuades via
telefon om vad de odlar för ätbara växter, vilken mängd som odlas, hur mycket
man tagit till vara på samt vad man gjort med det, exempelvis konsumerat i
färsk form, gjort saft och sylt eller fryst in. I enkäten som presenteras i
denna rapport, se Bilaga 1, frågade vi även hushållen om hur många träd (äpple,
päron, plommon, körsbär) och buskar (krusbär, vinbär) som hushållen har.
Resultaten från den frågan kommer att redovisas i en senare rapport under 2013
tillsammans med resultatet av ovan nämnda telefonundersökning. Statistikens tillförlitlighet
I den här undersökningen ville vi undersöka hushållens inställning till
fritidsodling och eftersom det inte finns något register med samtliga hushåll i
Sverige fick vi skapa hushåll genom att göra ett urval på personer. Varje
person fick representera sitt hushåll vilket innebär att varje svar är uppräknat
dels baserat på hur många personer de angett finns i hushållet och dels vilket
stratum de tillhör. Enligt en undersökning som SCB gjort angående hushållens
ekonomi utgjorde hushåll bestående av en person 43 % av samtliga hushåll i
Sverige. De flesta av dessa hushåll bor i flerfamiljsbostad vilket troligen kan
jämföras med lägenhet i vår undersökning. Det är också det stratum i den här
undersökningen som har lägst svarsfrekvens vilket kan ha bidragit till att
fördelningen av hushållen i vår undersökning skiljer sig jämfört med SCB:s
undersökning. Det är ungefär 44 % av hushållen som inte svarat på undersökningen,
varav de flesta inte hört av sig. Felaktiga adressuppgifter förklarar en liten
andel av bortfallet. Vidare avböjde några hushåll att svara och vissa svarsblanketter
var inte ifyllda när de inkom till Jordbruksverket. I den här undersökningen
har vi inte ringt till hushåll som valt att inte svara, detta innebär att vi
heller inte gjort någon bortfallsstudie och orsakerna till varför de inte
svarat är därför okända. Det har förekommit partiellt bortfall på samtliga frågor. Imputeringar
har gjorts på frågor om antal i hushållet, typ av boende samt var hushållen
odlar, däremot har imputeringar inte skett på frågor om pengar, och tid samt
påståenden. Där har i stället vikterna för respektive hushåll beräknats på
nytt. För att belysa den osäkerhet som finns på grund av att beräkningarna
grundar sig på uppgifter från ett urval av hushåll, redovisas i tabellerna konfidensintervall
för de skattade värdena. Elektronisk publicering
Statistikrapporten finns kostnadsfritt åtkomlig på Jordbruksverkets
webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken. Bilaga 1
|
