
Jordbruksmarkens användning 2003	JO 10 SM 0401, korrigerad version

Första sidan - I korta drag Statistiken med kommentarer
Tabeller Fakta om statistiken
Kontaktpersoner, mer information In English

Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarkens användning
Jordbruksmarkens fördelning per län.
Antal företag

Jordbruksmarkens användning

Den totala jordbruksmarken år 2003 har uppskattats till 3 163 000 hektar varav 2 668 600 hektar åkermark och 494 400 hektar betesmark.

Av tablå A framgår att den totala jordbruksarealen minskat med nästan 30 000 hektar mellan 1995 och 2003. Under denna period har åkerarealen minskat med ca 100 000 hektar, medan arealen betesmark ökat med ca 70 000 hektar. Minskningen av arealen vall och grönfoderväxter motsvarar hela åkerarealens minskning.

Mellan 2002 och 2003 har åkerarealen minskat med 11 300 hektar. Hela minskningen ligger på jordbruksföretag som inte sökte EU-stöd. Ca 3 000 hektar åkermark och ca 31 000 hektar betesmark fanns på jordbruksföretag som sökte EU-stöd 2003 men inte uppfyllde kriteriet att bruka mer än 2,0 hektar åkermark för att få ingå i denna statistik.

Spannmålsarealen har uppskattats till 1 153 900 hektar, en ökning med ca 2,2 % jämfört med föregående år. Det är främst arealen vete som ökat medan arealerna korn och havre minskat. Spannmålsarealen utgjorde 43 % av den totala åkerarealen.

Arealen oljeväxter har beräknats till 58 600 hektar för år 2003, vilket är 13 % lägre än 2002, 31 % högre än 2001 och på samma nivå som under åren 1996 och 1997.

Vall och grönfoderväxter odlades på 965 000 hektar under 2003, en minskning med 1 % jämfört med år 2002. Arealen vall och grönfoderväxter utgjorde 36 % av den totala åkerarealen.

Den totala arealen betesmark har beräknats till 494 400 hektar år 2003. I betesmark ingår alvarbete, skogsbete, fäbodbete och slåtteräng med sammanlagt ca 11 % av all betesmark.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning vid företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Hela riket. Hektar

	1995	2000	2002	2003
Spannmål¹	1 104 500	1 228 900	1 129 300	1 153 900
därav vete	261 400	401 600	339 600	411 300
Korn	453 400	411 200	416 800	368 500
havre	278 300	295 500	295 000	279 800
Baljväxter	21 200	37 300	41 500	38 800
Vall- och grönfoderv.¹	1 058 900	920 800	973 400	965 000
Potatis	35 000	32 900	31 700	30 500
Sockerbetor	57 500	55 500	54 800	50 100
Raps och rybs	104 600	48 200	67 500	58 600
Övriga växtslag²	46 400	55 000	42 500	42 700
Träda	278 600	247 700	268 500	275 600
Ospecificerad åkemark³	..	79 700	60 500	41 400
Ej utnyttjad åkermark	59 800	..	10 200	11 900
Summa åkermark	2 766 600	2 706 000	2 679 900	2 668 600

Summa betesmark	425 200	..	490 000	494 400

Summa jordbruksmark	3 191 800	..	3 169 900	3 163 000

1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av diagram 1 framgår att spannmålsodlingen år 2003 utnyttjade 37 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 31 % och betesmarken 16 %. Endast en mindre del av jordbruksarealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter.

Diagram 1. Jordbruksmarkens fördelning 2003, %.

Av Diagram 2 framgår att av spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 37 % av arealen, därefter korn med 32 % och havre med 24 %. Råg, rågvete och blandsäd svarade för endast 7 % av spannmålsarealen.

Diagram 2. Spannmålsarealens fördelning 2003, %.

Jordbruksmarkens fördelning per län.

Av diagram 3 framgår att en stor del av landets åkermark år 2003 fanns i Skåne län och Västra Götalands län . Betesmarken var dock mer jämnt fördelad, där även Kalmar län, Östergötlands län och Jönköpings län innehade relativt stora arealer betesmark.

Diagram 3. Jordbruksmarkens fördelning per län 2003, 1000 hektar.

Antal företag

Antalet jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark har beräknats till 66 780 år 2003, en minskning med 4 170 företag jämfört med 2002. Antalet företag som även hade betesmark var 41 658, drygt 62 % av antalet jordbruksföretag. Det var främst jordbruksföretag som inte sökte EU-stöd som minskade i antal. Dessa företag minskade med 3 254 till 5 295. Antalet jordbruksföretag som sökte EU-stöd minskade med 916 till 61 485. Det ska noteras att uppdateringen av antalet företag som inte söker EU-stöd inte görs fullt ut varje år. Den senaste fullständiga uppdateringen av antalet företag som inte söker EU-stöd före årets undersökning var år 2000.

Av diagram 4 framgår att ca en tredjedel av alla jordbruksföretagen återfanns i Skåne län och Västra Götalands län.

Diagram 4. Antal jordbruksföretag per län 2003.