![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2007 | JO 10 SM 0801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer I detta statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, stödområde och storleksgrupp åker. Motsvarande uppgifter per kommun redovisas i särskilda excelfiler på Jordbruksverkets webbplats, www.sjv.se, under rubriken statistik. Statistiken avser markanvändningen vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Uppgifterna som ligger till grund för denna statistik har sedan år 2000 väsentligen hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år och metoden baseras också på en bedömning att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Ökad spannmålsareal samt ökad vall- och grönfoderarealAv tablå A framgår att det inte skett några större förändringar av den totala jordbruksmarken sedan år 1995. En mindre minskning av den totala jordbruksmarken har skett mellan åren 2005 och 2007. För år 2007 har arealen jordbruksmark uppskattats till 3 135 500 hektar, en minskning med 27 900 hektar sedan år 2006. Under samma period minskade arealen åkermark med 12 700 hektar (-0,5 %) samtidigt som den totala arealen betesmark och slåtteräng minskade med 15 200 hektar (‑3,0 %). Den totala spannmålsarealen ökade mellan åren 2006 och 2007 med 1,2 %. Vete, korn och havre ökade sin areal, medan andra spannmålsslag minskade. Den procentuellt största ökningen står korn för (+3,7 %). Korn är å andra sidan den spannmålsgröda som minskat mest sedan år 2005, -51 900 ha (-13,7 %). Baljväxter minskade med 7 200 ha (-20,1 %) mellan åren 2006 och 2007. Det är en fortsättning på den minskning som skedde mellan åren 2005 och 2006. Sedan år 2005 har baljväxter minskat med 12 300 ha (-30,1 %). Vall och grönfoderväxter fortsatte att öka. Mellan åren 2006 och 2007 ökade arealen med 29 100 ha (+2,6 %). Sedan år 2005 har vall och grönfoderväxter ökat med 62 000 ha (+5,7 %). En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005. Arealen sockerbetor minskade mellan åren 2006 och 2007 med 3 500 ha (‑7,9 %). Minskningen av areal har sin förklaring i att stödsystemet för sockerbetor ändrats. Arealen för raps och rybs minskade med 2 400 ha (-2,7 %) mellan åren 2006 och 2007. Arealen träda minskade med 26 300 ha (-8,6 %) mellan åren 2006 och 2007. Det är en fortsättning på den minskning som skedde mellan åren 2005 och 2006. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificerats per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Denna areal minskade mellan åren 2006 och 2007 med 13 200 ha (-61,7 %). Anledningen till den stora minskningen av areal är till stor del beroende av hur dessa företag hanteras i Lantbruksregistret (LBR). Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning vid företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Hela riket. Hektar.
![]() 1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trrädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Av figur A framgår att spannmålsodlingen år 2007 utnyttjade 32 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 37 %, betesmark 16 % och träda 9 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter. Figur A. Jordbruksmarkens användning år 2007. Av figur B framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 37 % av arealen, därefter korn med 33 % av arealen och havre med 21 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 9 % av arealen. Figur B. Spannmålsarealens fördelning år 2007. Jordbruksmarkens fördelning per länAv figur C framgår att en stor del av landets åkermark år 2007 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt nästan 35 %. Betesmark och slåtteräng var mer jämnt fördelad och Kalmar var det län med störst areal betesmark och slåtteräng. Knappt 16 % av den totala arealen av betesmark och slåtteräng. Figur C. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2007,
1 000 hektar. Antal jordbruksföretagAntalet jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark år 2007 har uppskattats till 71 759 stycken, vilket är 992 stycken färre än år 2006. Detta motsvarar en minskning med 1 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 30 till 100 ha åkermark. De allra största företagen ökar dock sitt antal något mellan åren 2006 och 2007. Tablå B. Jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark
efter storleksklass.
![]() Av figur D framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Ungefär en tredjedel av företagen med åkermark samt en tredjedel av företagen med betesmark och slåtteräng återfinns i antingen Skåne eller Västra Götaland. Antalet företag som utöver minst 2,0 ha åkermark också hade betesmark var 38 562, motsvarande knappt 54 %. Figur D. Antal jordbruksföretag per län år 2007. |