Statistiken med kommentarer

Arealredovisningen i detta statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 16 juni fanns i Ararat ~~Jordbruksverkets datalager DAWA~~ avseende år 2008. Siffrorna är jämförbara med motsvarande uppgifter för år 2007, vilka publicerades i JO 10 SM 0702 (Jordbruksmarkens användning 2007. Preliminära uppgifter). De är däremot inte ~~helt~~ helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende år 2007 som publicerades i JO 10 SM 0801 (Jordbruksmarkens användning 2007. Slutlig statistik).

Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på jordbruksföretag, vilka har mer än 2,0 hektar åkermark inklusive jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserade stöd, medan i detta SM ingår alla ansökta arealer ~~oavsett~~ oberoende av den totala arealen av ~~jordbrukarnas~~ jordbruksföretagets åkermark.

De ~~verkliga~~ slutliga arealerna (alla ansökta arealer) år 2008 av olika grödor kan komma att avvika något från siffrorna i Tablå A och de följande tabellerna i det här statistiska meddelandet, då jordbrukarna lämnar in stödansökningar innan sådden genomförs. Jordbrukarna har möjligheter att ändra i sina stödansökningar fram till den 15 juni 2008. Vidare kommer arealkontroller att göras senare under året, vilket kan komma att påverka innehållet i ~~DAWA~~Ararat.

I Tablå A kan vi se att år 2008 förväntas spannmålsarealen öka med 10,1 % eller 100 500 hektar till totalt 1 091 200 hektar.

Vårkornet står ca 78 % eller 78 700 hektar av den ökade spannmålsarealen. Höstvete samt rågvete är de enda spannmålsgrödor som förväntas minska mellan år 2007 och 2008. Höstvete står för den största minskningen i hektar räknat (-10 900 hektar).

Tablå A. Spannmålsarealer 2007-2008 totalt i riket, hektar (avrundat)

	Slutlig 2007	Preliminärt 2007	Preliminärt 2008
Vete	361 500	361 400	362 200
Korn	326 700	326 800	407 700
Havre	207 900	208 500	228 500
Övriga	93 900	94 000	92 800
Totalt	990 100	990 700	1 091 200

Av Tablå B framgår det att den totala arealen träda beräknas minska med drygt 48 %. Detta beror på det slopade kravet på att en viss andel av markarealen måste vara i träda för att företaget ska få söka gårdstöd, som gäller från och med stödansökningarna för 2008. Arealen sockerbetor förväntas fortsätta att minska på grund av den sockerreform som genomförts i Sverige och EU. Arealen sockerbetor minskar med 4 100 hektar eller drygt 10 % jämfört med år 2007.

Efter en liten ökning förra året så beräknas den totala potatisarealen bli rekordliten (27 000 hektar), vilket är en minskning med ca 5 % eller 1 500 hektar sedan år 2007. År 2006 var potatisarealen den lägsta som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken (28 200 hektar).

Den totala arealen betesmark och slåtteräng minskar (-29 100 hektar) mellan år 2007 och år 2008. Däremot har vall och grönfoder ökat med ca 3 % till 1 179 200 hektar, vilket motsvarar en ökning på 28 500 hektar.

Sammanfattningsvis skulle man troligen kunna säga att de tappade arealerna för träda istället har använts till ökad produktion av spannmål samt att öka markerna för vall och grönfoder.

Tablå B. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2007-2008 i hela riket, hektar (avrundat)

	Slutlig 2007	Preliminärt 2007	Preliminärt 2008
Spannmål	990 100	990 700	1 091 200
Baljväxter	28 600	28 600	25 100
Vall och grönfoder	1 141 800	1 150 700	1 179 200
Potatis	28 400	28 500	27 000
Sockerbetor	40 700	40 800	36 700

Raps och rybs	87 800	88 000	90 900
Övriga växtslag	39 500	36 900	37 000
Träda	280 600	281 600	147 500
Ospecificerad åkermark¹	8 200	-	-
Ej utnyttjad åkermark	2 000	1 800	-

Summa åkermark	2 647 700	2 647 600	2 634 700
Summa betesmark och slåtteräng	487 800	531 100	502 000
Summa jordbruksmark	3 135 500	3 178 700	3 136 700

1) Arealer som ej kunnats fördelas per gröda.

Totalt sett ökar spannmålsarealen med 100 500 hektar i Sverige. Alla län ökade sina spannmålsarealer med 4-16 %. Det länet med den största procentuella ökningen av spannmålsarealen är Blekinge tätt följt av Värmland med 16 respektive 15 % (se figur A). Anledningen till detta är som tidigare nämns att företagen inte behöver lägga någon mark i träda för att få söka gårdstöd vilket medför att de bland annat kan odla spannmål på denna mark i stället.

Figur A. Total spannmålsareal per län 2007 och 2008, 1 000 hektar

Ökningen av spannmålsodling sker främst i de mellersta delarna av Sverige, där Mellersta Sveriges skogsbygder ökat mest procentuellt sätt med ca 17 %. Störst ökning i hektar räknat är Svealands slättbygder med ca 36 000 hektar följt av Götalands norra slättbygder med ca 27 000 hektar. (se figur B).

Figur B. Total spannmålsareal per produktionsområde 2007 och 2008, 1 000 hektar

Vall- och grönfoderväxter väntas öka med 28 500 hektar år 2008 jämfört med år 2007. En ökning som motsvarar knappt 3 %. Alla län utom Kronoberg, Gotland, Blekinge, Värmland och Dalarna ökar i areal. Skåne län ökar mest arealmässigt med ca 8 %, vilket motsvarar ca 8 600 hektar (se figur C). Största minskningen står Dalarna för med ca 1 400 hektar, som motsvarar ca 4 %.

Figur C. Total vall- och grönfoderväxtareal per län 2007 och 2008, 1 000 hektar

Alla produktionsområden utom Götalands mellanbygder ökar arealen av vall- och grönfoderväxter. Götalands skogsbygder ökar mest arealmässigt med 3 % respektive 9 700 hektar (se figur D).

Figur D. Total vall- och grönfoderväxtareal per produktionsområde 2007 och 2008, 1 000 hektar

Efter en liten ökning mellan år 2006 och år 2007 väntas potatisarealen minska med 1 500 hektar till rekordlåga 27 000 hektar år 2008 jämfört med år 2007. År 2006 har varit den lägsta areal som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken än så länge (28 200 hektar). Alla produktionsområden väntas minska och Götalands mellanbygder är den region som minskar mest arealmässigt med ca 600 hektar (se figur E).

Figur E. Total potatisareal per produktionsområde 2007 och 2008, 1 000 hektar

Sockerbetsarealen väntas minska med 4 100 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Den procentuella minskningen är störst i Kalmar län, som minskar med 60 %. Störst arealminskning räknat i hektar står Skåne län för med ca 3 500 hektar. (se figur F). Preliminärt finns det nu ca 39 000 hektar sockerbetsodling i Sverige jämfört med 49 200 år 2005. Minskningen beror till stor del på den reform av stöd till odling av sockerbetor som genomförts av EU.

Figur F. Total sockerbetsodling i vissa län 2007 och 2008, 1 000 hektar

Den totala odlingen av raps och rybs väntas öka med drygt 3 % eller 2 500 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Skillnaden mellan olika län är tämligen stor. I Skåne län ökar arealen med ca 5 700 hektar medan arealen i Uppland och Västmanland minskar med 1 600 respektive 1 200 hektar (se figur G). Höstraps väntas öka med 12 400 hektar (+24 %) medan övriga raps och rybs väntas minska med ca 25 % vardera.

Figur G. Total odling av raps och rybs i vissa län 2007 och 2008, 1 000 hektar

Olika produktionsområden skiljer sig åt när man jämför raps och rybs för år 2007 med år 2008. Götalands mellanbygder och södra slättbygder ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med drygt 24 respektive 19 %. Götalands södra slättbygder har störst minskning med 4 300 hektar (se figur H).

Figur H. Total odling av raps och rybs i vissa produktionsområden 2007 och 2008, 1 000 hektar

Trädad mark väntas minska med knappt 134 000 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Det är hela 48 %. Orsaken är det slopade kravet på att en del av marken måste ligga i träda för att företaget ska ha rätt till gårdstöd. I alla län minskar arealen med 17-76 % för trädad mark. Den största procentuella minskningen av trädad mark står Skåne län för tätt följt av Östergötlands län (se figur I). Dessa två län ligger på andra och tredje plats vad gäller den största minskning av arealer mätt i hektar, enda län som hade större minskning var VästraGötalands län med 21 600 hektar.

Figur I. Total trädad mark per län 2007 och 2008, 1 000 hektar

Trädad mark minskar i alla produktionsområden mellan år 2007 och år 2008. Den största procentuella minskningen sker i Götalands södra slättbygder, som minskar med drygt 80 %. Den största arealmässiga minskningen sker i Svealands slättbygder, som minskar med knappt hela 40 900 hektar (se figur J).

Figur J. Total trädad mark per produktionsområde 2007 och 2008, 1 000 hektar

Den totala arealen för betesmark och slåtteräng väntas minska med knappt 6 % eller 29 100 hektar mellan år 2007 och år 2008. I alla län minskar arealerna för betesmark och slåtteräng förutom i Jämtlands län som står kvar på ungefär samma nivå som förväntades 2007. Störst minskning i hektar räknat står VästraGötalands län för som minskade med 4 500 hektar ner till 64 200 hektar (se figur K).

Figur K. Summa betesmark och slåtteräng per län 2007 och 2008, 1 000 hektar


Jordbruksmarkens användning 2008	JO 10 SM 0802