![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2008 | JO 10 SM 0802 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer Arealredovisningen i detta statistiska
meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 16 juni fanns i Ararat
De I Tablå A kan vi se att år 2008 förväntas spannmålsarealen öka med 10,1 % eller 100 500 hektar till totalt 1 091 200 hektar. Vårkornet står ca 78 % eller 78 700 hektar av den ökade spannmålsarealen. Höstvete samt rågvete är de enda spannmålsgrödor som förväntas minska mellan år 2007 och 2008. Höstvete står för den största minskningen i hektar räknat (-10 900 hektar). Tablå A. Spannmålsarealer 2007-2008 totalt i riket,
hektar (avrundat)
![]() Av Tablå B framgår det att den totala arealen träda beräknas minska med drygt 48 %. Detta beror på det slopade kravet på att en viss andel av markarealen måste vara i träda för att företaget ska få söka gårdstöd, som gäller från och med stödansökningarna för 2008. Arealen sockerbetor förväntas fortsätta att minska på grund av den sockerreform som genomförts i Sverige och EU. Arealen sockerbetor minskar med 4 100 hektar eller drygt 10 % jämfört med år 2007. Efter en liten ökning förra året så beräknas den totala potatisarealen bli rekordliten (27 000 hektar), vilket är en minskning med ca 5 % eller 1 500 hektar sedan år 2007. År 2006 var potatisarealen den lägsta som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken (28 200 hektar). Den totala arealen betesmark och slåtteräng minskar (-29 100 hektar) mellan år 2007 och år 2008. Däremot har vall och grönfoder ökat med ca 3 % till 1 179 200 hektar, vilket motsvarar en ökning på 28 500 hektar. Sammanfattningsvis skulle man troligen kunna säga att de tappade arealerna för träda istället har använts till ökad produktion av spannmål samt att öka markerna för vall och grönfoder. Tablå B. Åkerarealens fördelning på olika växtslag
2007-2008 i hela riket, hektar (avrundat)
![]() 1) Arealer som ej kunnats fördelas per gröda. Totalt sett ökar spannmålsarealen med 100 500 hektar i Sverige. Alla län ökade sina spannmålsarealer med 4-16 %. Det länet med den största procentuella ökningen av spannmålsarealen är Blekinge tätt följt av Värmland med 16 respektive 15 % (se figur A). Anledningen till detta är som tidigare nämns att företagen inte behöver lägga någon mark i träda för att få söka gårdstöd vilket medför att de bland annat kan odla spannmål på denna mark i stället. Figur A. Total spannmålsareal per län 2007 och 2008,
1 000 hektar Ökningen av spannmålsodling sker främst i de mellersta delarna av Sverige, där Mellersta Sveriges skogsbygder ökat mest procentuellt sätt med ca 17 %. Störst ökning i hektar räknat är Svealands slättbygder med ca 36 000 hektar följt av Götalands norra slättbygder med ca 27 000 hektar. (se figur B). Figur B. Total spannmålsareal per produktionsområde
2007 och 2008, 1 000 hektar Vall- och grönfoderväxter väntas öka med 28 500 hektar år 2008 jämfört med år 2007. En ökning som motsvarar knappt 3 %. Alla län utom Kronoberg, Gotland, Blekinge, Värmland och Dalarna ökar i areal. Skåne län ökar mest arealmässigt med ca 8 %, vilket motsvarar ca 8 600 hektar (se figur C). Största minskningen står Dalarna för med ca 1 400 hektar, som motsvarar ca 4 %. Figur C. Total vall- och grönfoderväxtareal per län
2007 och 2008, 1 000 hektar Alla produktionsområden utom Götalands mellanbygder ökar arealen av vall- och grönfoderväxter. Götalands skogsbygder ökar mest arealmässigt med 3 % respektive 9 700 hektar (se figur D). Figur D. Total vall- och grönfoderväxtareal per
produktionsområde 2007 och 2008, 1 000 hektar Efter en liten ökning mellan år 2006 och år 2007 väntas potatisarealen minska med 1 500 hektar till rekordlåga 27 000 hektar år 2008 jämfört med år 2007. År 2006 har varit den lägsta areal som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken än så länge (28 200 hektar). Alla produktionsområden väntas minska och Götalands mellanbygder är den region som minskar mest arealmässigt med ca 600 hektar (se figur E). Figur E. Total potatisareal per produktionsområde 2007
och 2008, 1 000 hektar Sockerbetsarealen väntas minska med 4 100 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Den procentuella minskningen är störst i Kalmar län, som minskar med 60 %. Störst arealminskning räknat i hektar står Skåne län för med ca 3 500 hektar. (se figur F). Preliminärt finns det nu ca 39 000 hektar sockerbetsodling i Sverige jämfört med 49 200 år 2005. Minskningen beror till stor del på den reform av stöd till odling av sockerbetor som genomförts av EU. Figur F. Total sockerbetsodling i vissa län 2007 och
2008, 1 000 hektar Den totala odlingen av raps och rybs väntas öka med drygt 3 % eller 2 500 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Skillnaden mellan olika län är tämligen stor. I Skåne län ökar arealen med ca 5 700 hektar medan arealen i Uppland och Västmanland minskar med 1 600 respektive 1 200 hektar (se figur G). Höstraps väntas öka med 12 400 hektar (+24 %) medan övriga raps och rybs väntas minska med ca 25 % vardera. Figur G. Total odling av raps och rybs i vissa län
2007 och 2008, 1 000 hektar Olika produktionsområden skiljer sig åt när man jämför raps och rybs för år 2007 med år 2008. Götalands mellanbygder och södra slättbygder ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med drygt 24 respektive 19 %. Götalands södra slättbygder har störst minskning med 4 300 hektar (se figur H). Figur H. Total odling av raps och rybs i vissa
produktionsområden 2007 och 2008, 1 000 hektar Trädad mark väntas minska med knappt 134 000 hektar år 2008 jämfört med år 2007. Det är hela 48 %. Orsaken är det slopade kravet på att en del av marken måste ligga i träda för att företaget ska ha rätt till gårdstöd. I alla län minskar arealen med 17-76 % för trädad mark. Den största procentuella minskningen av trädad mark står Skåne län för tätt följt av Östergötlands län (se figur I). Dessa två län ligger på andra och tredje plats vad gäller den största minskning av arealer mätt i hektar, enda län som hade större minskning var VästraGötalands län med 21 600 hektar. Figur I. Total trädad mark per län 2007 och 2008,
1 000 hektar Trädad mark minskar i alla produktionsområden mellan år 2007 och år 2008. Den största procentuella minskningen sker i Götalands södra slättbygder, som minskar med drygt 80 %. Den största arealmässiga minskningen sker i Svealands slättbygder, som minskar med knappt hela 40 900 hektar (se figur J). Figur J. Total trädad mark per produktionsområde 2007
och 2008, 1 000 hektar Den totala arealen för betesmark och slåtteräng väntas minska med knappt 6 % eller 29 100 hektar mellan år 2007 och år 2008. I alla län minskar arealerna för betesmark och slåtteräng förutom i Jämtlands län som står kvar på ungefär samma nivå som förväntades 2007. Störst minskning i hektar räknat står VästraGötalands län för som minskade med 4 500 hektar ner till 64 200 hektar (se figur K). Figur K. Summa betesmark och slåtteräng per län 2007
och 2008, 1 000 hektar |