Statistiken med kommentarer

Arealredovisningen i detta Statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 11 juni fanns i Ararat avseende år 2009. Siffrorna är jämförbara med motsvarande uppgifter för år 2008, vilka publicerades i JO 10 SM 0802 (Jordbruksmarkens användning 2008. Preliminära uppgifter). De är däremot inte helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende år 2008 som publicerades i JO 10 SM 0901 (Jordbruksmarkens användning 2008. Slutlig statistik). Dessa definitiva arealuppgifter för 2008 benämns i detta SM som "Slutlig 2008".

Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på de jordbruksföretag som ingår i lantbruksregistret, medan detta SM inkluderar alla ansökta arealer oberoende om företaget är med i lantbruksregistret eller ej.

I Tablå A kan vi se att år 2009 förväntas spannmålsarealen minska med 3,9 % eller 42 100 hektar till totalt 1 049 100 hektar.

Vårkornet står för den största minskningen i hektar räknat med 47 000 hektar (-12 % jämfört med 2008). Även havre minskar och har sedan 2008 minskat med 13 % vilket motsvarar 30 700 hektar. De grödor som ökat mest är höstkorn 73 % (7 800 hektar) och råg 32 % (8 900 hektar).

Tablå A. Spannmålsarealer 2008-2009 totalt i riket, hektar (avrundat)

	Slutlig 2008	Preliminärt 2008	Preliminärt 2009
Vete	361 500	362 200	375 900
Korn	405 800	407 700	368 500
Havre	227 600	228 500	197 800
Övriga	92 800	92 800	106 800
Totalt	1 087 700	1 091 200	1 049 100

Av Tablå B framgår det att baljväxter är den post som beräknas öka mest procentuellt sett år 2009 med drygt 37 %.

Arealen sockerbetor som minskat sedan sockerreformen genomfördes i EU 2006 har vänt den nedåtgående trenden och ökar nu med ca 9 %.

Den odlade raps- och rybsarealen ser ut att nå över 100 000 hektar för första gången sedan 1995.

Potatisarealen fortsätter att minska. Den totala potatisarealen förväntas slå nytt bottenrekord 2009 med ca 26 800 hektar, vilket är ca 200 hektar mindre än år 2008.

Arealen för betesmark och slåtteräng fortsätter att minska. Mellan år 2008 och 2009 minskade arealen med 18 700 hektar. Större delen av de senaste årens minskade arealer för betesmark och slåtteräng kan förklaras med de definitionsförändringar i stödsystemet som genomförts för betesmark. Skillnaden mellan den slutliga och den prelimära arealuppgiften för betesmark och även de andra växtslagen beror som tidigare nämnts av att de representerar två olika populationer.

Sammanfattningsvis tyder statistiken på att man jämfört med år 2008 har flyttat över en del produktion från spannmål till att i stället år 2009 producera baljväxter, raps och rybs samt vall och grönfoder.

Tablå B. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2008-2009 i hela riket, hektar (avrundat)

	Slutlig 2008	Preliminärt 2008	Preliminärt 2009
Spannmål	1 087 700	1 091 200	1 049 100
Baljväxter	25 300	25 100	34 300
Vall och grönfoder	1 158 900	1 179 200	1 192 300
Potatis	26 900	27 000	26 800
Sockerbetor	36 800	36 700	39 900

Raps och rybs	89 500	90 900	100 000
Övriga växtslag	51 700	37 000	42 700
Träda	146 500	147 500	149 900
Ospecificerad åkermark¹	7 600	-	-

Summa åkermark	2 630 900	2 634 700	2 635 100
Summa betesmark och slåtteräng	457 700	502 000	483 300
Summa jordbruksmark	3 088 600	3 136 700	3 118 400

1) Arealer som ej kunnats fördelas per gröda.

Totalt sett minskar spannmålsarealen med ca 3,9 % (42 100 hektar) i Sverige. Minskningen ligger på samma nivå för nästan alla län. Störst minskning hade Värmlands län med 7 %. I hektar räknat står Skåne för den största minskningen med 15 00 hektar tätt följt av Västra Götaland med 9 800 hektar (se figur A). Endast två län (Kronobergs län samt Västernorrlands län) ökar sina spannmålsarealer något.

Figur A. Total spannmålsareal per län 2008 och 2009, 1 000 hektar

Minskningen av spannmålsodling sker i alla produktionsområden i Sverige, där Götalands södra slättbygder minskar mest procentuellt sett med ca 6 %. Svealands slättbygder minskat mest i hektar räknat med 13 100 hektar (se figur B).

Figur B. Total spannmålsareal per produktionsområde 2008 och 2009, 1 000 hektar

Vall- och grönfoderväxter väntas öka med 13 100 hektar år 2009 jämfört med år 2008. En marginell ökning som motsvarar drygt 1 %. Alla län ligger i intervallet ± 2,5 % jämfört med förra årets arealer. Västra Götaland står för den största ökningen i hektar räknat (3 800 hektar).

Figur C. Total vall- och grönfoderväxtareal per län 2008 och 2009, 1 000 hektar

Lika många produktionsområden minskar sina vall- och grönfoderväxtarealer lite som antalet som ökar något. Alla produktionsområden är i stort sätt oförändrade (± 1 %). (se figur D).

Figur D. Total vall- och grönfoderväxtareal per produktionsområde 2008 och 2009, 1 000 hektar

Potatisarealen förväntas slå nytt bottenrekord år 2009. Då den minskat med totalt ca 200 hektar sedan år 2008 så blir arealen år 2009 den lägsta som någonsin redovisats för potatisen inom jordbruksstatistiken (26 800 hektar). Götalands norra slättbygder står för den största minskningen med ca 5 % vilket motsvarar 220 hektar (se figur E).

Figur E. Total potatisareal per produktionsområde 2008 och 2009, 1 000 hektar

Sockerbetsarealen har minskat konstant sedan sockerreformen som genomfördes av EU 2006. År 2009 vänder det däremot och sockerbetsarealen uppvisar en ökning jämfört med 2008. Ökningen förväntas bli ca 3 200 hektar vilket är en ökning på ca 9 %. Skåne står i stort sett för hela ökningen (3 000 hektar). Preliminärt finns det nu ca 39 900 hektar sockerbetsodling i Sverige jämfört med 49 200 hektar år 2005.

Figur F. Total sockerbetsodling i vissa län 2008 och 2009, 1 000 hektar

Den totala odlingen av raps och rybs väntas öka med 10 % eller 9 100 hektar år 2009 jämfört med år 2008. I Skåne län ökar arealen med ca 10 800 hektar medan den minskar med ca 1 900 hektar i Östergötlands län. I övriga län är det små förändringar i hektar räknat. I figur G visas utvecklingen mellan år 2008 och 2009 för de län med störst arealer av raps och rybs.

Figur G. Total odling av raps och rybs i vissa län 2008 och 2009, 1 000 hektar

Skåne läns arealökning mellan år 2008 och år 2009 på raps och rybs återspeglas även på produktionsområdesnivå. Götalands södra slättbygder ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med drygt 38 % och 8 600 hektar. Götalands norra slättbygder minskar med 2 300 hektar (se figur H).

Figur H. Total odling av raps och rybs i vissa produktionsområden 2008 och 2009, 1 000 hektar

Trädad mark väntas öka något (+1,6 %) till 149 900 hektar. Störst ökning står Östergötlands och Värmlands län för, 37 resp. 14 %. Jönköpings län står för den största minskningen med 21 %. Skåne minskar med ca 1 200 hektar och har därmed den största minskningen i hektar räknat, vilket motsvarar en minskning på ca 18 %.

Figur I. Total trädad mark per län 2008 och 2009, 1 000 hektar

Götalands mellanbygder minskar sin mark i träda med 16 % mellan år 2008 och år 2009. Svealands slättbygder ökar med ca 2 400 hektar och är därmed det produktionsområde som ökar mest i hektar räknat. (se figur J).

Figur J. Total trädad mark per produktionsområde 2008 och 2009, 1 000 hektar

Den totala arealen för betesmark och slåtteräng väntas minska med knappt 3,7 % eller 18 700 hektar mellan år 2008 och år 2009. I figur K ser vi att alla län förväntas minska sina arealer för betesmark och slåtteräng utom Dalarna och Norrbotten. Mest minskar det på Gotland både procentuellt sett och i hektar räknat (18 % resp. 5 400 hektar).

Figur K. Summa betesmark och slåtteräng per län 2008 och 2009, 1 000 hektar


Jordbruksmarkens användning 2009	JO 10 SM 0902