![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2010 | JO 10 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistikenDetta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifterna som samlas in, ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Fram t.o.m. 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller lagts in värden för Riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på minst 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. För en jämförelse mellan de olika avgränsningarna, se tabellen nedan. Med de gamla, svenska avgränsningarna innehåller LBR 67 879 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehåller LBR 70 820 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökar med ca 3 000 företag. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre. Jämförelse av avgränsningar i LBR 2010
Detta omfattar statistikenUppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från
Lantbruksregistret (LBR) 2010. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom
statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid
Jordbruksverket. För närvarande görs en mer omfattande uppdatering av LBR vart
tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en postenkät. Dessa
undersökningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1166/2008[1].
LBR 2010 baseras således dels på en postenkätundersökning[2]
till samtliga jordbruksföretag i juni 2010, dels på uppgifter från
administrativa register. Definitioner och förklaringarMed jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2010 uppfyllde något av följande kriterier: - brukade mer än 2,0 ha åkermark - brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark - bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal - bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta - innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2010 till och med den 10 juni 2010 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä. De variabler som redovisas i detta statistiska meddelande är: - antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor, - antal hektar betesmark av olika slag, - antal jordbruksföretag med odling av olika grödor, - antal jordbruksföretag med betesmark av olika slag. Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal och uppdelat på företagsstorlek efter jordbruksareal samt uppdelat på län, produktionsområde och kommun. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark: - Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd. - Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtteräng och betesvall, frövall. - Potatis, sockerbetor och oljeväxter: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin. - Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, outnyttjad åkermark, ospecificerad åker. - Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodsbete, alvarbete, outnyttjad betesmark, ospecificerad betesmark. Så görs statistikenStatistiken bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (ARARAT) avseende 2010, men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande: - För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2010 används de ansökta arealerna i ARARAT. - För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2010 används uppgifter i en postenkätundersökning genomförd år 2010 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet. Statistikens tillförlitlighetI denna statistik
förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel
bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel
förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga
jordbruksföretag i den statistiska ramen. Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den
redovisade åkermarksarealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till
grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från
Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om
grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en bedömning
har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet.
Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer
mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen
är större, då den ansökta arealen betesmark till viss del beror på hur
stödsystemet för betesmark ser ut vid varje given tidpunkt. Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning
förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har
blivit komplett. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2010 års undersökning
består av LBR 2009 kompletterat med information från administrativa register
såsom t.ex. Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (ARARAT). Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de
använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen
görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av
avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de administrativa registren
kontrolleras genom kontroller i fält och administrativa kontroller. Svarsbortfallet i enkätundersökningen var ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort. Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Dalarna och norr därom har redovisats som vårkorn. Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark. För länen 01 till 14, d.v.s. Stockholm till Västra Götaland, har fäbodsbete redovisats som betesmark. I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Jordbrukarnas redovisning av fäbodsbeten bygger i vissa fall på behovet av betesareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodsbeten mellan åren bör göras med försiktighet. Bra att veta Annan statistikI JO 10 SM 1001 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning 2009, i JO 18 SM 1001 redovisades höstsådda arealer 2010. Grödarealer i detta statistiska meddelande överstämmer med något mindre undantag med de grödarealer för Sverige som EU:s statistikkontor Eurostat redovisar vid publicering av skörde- och arealstatistik för EU-länderna. Elektronisk publiceringDetta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/statistik samt på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken. [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88. [2] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2010:16) |