Statistiken med kommentarer
Uppgifter per kommun och stödområde
I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och
antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde,
storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Motsvarande uppgifter
per kommun och stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas
på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.
Ökad spannmålsareal samt minskad areal för oljeväxter
Av tablå A framgår att åkermarken år 2011 var
2 618 900 hektar. Det innebär en minskning med 49 700 hektar
(-2 %) sedan år 2003 och minskning med 14 600 hektar
(-0,6 %) sedan 2010. Den totala arealen betesmark var 446 900
hektar år 2011, vilket är en minskning med 47 500 hektar (-10 %)
jämfört med år 2003. Totalt har arealen jordbruksmark minskat med
97 200 hektar (-3 %) till 3 065 800 hektar under
perioden 2003 till 2011.
Den totala spannmålsarealen var 992 800 hektar år
2011. Det innebär en ökning med 30 000 hektar (+3 %) jämfört med
år 2010. Av spannmålen är det endast arealen för resterande spannmål som
minskat jämfört med 2010. Minskningen var 12 600 hektar (-16 %).
Havre ökade mest procentuellt (+10 %) till 181 200 hektar och
vetearealen ökade med 16 800 hektar (+4 %) jämfört med år 2010.
Jämfört med år 2003 minskade spannmålsarealen med 161 100 hektar
(-14 %). Vete ökade med 5 500 hektar (+1%) jämfört med 2003,
övriga spannmål minskade under samma period. Havre hade den största
minskningen, gällande både antal hektar (-98 600) och procent
(-35 %) sedan 2003. Jämfört med 2003 minskade arealen för korn med
40 700 hektar (-11 %).
Baljväxtsarealen var
41 700 hektar år 2011, det är en minskning med 4 400 hektar
(-9,5 %) jämfört med 2010 men jämfört med 2003 har den ökat med
2 900 hektar (+7,5 %). Odlingen av vall och grönfoderväxter är
oförändrade jämfört med 2010, 1,2 miljoner hektar. I Figur A kan man se att arealen för Vall
och grönfoderväxter ökat varje år sedan 2003. Totalt har arealen ökat med
230 300 hektar (+24 %) under perioden 2003 till 2011. En anledning till denna ökning är det nya
stödsystem som infördes i jordbruket år 2005.
Sockerbetsarealen upptog 39 600 hektar år 2011. Det
innebär en ökning med 1 700 hektar (+4 %) jämfört med 2010.
Jämfört med år 2003 har arealen minskat med 10 500 hektar (‑21 %).
En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor
förändrades år 2005. Potatisarealen har minskat med 2 800 hektar
(-9 %) sedan 2003. Jämfört med 2010 har arealen för potatis ökat med
500 hektar (+2 %)
Arealen av raps och rybs upptog 94 900 hektar år
2011. Det innebär en minskning med 15 300 hektar
(-14 %) jämfört med år 2010. Sedan år 2003 har arealen för raps och
rybs ökat med 36 300 hektar (+62 %). I Figur A ser man att
arealen för raps och rybs har ökat varje år från år 2003 till 2010.
Arealen i träda var 154 200 hektar år 2011. Det
innebär en minskning med 22 600 hektar (-13 %) jämfört med 2010.
Sedan år 2003 har arealen i träda minskat med 121 400 hektar
(-44 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i
träda, vilket man ser tydligt i Figur A.
Ospecificerad åkermark är areal som ej
kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något
stöd. Den var 9 800 hektar år 2011. Jämfört med 2003 minskade arealen
med 31 600 hektar
(-76 %). Ej utnyttjad åkermark finns inte med
i 2011 års stödansökan och är således lika med noll.
Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning för företag som
ingår i Lantbruksregistret. Hela riket, hektar
|
20031
|
2005
|
2007
|
20102
|
2011
|
Spannmål
|
1 153 900
|
1 024 000
|
990 100
|
962 800
|
992 800
|
därav vete
|
411 300
|
354 800
|
361 500
|
400 000
|
416 800
|
därav korn
|
368 500
|
378 600
|
326 700
|
318 800
|
327 800
|
därav havre
|
279 800
|
200 100
|
207 900
|
164 400
|
181 200
|
därav resterande
|
94 300
|
90 500
|
93 900
|
79 600
|
67 000
|
Baljväxter
|
38 800
|
40 900
|
28 600
|
46 100
|
41 700
|
Vall och grönfoderv.
|
965 000
|
1 066 900
|
1 127 600
|
1 194 700
|
1 195 300
|
Potatis
|
30 500
|
30 500
|
28 400
|
27 200
|
27 700
|
Sockerbetor
|
50 100
|
49 200
|
40 700
|
37 900
|
39 600
|
Raps och rybs
|
58 600
|
82 200
|
87 800
|
110 200
|
94 900
|
Övriga växtslag3
|
42 700
|
54 900
|
53 800
|
67 200
|
63 000
|
Träda
|
275 600
|
321 300
|
280 600
|
176 800
|
154 200
|
Ospecificerad åkermark4
|
41 400
|
31 600
|
8 200
|
10 500
|
9 800
|
Ej utnyttjad åkermark
|
11 900
|
1 800
|
2 000
|
..
|
..
|
Summa åkermark
|
2 668 600
|
2 703 100
|
2 647 700
|
2 633 500
|
2 618 900
|
|
|
|
|
|
|
Summa betesmark och slåtteräng
|
494 400
|
513 500
|
489 300
|
451 900
|
446 900
|
Summa jordbruksmark
|
3 163 000
|
3 216 600
|
3 137 000
|
3 085 400
|
3 065 800
|

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2011

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2011
utnyttjade 32 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter
39 %, betesmark 15 % och träda 5 %. Endast en mindre del av
arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, raps och rybs,
sockerbetor respektive övriga växtslag.
Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2011

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var
odlingen av vete störst med 42 % av arealen, därefter korn med
33 % av arealen och havre med 18 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast
7 % av arealen.
Vete och korn hade samma andel av spannmålsarealen 2011
som för 2010.
Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2011

Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark
år 2011 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt
914 500 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och
slåtteräng fanns i Kalmar län med 72 850 hektar, följt av Västra Götalands-
samt Skåne län.
Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen
hektar år 2011

Av figur E framgår det att andelen åker- respektive
betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den
procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är
åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där
37 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är samma som för 2010.
Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2011

Antal jordbruksföretag
Tablå B visar antalet jordbruksföretag som ingår i
Lantbruksregistret, LBR, år 2011 var det 69 470 stycken, vilket var 1 621
stycken färre än år 2010. Detta motsvarar en minskning med 2 %.
Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar
åkermark, 965 stycken (-8 %). Antal företag ökade i två grupper, de
som har upp till 2,0 hektar åkermark (+242 företag, +6 %) och de som har
över 100 hektar åkermark (+57 företag, +1 %).
Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i
Lantbruksregistret efter storleksklass åkermark, hektar
Storleksklass åkermark
|
Antal
|
Förändring
|
2010
|
2011
|
Antal
|
Procent
|
-2.0
|
3 785
|
4 027
|
+242
|
+6
|
2,1- 5,0
|
11 601
|
10 636
|
-965
|
-8
|
5,1- 10,0
|
13 943
|
13 895
|
-48
|
0
|
10,1- 20,0
|
13 008
|
12 838
|
-170
|
-1
|
20,1- 30,0
|
6 603
|
6 401
|
-202
|
-3
|
30,1- 50,0
|
7 490
|
7 253
|
-237
|
-3
|
50,1- 100,0
|
8 205
|
7 907
|
-298
|
-4
|
Över 100,0
|
6 456
|
6 513
|
+57
|
+1
|
Totalt
|
71 091
|
69 470
|
-1 621
|
-2
|

Av figur F framgår att de allra flesta företag återfanns
i Skåne eller Västra Götaland. Värt att notera är att ett och samma företag
kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett
län och/eller har både Åkermark och Betesmark i ett län. Det är antal
jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som
avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.
Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år
2011

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår
i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen
har definierat betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som
ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får
till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med
den gamla definitionen av LBR år 2010.
Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren
2002-2011

|