![]() |
![]() | |
Ekologisk växtodling 2013 | JO 10 SM 1403 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Statistikens omfattning Statistikens omfattning
I detta Statistiska meddelande
redovisas uppgifter om arealer jordbruksmark (åkermark och betesmark) som
brukas med ekologiska produktionsmetoder och som är kontrollerade av ett
godkänt kontrollorgan. Redovisningen avser odlade arealer som följer gällande
EU-regelverk[1]
för ekologisk produktion. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen
resulterar i antingen -
får märkas och säljas, eller -
är under omställning för att i framtiden få
märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för
ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters
respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. Mark som
brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod,
brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan den kan godkännas som
omställd. Omställningsperioden i växtodlingen är i de flesta fall två
växtodlingssäsonger. I samtliga fall kontrolleras
regelverkets efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom
jordbruksområdet i Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS
Certifiering AB och SMAK AB. Uppgifterna som ligger till grund
för detta Statistiska meddelande hämtas in från ovan nämnda kontrollorgan. Det
är viktigt att påpeka att de redovisade arealerna avser samtliga arealer som
följer EU-regelverket för ekologisk produktion samt är kontrollerade av ett
godkänt kontrollorgan. De arealer som redovisas i denna publikation skiljer sig
därför från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska
produktionsformer. I text, figurer och tabeller görs
jämförelser med totala arealer för hela riket och länen, dvs. totala arealer
konventionell och ekologisk produktion. Dessa siffror är hämtade från Jordbruksverkets
publicering av officiell statistik över jordbruksmarkens användning. Det bör
påpekas att siffrorna för ekologisk produktion, på grund av metod- och
definitionsskillnader, inte är helt jämförbara med uppgifterna över den totala
arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så stora att de
påverkar jämförelserna av t.ex. andel ekologisk åker- respektive betesmark på
riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Däremot kan resultaten på
kommunnivå eller enskilda grödor påverkas. Mer information om begrepp,
definitioner, jämförbarhet med annan statistik och statistikens kvalitet finns
i avsnittet ”Fakta om statistiken” samt i dokumentet ”Beskrivning av
statistiken”. Fortsatt minskning av arealer under
omställning
Jordbruksmark
Arealen jordbruksmark som var
omställd till ekologisk produktion ökade under år 2013 med 35 700 hektar
eller drygt 8 % jämfört med år 2012. Den omställda arealens andel av den
totala jordbruksmarken i Sverige uppgick år 2013 till 15 % (se figur A och
B). Samtidigt minskade arealerna under
omställning till ekologisk produktion med närmare 23 % eller motsvarande 12 200
hektar. Detta var tredje året i följd som arealerna under omställning minskade.
Den totala arealen jordbruksmark,
som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion var 2013 501 500
hektar. Det motsvarar 16,5 % av den totala arealen jordbruksmark i
Sverige. Jämfört med 2012 ökade arealen med 23 400 hektar eller knappt
5 %. En del av denna ökning kan dock bero på viss underrapportering 2012,
dvs. att en del av ökningen mellan 2012 och 2013 skedde redan 2012. Trenden i
ökningstakten av den ekologiska arealen, under de två senaste åren, är dock
avtagande. Figur A. Arealer jordbruksmark brukade med ekologiska
produktions-metoder
Figur B. Andel jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder i
förhållande till total areal jordbruksmark Den totala arealen som brukas med ekologiska
produktionsmetoder har ökat kontinuerligt under många år. Denna ökning
fortsatte även under 2012 och 2013 om än med avtagande ökningstakt. Att
ökningstakten avtagit beror på minskade arealer under omställning. En möjlig förklaring till att ökningstakten har avtagit är
att de företag som sett en lönsamhet i att ställa om när miljöersättningen differentierades
i det nya Landsbygdsprogrammet 2007 nu gjort det. Åren efter ändringen i ersättningsnivåerna
ökade andelen certifierade arealer kraftigt. Ändringen i ersättningsnivåerna
innebär att certifierad produktion ger högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad
produktion. Certifierad produktion gör det möjligt att sälja produkter som
ekologiska. Produkterna får då märkas med EU:s logotyp för ekologisk produktion
och för de som också är KRAV-anslutna även med KRAV:s logotyp. Fortsatt osäkerhet
kring utformandet av det kommande Landsbygdsprogrammet och marknadssituationen
i allmänhet är andra möjliga förklaringsfaktorer. I underlaget till detta
Statistiska meddelande finns dock inte information för att göra en bedömning av
vilken eller vilka faktorer som haft störst inverkan på utvecklingen. Åkermark
Den totala arealen åkermark som
antingen var omställd eller var under omställning till ekologisk produktion
uppgick år 2013 till 390 600 hektar eller 15 % av den totala arealen
åkermark i Sverige. Det motsvarar en ökning med 19 400 hektar eller drygt
5 % jämfört med 2012. Den omställda arealen åkermark fortsatte
att öka och uppgick år 2013 till 359 300 hektar eller närmare 14 %
av den totala arealen åkermark i Sverige. Det motsvarar en ökning med 29 800
hektar eller 9 % jämfört med 2012. Arealen åkermark under omställning
minskade med 10 400 hektar eller nästan 25 % jämfört med 2012. Betesmark
Den totala arealen betesmark som
antingen var omställd eller var under omställning till ekologisk produktion
uppgick år 2013 till 110 900 hektar eller 25 % av den totala arealen
betesmark i Sverige. Det motsvarar en ökning med 4 000 hektar eller närmare
4 % jämfört med 2012. Den omställda arealen betesmark
uppgick år 2013 till 101 000 hektar, vilket motsvarar nästan 23 % av
den totala arealen betesmark. Jämfört med 2012 är det en ökning med 5 900
hektar eller 6 %. Arealen betesmark under omställning fortsatte att
minska. Den ekologiska odlingen fördelad per
län
I figur C redovisas den ekologiskt
brukade arealen jordbruksmark i förhållande till den totala arealen
jordbruksmark per län. Jämtlands och Värmlands län har störst andel ekologiskt
brukad areal. Även arealmässigt stora jordbrukslän såsom Västra Götalands och
Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Skåne län har
lägst andel ekologiskt odlad jordbruksmark, men även Blekinge och Hallands län
är exempel på län med relativt låga andelar. Figur C. Andel omställd areal och areal under omställning i förhållande
till total areal jordbruksmark per län 2013 I figur D redovisas respektive läns
andel av den totala arealen ekologisk odling i riket samt länens andel av den
totala arealen jordbruksmark. Figuren visar att Västra Götalands län stod för
23 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark 2013, samtidigt som
länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 % av den totala arealen
jordbruksmark i Sverige. Detta kan jämföras med Skåne, vars totala areal
jordbruksmark utgjorde drygt 16 % av den totala arealen jordbruksmark i
Sverige. Skåne stod dock endast för knappt 6 % av den ekologiskt brukade
arealen jordbruksmark. Figur D. Länens andel av total ekologisk areal jordbruksmark i riket
samt länens andel av total areal jordbruksmark i riket 2013 I figur E redovisas andelen
ekologiskt brukad åker- respektive betesmark per län. Andelen betesmark inom
den ekologiska odlingen uppgick totalt till 22 % år 2013. Detta kan
ställas i relation till den totala andelen betesmark i Sverige som 2013 var
närmare 15 %. Figur E. Åker- och betesmarkens andelar av den totala ekologiskt brukade
arealen jordbruksmark, omställd och under omställning 2013 Slåtter- och betesvall är den
dominerande grödan
Av figur F framgår att den
ekologiska växtodlingen domineras av vallodling (inkl. frövall). År 2013
uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 229 600 hektar,
vilket motsvarar närmare 64 % av den omställda arealen åkermark.
Motsvarande siffror för spannmål var 84 600 hektar respektive 24 %.
Havre står för drygt en tredjedel av den ekologiska spannmålsodlingen. Jämfört med år 2012 så ökade
arealen spannmål år 2013 med 6 700 hektar eller närmare 9 %,
samtidigt som arealen vall ökade med 19 600 hektar eller drygt 9 %. Figur F. Olika grödgruppers andel av den totala omställda arealen åkermark
2012 KRAV-arealerna dominerar i nästan
samtliga län
I figur G redovisas hur stor andel
av arealerna i respektive län som brukades enligt KRAV:s regelverk 2013. På
riksnivå var 77 % av arealerna anslutna till KRAV. I de flesta län
dominerar KRAV, men det finns undantag. I Västernorrlands, Jämtlands och
Norrbottens län är andelen KRAV-anslutna arealer betydligt lägre än för riket
som helhet. Figur G. Andel arealer som brukades enligt KRAV:s regelverk 2013 [1]
Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 |