![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2015 | JO 10 SM 1601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbruksmarken 2015 Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal
företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark
samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt
stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets
webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik. Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt
betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till
växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser.
Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte
lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling
eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också
som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och
som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs
och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för
betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark
med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren
används till slåtter. Detta Statistiska meddelande består av två delar, första
delen handlar om jordbruksmarken 2015 inklusive jämförelser med 2014. Andra
delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per
gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i
stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna
A och C är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och
procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till
5a. Jordbruksmarken 2015
Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2015
Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst
40 % jordbruksmark, 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Landarealen
i Trelleborgs kommun består av knappt 83 % jordbruksmark, det är den
kommun med störst andel jordbruksmark i Sverige. Landarealen i 89 av kommunerna
består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken
mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och
Norrbottens län. Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition
ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp
till maximalt några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen. Jordbruksmarkens fördelning 2015 Av
tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var 3 039 900
hektar 2015, vilket är en liten ökning jämfört med 2014. Den största delen, 85 %,
av jordbruksmarken används till åkermark. 2015 fanns det 2 590 100
hektar åkermark och 449 800 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite
medan betesmarken ökar jämfört med 2014. Orsaken till att betesarealen ökar är
att definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. I tablå A
redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag
som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har
jordbruksmark har minskat. För vissa grödgrupper har dock antalet företag ökat,
exempelvis antal företag som odlar baljväxter och antal företag med åkermark
som ligger i träda. Även om arealen betesmark ökar mellan 2014 och 2015 så
minskar antalet företag med betesmark mellan samma år. Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
![]() Anm. Värdena är avrundade till närmsta
100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade
på faktiska värden. 1)
Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 2)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 3)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Av
figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län
och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 025 700 hektar jordbruksmark i
dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra
län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng,
ca 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där. Figur A.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2015 Figur
B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört
med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där
97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt
största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta
är en liknande fördelning som för 2014. Figur B.
Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2015 Mindre åkerarealer, men mer betesmark än 2014
Figur C redovisar hur stor andel av jordbruksmarken som
består av respektive grödgrupp åker samt betesmark. Vall- och grönfoderväxter
är störst och upptar 37 % av all jordbruksmark. Spannmålsodlingen år 2015
utnyttjade 34 % av den totala jordbruksarealen, vilket är den näst största
gruppen. Det är små skillnader mellan 2014 och 2015. Figur C.
Jordbruksmarkens användning år 2014 och 2015 Spannmål
Den totala spannmålsarealen var 1 034 200 hektar
år 2015, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vete var den största
grödan med 460 000 hektar. Arealen för vete ökade med 1 % jämfört med
2014. 86 % av vetearealen som har såtts består av höstvete. Även om
kornarealen har minskat med 2 % sedan 2014 var det den näst största
spannmålsgrödan. Endast 5 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre var
den tredje största spannmålsgrödan. Arealen för havre ökade med 2 %, till
168 100 hektar, jämfört med 2014. Summan av arealer för råg, höstrågvete,
vårrågvete och blandsäd var lika stor som för 2014. Fördelningen mellan
spannmålsgrödorna visas i figur D. Figur D.
Spannmålsarealens fördelning 2014 och 2015 Baljväxter
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter
åkerbönor mm, konservärter och bruna bönor, dessa redovisas var för sig i
tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är i sin tur ett samlingsnamn för
ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga
bönor. Baljväxter odlades på 58 700 hektar år 2015, vilket är
en ökning med 32 % jämfört med 2014. Ärter, åkerbönor mm svarar för
82 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och
utgör ca 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen
ärter, åkerbönor mm och odlades på 25 200 hektar 2015. Vall och grönfoderväxter
Vall och grönfoderväxter odlades på 1 137 900
hektar 2015, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Majs
ingår i denna grupp och odlas på 17 000 hektar. Sockerbetor och potatis
Sockerbetsarealen upptog 19 400 hektar år 2015. Det
innebär en minskning med 43 % jämfört med 2014. En möjlig orsak till att
arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker
sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU.
Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett
avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Jämfört med 2014 har
arealen för potatis minskat med 3 % till 23 100 hektar. Matpotatis
svarar för 72 % av potatisarealen medan resterande andel används till
potatis för stärkelse. Raps och rybs
Arealen för raps och rybs upptog 94 500 hektar år 2015,
vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. 93 % av arealen
består av höstraps och knappt 5 % består av vårraps. Arealen för vårraps
har minskat med 69 % jämfört med 2014. Det beror delvis på att det är
förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i
våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013. Övriga växtslag
Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin,
energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i
någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 52 700 hektar 2015.
Trädgårdsväxter var största gruppen och odlades på 28 % av arealen. Frövall
och energigrödor svarade för 26 % respektive 22 % av arealen. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och
hybridasp. Salix är den största grödan inom energigrödor, 9 000 hektar
odlades 2015. Träda
Arealen i träda var 163 400 hektar år 2015. Det innebär
en ökning med 23 % jämfört med 2014. Ospecificerad åkermark
Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras
per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 6 000
hektar 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. Arealen betesmarken och slåtteräng ökar jämfört med 2014
Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark,
slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad
betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 449 800 hektar 2015
vilket var en ökning med 14 200 hektar jämfört med 2014. Definitionen av
betesareal har ändrats för 2015, jämfört med tidigare år, vilket bidrar till
att den totala betesarealen blev större. 2015 svarade betesmark för 84 %
av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar
län och Gotlands län, upptog 6 % av betesarealen. Drygt 3 % var
fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. Antal jordbruksföretag 2015
Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2015 var 64 582
stycken, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. Minskningen av antalet
företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark, 481
stycken (-4 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 30 till
50 hektar åkermark, 398 företag (-6 %). Antal företag ökade i två grupper,
de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+472 företag, +11 %) och de som
har över 100 hektar åkermark (+63 företag, +1 %). Av de 4 659 företagen som finns i gruppen upp till 2,0
hektar åkermark har 53 % minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag
uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs
under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Tablå B.
Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar
![]() Av Figur E framgår att 55 % av åkermarken brukades av
de 11 % av företagen med åkermark som hade över 100 hektar åker. Endast
företag som brukade åker är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört
med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som
inte har åkermark. Figur E. Andel
företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2015 Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen
återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas
av drygt 12 200 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 900
företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma
flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har
både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar
åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som
har sin adress i respektive län. Figur F. Antal
jordbruksföretag i tusental per län år 2015 Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2015
I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar
åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i
Östergötlands län. Totalt finns det 25 kommuner i Sverige där företagen i
genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 8 av dessa kommuner ligger i Skåne
län. Det skiljer totalt knappt 22 500 hektar och drygt 4 300 företag
mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne
län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands
län. I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 42 hektar
åkermark. Företagen i Östergötlands och Gotlands län brukar flest hektar i
genomsnitt (63 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i
genomsnitt (21 hektar). Beräkningarna är endast baserade på företag som har
åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och
Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. Jordbruksmarkens förändring över tid
Sedan
2003 har jordbruksarealen minskat med 4 %. I figur G framgår det att
arealen jordbruksmark var något större 2005 jämfört med åren precis före och
efter. Till följd av EU:s jordbruksreform gick Sverige över från arealstöd till
gårdsstöd 2005. Detta medförde att betydligt fler jordbrukare ansökte om stöd 2005
än tidigare år. Ett stort antal av dessa företag hade tidigare inte ansökt om
stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd
för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och
antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad som redovisats
för 2004. Figur G
Jordbruksmarkens förändring 2003 till 2015 Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2003 för samma
grödgrupper som i tablå A. Mellan 2003 och 2015 minskade arealen åkermark med knappt
3 % och betesarealen med 9 %. Detta innebär att åkerarealen har ökat
sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 % under samma period.
Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort.
Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 4 % mellan 2003 och 2015. Tablå C.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
![]() Anm. Värdena är avrundade till närmsta
100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade
på faktiska värden. 1)
För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha
åkermark. 2)
År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i
LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. 3)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen
för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 4)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda
I figur H visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna,
på åkermark, för åren 1999 till 2015. År 1999 hade spannmål störst arealer och vall
och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp. Figur H. Areal i
tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 1999–2015 Spannmål
Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2015 framgår
av figur H. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 % till 1 034 200.
I figur I visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan
åren 1999 till 2015. Höstvete ökade med 89 % till 395 200 hektar
under den här perioden och är den spannmålsgröda som ökat mest. Även om vårvete
minskade under samma period så ökade arealen vete totalt med 67 % under
perioden 1999 till 2015. Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %.
Korn och havre minskade sina andelar: korn från 42 % till 32 % och
havre från 27 % till 16 %. Figur I.
Utveckling av spannmålsareal 1999‑2015 Baljväxter
Baljväxter har ökat med 19 900 hektar sedan 2003. Andelen
åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under samma
period. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är en del av baljväxterna och består av
ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga
bönor. Ärter åkerbönor mm har ökat med 19 400 hektar till 48 400
hektar sedan 2003. Det har dock skett en del förändringar inom grödgruppen. 2003
bestod den av 86 % ärter (ej konservärter) och 13 % åkerbönor samt
liten andel resterande grödor. 2015 bestod den av 52 % åkerbönor och 47 %
ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor. Vall och grönfoderväxter
Även arealen vall och grönfoderväxter har ökat under samma
period. Ökningen var 172 900 hektar vilket motsvarar 18 %. Mellan
åren 2003 och 2011 ökade arealen vall och grönfoder varje år. En anledning till
denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdsstödet
infördes. Utvecklingen av vall och grönfoderväxter finns i figur H. Sockerbetor och potatis
Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2003.
Sockerbetor minskade med 61 % till 19 400 hektar och potatis med 24 %
till 23 100 hektar. En anledning till den stora minskningen för
sockerbetor är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. En annan möjlig
orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring
av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker
i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens
om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Raps och rybs
I Figur H ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört
med 1999. Jämfört med 1981 har dock den totala arealen raps och rybs minskat
med 44 % till 94 500 hektar. Utvecklingen mellan de fyra olika
grödorna finns i figur J. 1981 bestod den totala arealen för raps och rybs till
41 % av vårrybs, vilket då var den största grödan, 2015 motsvarade den 1 %
av arealen. Efter en nedgång till 44 800 hektar 2001 har arealen raps och
rybs ökat. 2015 har höstraps sin största areal medan vårraps och vårrybs har
sina minsta arealer under perioden 1981-2015. Figur J.
Utveckling för oljeväxter 1981‑2015 Övriga växtslag
Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin,
energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har
varierat mellan åren. 2015 är den 52 700 hektar vilket är 24 % mer än
2003. Arealen energiskog har minskat med drygt 2 600 hektar sedan 2008. Fördelningen
inom gruppen energiskog har ändrats från 2008, då energiskog till 91 % bestod
av salix. 2015 var det 78 % salix och 14 % poppel. Träda
År 2003 var arealen i träda 275 600 hektar, till 2015
har arealen i träda minskat med 41 %. Den största minskningen skedde
mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i
träda. Detta syns tydligt i figur H. Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark
Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras
per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen
ospecificerad åker har minskat med 85 % till 6 000 hektar jämfört med
2003. Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2015 års
stödansökan, den togs bort till 2008. År 2003 uppgick den till 11 900
hektar. Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002
Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i
figur K. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har
definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som
ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om
statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200
hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015
ändrades definitionen av vad som är betesmark, vilket medför att det är mer arealer
som räknas som betesmark. 2015 är betesarealen nästan lika stor som 2010. Mellan
2010 och 2014 har arealen betesmark minskat med 16 200 hektar. Figur K. Areal
betesmark i tusen hektar åren 2002–2015 Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer
År 2003 fanns det 66 780 jordbruksföretag. Till 2015 har
antalet minskat med 8 %. På grund av olika saker som beskrivs nedan har
antal företag varierat sedan 2003. Det finns en nedåtgående trend när det
gäller antal företag. Figur L visar utvecklingen av hur stor andel av företag
med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2015 återfanns
störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %).
År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i
Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen skulle ha mer
än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha
mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. LBR baseras bland annat på information om företag som har
sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd
ändrades 2010. Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet
bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och
5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5
hektar minskat. I samband
med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s
jordbruksreform, ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort
antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för
åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att
de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling, för
år 2005, är betydligt högre än vad som redovisats för 2004. Detta påverkar
också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur L. Till
2015 har definitionen för betesareal ändrats vilket innebär att betesarealen
ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som
har jordbruksmark. Figur L. Andel
företag i respektive storleksgrupp åker 2003–2015 I figur M ser man att nästan 55 % av åkermarken i
landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta
är en ökning sedan 2003 då det var ca 41 % av åkermarken som brukades av
företagen i den gruppen. 2003 fanns det 2 668 600 hektar åkermark.
Åkerarearealen har minskat med nästan 3 % till 2015. Figur M. Andel
hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2003–2015 |