Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2015
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.

Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2015 inklusive jämförelser med 2014. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Jordbruksmarken 2015

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2015

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark, 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Landarealen i Trelleborgs kommun består av knappt 83 % jordbruksmark, det är den kommun med störst andel jordbruksmark i Sverige. Landarealen i 89 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till maximalt några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Jordbruksmarkens fördelning 2015

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var 3 039 900 hektar 2015, vilket är en liten ökning jämfört med 2014. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken används till åkermark. 2015 fanns det 2 590 100 hektar åkermark och 449 800 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan betesmarken ökar jämfört med 2014. Orsaken till att betesarealen ökar är att definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat. För vissa grödgrupper har dock antalet företag ökat, exempelvis antal företag som odlar baljväxter och antal företag med åkermark som ligger i träda. Även om arealen betesmark ökar mellan 2014 och 2015 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) och antal företag för 2014 och 2015

	2014 hektar	2014 antal företag	2015 hektar	2015 antal företag
Spannmål	1 034 400	26 200	1 034 200	25 500
- därav vete	455 200	13 000	460 000	12 700
- därav korn	335 300	16 300	327 500	16 100
- därav havre	164 900	13 100	168 100	13 200
- därav resterande¹	79 000	5 400	78 700	5 400
Baljväxter	44 500	2 800	58 700	4 000
Vall och grönfoder-växter	1 172 200	55 000	1 137 900	53 000
Potatis	23 800	3 200	23 100	3 200
Sockerbetor	34 300	1 900	19 400	1 400
Raps och rybs	96 000	4 700	94 500	4 500
Övriga växtslag²	52 800	5 300	52 700	5 900
Träda	132 500	18 500	163 400	22 900
Ospecificerad åkermark³	6 100	1 700	6 000	1 700
Summa åkermark	2 596 500	62 800	2 590 100	61 200

Summa betesmark och slåtteräng	435 700	35 400	449 800	35 100
Summa jordbruksmark	3 032 200	64 500	3 039 900	63 000

Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 025 700 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng, ca 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2015

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2014.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2015

Mindre åkerarealer, men mer betesmark än 2014

Figur C redovisar hur stor andel av jordbruksmarken som består av respektive grödgrupp åker samt betesmark. Vall- och grönfoderväxter är störst och upptar 37 % av all jordbruksmark. Spannmålsodlingen år 2015 utnyttjade 34 % av den totala jordbruksarealen, vilket är den näst största gruppen. Det är små skillnader mellan 2014 och 2015.

Figur C. Jordbruksmarkens användning år 2014 och 2015

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 034 200 hektar år 2015, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vete var den största grödan med 460 000 hektar. Arealen för vete ökade med 1 % jämfört med 2014. 86 % av vetearealen som har såtts består av höstvete. Även om kornarealen har minskat med 2 % sedan 2014 var det den näst största spannmålsgrödan. Endast 5 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre var den tredje största spannmålsgrödan. Arealen för havre ökade med 2 %, till 168 100 hektar, jämfört med 2014. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd var lika stor som för 2014. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D.

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2014 och 2015

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter åkerbönor mm, konservärter och bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlades på 58 700 hektar år 2015, vilket är en ökning med 32 % jämfört med 2014. Ärter, åkerbönor mm svarar för 82 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör ca 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor mm och odlades på 25 200 hektar 2015.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 137 900 hektar 2015, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 17 000 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptog 19 400 hektar år 2015. Det innebär en minskning med 43 % jämfört med 2014. En möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Jämfört med 2014 har arealen för potatis minskat med 3 % till 23 100 hektar. Matpotatis svarar för 72 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 94 500 hektar år 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. 93 % av arealen består av höstraps och knappt 5 % består av vårraps. Arealen för vårraps har minskat med 69 % jämfört med 2014. Det beror delvis på att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 52 700 hektar 2015. Trädgårdsväxter var största gruppen och odlades på 28 % av arealen. Frövall och energigrödor svarade för 26 % respektive 22 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom energigrödor, 9 000 hektar odlades 2015.

Träda

Arealen i träda var 163 400 hektar år 2015. Det innebär en ökning med 23 % jämfört med 2014.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 6 000 hektar 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014.

Arealen betesmarken och slåtteräng ökar jämfört med 2014

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 449 800 hektar 2015 vilket var en ökning med 14 200 hektar jämfört med 2014. Definitionen av betesareal har ändrats för 2015, jämfört med tidigare år, vilket bidrar till att den totala betesarealen blev större. 2015 svarade betesmark för 84 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av betesarealen. Drygt 3 % var fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut.

Antal jordbruksföretag 2015

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2015 var 64 582 stycken, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark, 481 stycken (-4 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 30 till 50 hektar åkermark, 398 företag (-6 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+472 företag, +11 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+63 företag, +1 %).

Av de 4 659 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 53 % minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass åkermark	Antal företag		Förändring 2014-2015
Storleksklass åkermark	2014	2015	Antal	Procent
-2,0	4 187	4 659	472	11
2,1- 5,0	9 758	9 395	-363	-4
5,1- 10,0	13 508	13 408	-100	-1
10,1- 20,0	12 185	11 704	-481	-4
20,1- 30,0	5 829	5 602	-227	-4
30,1- 50,0	6 556	6 158	-398	-6
50,1- 100,0	7 191	6 960	-231	-3
Över 100,0	6 633	6 696	63	1
Totalt	65 847	64 582	-1 265	-2

Av Figur E framgår att 55 % av åkermarken brukades av de 11 % av företagen med åkermark som hade över 100 hektar åker. Endast företag som brukade åker är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2015

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 12 200 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 900 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2015

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2015

I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 25 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 8 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt knappt 22 500 hektar och drygt 4 300 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 42 hektar åkermark. Företagen i Östergötlands och Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (63 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (21 hektar).

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

Jordbruksmarkens förändring över tid

Sedan 2003 har jordbruksarealen minskat med 4 %. I figur G framgår det att arealen jordbruksmark var något större 2005 jämfört med åren precis före och efter. Till följd av EU:s jordbruksreform gick Sverige över från arealstöd till gårdsstöd 2005. Detta medförde att betydligt fler jordbrukare ansökte om stöd 2005 än tidigare år. Ett stort antal av dessa företag hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad som redovisats för 2004.

Figur G Jordbruksmarkens förändring 2003 till 2015

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2003 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2003 och 2015 minskade arealen åkermark med knappt 3 % och betesarealen med 9 %. Detta innebär att åkerarealen har ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 % under samma period. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 4 % mellan 2003 och 2015.

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) 2003-2015

	2003¹	2007	2010²	2013	2014	2015
Spannmål	1 153 900	990 100	962 800	984 500	1 034 400	1 034 200
- därav vete	411 300	361 600	400 000	326 200	455 200	460 000
- därav korn	368 500	326 700	318 800	392 600	335 300	327 500
- därav havre	279 800	207 900	164 400	200 600	164 900	168 100
- därav resterande	94 300	93 900	79 600	65 100	79 000	78 700
Baljväxter	38 800	28 600	46 100	40 000	44 500	58 700
Vall och grönfoderväxter	965 000	1 127 600	1 194 700	1 177 800	1 172 200	1 137 900
Potatis	30 500	28 400	27 200	23 900	23 800	23 100
Sockerbetor	50 100	40 700	37 900	36 200	34 300	19 400
Raps och rybs	58 600	87 800	110 200	125 700	96 000	94 500
Övriga växtslag³	42 700	53 900	67 200	51 200	52 800	52 700
Träda	275 600	280 600	176 800	158 100	132 500	163 400
Ospecificerad åkermark⁴	41 400	8 300	10 500	7 200	6 100	6 000
Ej utnyttjad åkermark	11 900	2 000	..	..	..	..
Summa åkermark	2 668 600	2 648 000	2 633 500	2 604 500	2 596 500	2 590 100

Summa betesmark och slåtteräng	494 400	489 300	451 900	442 900	435 700	449 800
Summa jordbruksmark	3 163 000	3 137 300	3 085 400	3 047 400	3 032 200	3 039 900

Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2) År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda

I figur H visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 1999 till 2015. År 1999 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

Figur H. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 1999–2015

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2015 framgår av figur H. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 % till 1 034 200.

I figur I visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 1999 till 2015. Höstvete ökade med 89 % till 395 200 hektar under den här perioden och är den spannmålsgröda som ökat mest. Även om vårvete minskade under samma period så ökade arealen vete totalt med 67 % under perioden 1999 till 2015. Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %. Korn och havre minskade sina andelar: korn från 42 % till 32 % och havre från 27 % till 16 %.

Figur I. Utveckling av spannmålsareal 1999‑2015

Baljväxter

Baljväxter har ökat med 19 900 hektar sedan 2003. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under samma period. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter åkerbönor mm har ökat med 19 400 hektar till 48 400 hektar sedan 2003. Det har dock skett en del förändringar inom grödgruppen. 2003 bestod den av 86 % ärter (ej konservärter) och 13 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. 2015 bestod den av 52 % åkerbönor och 47 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Även arealen vall och grönfoderväxter har ökat under samma period. Ökningen var 172 900 hektar vilket motsvarar 18 %. Mellan åren 2003 och 2011 ökade arealen vall och grönfoder varje år. En anledning till denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdsstödet infördes. Utvecklingen av vall och grönfoderväxter finns i figur H.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2003. Sockerbetor minskade med 61 % till 19 400 hektar och potatis med 24 % till 23 100 hektar. En anledning till den stora minskningen för sockerbetor är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. En annan möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Raps och rybs

I Figur H ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 1999. Jämfört med 1981 har dock den totala arealen raps och rybs minskat med 44 % till 94 500 hektar. Utvecklingen mellan de fyra olika grödorna finns i figur J. 1981 bestod den totala arealen för raps och rybs till 41 % av vårrybs, vilket då var den största grödan, 2015 motsvarade den 1 % av arealen. Efter en nedgång till 44 800 hektar 2001 har arealen raps och rybs ökat. 2015 har höstraps sin största areal medan vårraps och vårrybs har sina minsta arealer under perioden 1981-2015.

Figur J. Utveckling för oljeväxter 1981‑2015

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. 2015 är den 52 700 hektar vilket är 24 % mer än 2003. Arealen energiskog har minskat med drygt 2 600 hektar sedan 2008. Fördelningen inom gruppen energiskog har ändrats från 2008, då energiskog till 91 % bestod av salix. 2015 var det 78 % salix och 14 % poppel.

Träda

År 2003 var arealen i träda 275 600 hektar, till 2015 har arealen i träda minskat med 41 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur H.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åker har minskat med 85 % till 6 000 hektar jämfört med 2003. Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2015 års stödansökan, den togs bort till 2008. År 2003 uppgick den till 11 900 hektar.

Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur K. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. 2015 är betesarealen nästan lika stor som 2010. Mellan 2010 och 2014 har arealen betesmark minskat med 16 200 hektar.

Figur K. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2015

Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2003 fanns det 66 780 jordbruksföretag. Till 2015 har antalet minskat med 8 %. På grund av olika saker som beskrivs nedan har antal företag varierat sedan 2003. Det finns en nedåtgående trend när det gäller antal företag. Figur L visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2015 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %).

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen skulle ha mer än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling, för år 2005, är betydligt högre än vad som redovisats för 2004. Detta påverkar också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur L.

Till 2015 har definitionen för betesareal ändrats vilket innebär att betesarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur L. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2003–2015

I figur M ser man att nästan 55 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2003 då det var ca 41 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. 2003 fanns det 2 668 600 hektar åkermark. Åkerarearealen har minskat med nästan 3 % till 2015.

Figur M. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2003–2015