Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2016
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2016 inklusive jämförelser med 2015. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Jordbruksmarken 2016

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2016

Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Staffanstorps kommun som har 86 % jordbruksmark. Landarealen i 88 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen på kommunnivå, 2016

Jordbruksmarkens fördelning 2016

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var 3 031 500 hektar 2016, vilket är en minskning med knappt 0,3 % jämfört med 2015. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken var åkermark. År 2016 fanns det 2 579 600 hektar åkermark och 451 900 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan betesmarken ökar jämfört med 2015. Orsaken till att betesarealen ökar kan bero på vilka möjligheter det funnits att söka nya miljöåtaganden de senaste åren. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp.

Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med 2 % till 61 900. För vissa grödgrupper har dock antalet företag ökat, exempelvis antal företag som odlar baljväxter och sockerbetor. Även om arealen betesmark ökar mellan 2015 och 2016 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) och antal företag för 2015 och 2016

	2015 hektar	2015 antal företag	2016 hektar	2016 antal företag
Spannmål	1 034 200	25 500	1 019 600	24 900
- därav vete	460 000	12 700	451 200	12 500
- därav korn	327 500	16 100	327 300	15 700
- därav havre	168 100	13 200	180 900	13 000
- därav resterande¹	78 700	5 400	60 200	4 600
Baljväxter	58 700	4 000	65 700	4 500
Vall och grönfoder-växter	1 137 900	53 000	1 107 400	51 100
Potatis	23 100	3 200	24 200	3 200
Sockerbetor	19 400	1 400	30 700	1 700
Raps och rybs	94 500	4 500	93 000	4 500
Övriga växtslag²	52 700	5 900	59 000	5 600
Träda	163 400	22 900	168 600	22 900
Ospecificerad åkermark³	6 000	1 700	11 400	3 100
Summa åkermark	2 590 100	61 200	2 579 600	60 100

Summa betesmark och slåtteräng	449 800	35 100	451 900	34 800
Summa jordbruksmark	3 039 900	63 000	3 031 500	61 900

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 023 200 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng; ca 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2016

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2015.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2016

Mindre åkerarealer och mer betesmark 2016 än 2015

Vall och grönfoderväxter är den största grödgruppen och utnyttjade 37 % av jordbruksmarken i Sverige 2016. Spannmål växte på nästan lika stor yta och svarade för 34 % medan betesmarken täckte 15 % av jordbruksmarken. Totalt låg 6 % av jordbruksmarken i träda. Övrig jordbruksmark fördelades på raps och rybs, 3 %, baljväxter och övrig åkermark, 2 % vardera, samt potatis respektive sockerbetor som använde 1 % vardera. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2015.

I figur C redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2016. Vall och grönfoder upptog störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierade mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län var det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län var mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2016. Skåne län är det enda län där över 10 % av åkermarken användes till raps och rybs och över 15 % användes till övrig åkermark, t.ex. potatis och sockerbetor. Stockholms län har störst andel i träda, 14 %. Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län har också över 10 % i träda. Minst andel av åkermark i träda var det i Jönköping och Kronobergs län. De hade mindre än 3 % av åkermarken i träda 2016.

Figur C. Åkermarkens användning på län och riket år 2016

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 019 600 hektar år 2016, vilket är en minskning med 1 % jämfört med året innan. Vete var den största grödan med 451 200 hektar. Arealen för vete minskade med 2 % jämfört med 2015. Drygt 83 % av vetearealen som bestod av höstvete. Kornarealen är oförändrad jämfört med 2015. Korn är den näst största spannmålsgrödan. Endast 6 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre var den tredje största spannmålsgrödan 2016. Arealen för havre ökade med 8 %, till 180 900 hektar, jämfört med 2015. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 24 % mindre än 2015. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D.

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2015 och 2016

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlades på 65 700 hektar år 2016, vilket är en ökning med 12 % jämfört med 2015. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 85 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör ca 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 30 000 hektar 2016.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 107 400 hektar 2016, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 17 400 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptog 30 700 hektar år 2016. Det innebär en ökning med 58 % jämfört med 2015. En möjlig orsak till att arealerna ökar så mycket är att det fanns en stor överlagring av socker mellan 2014 och 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016. Därmed var sockerbetsarealen 2015 ovanligt liten.

Jämfört med 2015 har arealen för potatis ökat med 5 % till 24 200 hektar. Matpotatis svarar för 72 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 93 000 hektar år 2016, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2015. Knappt 90 % av arealen består av höstraps och 8 % består av vårraps. Arealen för vårraps ökar därmed något jämfört med 2015, men minskade kraftigt mellan 2014 och 2015 vilket delvis berodde på att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 59 000 hektar 2016. Frövall var största gruppen som odlades på 31 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade för 25 % respektive 20 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom energigrödor och odlades på 8 600 hektar år 2016.

Träda

Arealen i träda var 168 600 hektar år 2016. Det innebär en ökning med 3 % jämfört med 2015.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerade åkermark var 11 400 hektar 2016. Det är en ökning jämfört med 2015, då marken delvis hanterades på annat vis i statistiken. Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Arealen betesmark och slåtteräng ökar jämfört med 2015

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 451 900 hektar 2016, vilket var en ökning med 2 100 hektar jämfört med 2015. År 2016 svarade betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av betesarealen. Knappt 4 % var fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut.

Antal jordbruksföretag 2016

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2016 var 62 937, vilket är en minskning med 6 % jämfört med 2013. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 2 till 5 hektar åkermark, med 1 062 stycken (-10 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 30 till 50 hektar åkermark, med 877 företag (-13 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+221 företag, +6 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+85 företag, +1 %).

Av de 4 156 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 63 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass åkermark	Antal företag		Förändring 2013-2016
Storleksklass åkermark	2013	2016	Antal	Procent
-2,0	3 935	4 156	221	6
2,1- 5,0	10 142	9 080	-1 062	-10
5,1- 10,0	13 857	13 482	-375	-3
10,1- 20,0	12 439	11 408	-1 031	-8
20,1- 30,0	6 022	5 413	-609	-10
30,1- 50,0	6 778	5 901	-877	-13
50,1- 100,0	7 368	6 807	-561	-8
Över 100,0	6 605	6 690	85	1
Totalt	67 146	62 937	-4 209	-6

Av figur E framgår att 56 % av åkermarken brukades av de 11 % av företagen med åkermark som hade över 100 hektar åker. Endast företag som brukade åker är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2016

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 900 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 700 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet. Om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län.

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2016

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2016

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 28 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt drygt 22 900 hektar och drygt 4 200 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 43 hektar åkermark. Företagen i Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (64 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (21 hektar).

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive kommun 2016

Jordbruksmarkens förändring över tid

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2007 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2007 och 2016 minskade arealen åkermark med knappt 3 % och betesarealen med knappt 8 %. Det är 68 4000 hektar mindre åkerareal och 37 400 hektar mindre betesareal. Detta innebär att åkerarealen har ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 % under samma period. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 3 % mellan 2007 och 2016.

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) 2007-2016

	2007	2010¹	2013	2014	2015	2016
Spannmål	990 100	962 800	984 500	1 034 400	1 034 200	1 019 600
- därav vete	361 600	400 000	326 200	455 200	460 000	451 200
- därav korn	326 700	318 800	392 600	335 300	327 500	327 300
- därav havre	207 900	164 400	200 600	164 900	168 100	180 900
- därav resterande	93 900	79 600	65 100	79 000	78 700	60 200
Baljväxter	28 600	46 100	40 000	44 500	58 700	65 700
Vall och grönfoderväxter	1 127 600	1 194 700	1 177 800	1 172 200	1 137 900	1 107 400
Potatis	28 400	27 200	23 900	23 800	23 100	24 200
Sockerbetor	40 700	37 900	36 200	34 300	19 400	30 700
Raps och rybs	87 800	110 200	125 700	96 000	94 500	93 000
Övriga växtslag²	53 900	67 200	51 200	52 800	52 700	59 000
Träda	280 600	176 800	158 100	132 500	163 400	168 600
Ospecificerad åkermark³	8 300	10 500	7 200	6 100	6 000	11 400
Ej utnyttjad åkermark	2 000	..	..	..	..	..
Summa åkermark	2 648 000	2 633 500	2 604 500	2 596 500	2 590 100	2 579 600

Summa betesmark och slåtteräng	489 300	451 900	442 900	435 700	449 800	451 900
Summa jordbruksmark	3 137 300	3 085 400	3 047 400	3 032 200	3 039 900	3 031 500

Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda

I figur G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 1999 till 2016. År 1999 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

Figur G. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 1999–2016

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2016 framgår av figur G. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 12 % till 1 019 600.

I figur H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 1999 till 2016. Höstvete ökade med 79 % till 345 000 hektar under den här perioden och är den spannmålsgröda som ökat mest. Även vårvete ökade under samma period vilket innebär att arealen vete ökat totalt med 64 % under perioden 1999 till 2016. Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %. Korn och havre minskade sina andelar under samma period: korn från 42 % till 32 % och havre från 27 % till 18 %.

Figur H. Utveckling av spannmålsareal 1999‑2016

Baljväxter

Jämfört med 2007 har baljväxtarealen har ökat med 37 100 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under mellan 2007 och 2016. Grödgruppen ärter åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter åkerbönor m.m. har ökat med 36 600 hektar till 55 800 hektar sedan 2007. Det har dock skett en del förändringar inom grödgruppen. 2007 bestod den av 71 % ärter (ej konservärter) och 28 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. 2016 bestod den av 54 % åkerbönor och 45 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 127 200 hektar till 1 107 400 sedan 1999. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 1999-2016, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 7 % större än 2016. I figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 1999-2016.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 1999. Sockerbetor minskade med 49 % till 30 700 hektar och potatis med 26 % till 24 200 hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till närliggande år. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Raps och rybs

I figur G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 1999. Figur I visar hur utvecklingen varit sedan 1999 för de fyra grödor som ingår i raps och rybs. Sedan 1999 har den totala arealen raps och rybs ökat från 75 900 hektar till 93 000 hektar. Vårraps och vårrybs var de största grödorna 1999 och täckte 41 % respektive 31 % av arealen. Till 2016 hade förhållandet mellan grödorna ändrats. Då täckte vårrybs endast 1 % av arealen medan höstraps svarade för 90 % av den totala arealen raps och rybs.

Figur I. Utveckling för oljeväxter 1999‑2016

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2016 är den 59 000 hektar vilket är 22 % mindre än 1999. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 1999. Då var oljelin största grödan och svarade för 45 % av arealen. År 2016 var frövall största grödan och svarade för 31 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 124 % till 18 300 hektar mellan 1999 och 2016.

Träda

År 1999 var arealen i träda 270 700 hektar. Mellan 1999 och 2016 har arealen i träda minskat med 38 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur G.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark har ökat med 38 % till 11 400 hektar jämfört med 2007. Under ”Definitioner och förklaringar i avsnittet ”Fakta om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2007 uppgick den till 2 000 hektar.

Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. 2016 är betesarealen lika stor som 2010.

Figur J. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2016

Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Till 2016 har antalet minskat med 13 %. På grund av olika anledningar som beskrivs nedan har antal företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med ca 3 000 fler företag 2010.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

Till 2015 har definitionen för betesareal ändrats vilket innebär att betesarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur K visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. År 2016 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %).

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2016

I figur L ser man att drygt 55 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var ca 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. 2007 fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen minskat med nästan 3 % till 2016.

År 2016 fanns det knappt 7 000 företag i Sverige som brukade över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag var fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län, hade 17 % vardera, i Östergötland fanns 9 % och i Uppsala 7 %. Fem län hade 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark, det var Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands, Västerbotten och Norrbottens län.

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2016