![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2017 | JO 10 SM 1703 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbruksmarken 2017 Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta
Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat
efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.
Arealer uppdelat på län, kommun, produktionsområde samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas. Jordbruksmark
är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng.
Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är
lämplig att plöja utan större förberedelser. Mark som används till fruktodling
eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också
som åkermark. Betesmark
och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja.
På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger
till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats
för 2015 jämfört med tidigare år. För år 2015 och senare kan bland annat
betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Detta påverkar statistiken
eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan
om stöd och ersättning. Slåtteräng är mark som på sommaren används till
slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark,
slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad
betesmark. Detta
Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om
jordbruksmarken 2017 inklusive jämförelser med 2016. Andra delen handlar om
jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller
grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till
Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är
avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent
är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a. Jordbruksmarken 2017
Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2017
Drygt
7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen
är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt
gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora,
i landarealen. Hur stor
andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun
varierar. I Skåne är drygt 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är
mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av
landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen
i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av
dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel
jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har 83 % jordbruksmark.
Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis
är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i
Västernorrlands och Norrbottens län. Karta A. Andel
jordbruksmark av landarealen per kommun, 2017 Jordbruksmarkens fördelning 2017 Av tablå A framgår det att
den totala jordbruksarealen är 3 021 300 hektar 2017, vilket är en
minskning med knappt 0,3 % jämfört med 2016. Den största delen, 85 %,
av jordbruksmarken är åkermark. År 2017 finns det 2 568 300 hektar
åkermark och 452 900 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan
betesmarken ökar jämfört med 2016. Orsaken till att betesarealen ökar kan bero
på vilka möjligheter det funnits att söka nya miljöåtaganden de senaste åren. I
tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många
företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag
som har jordbruksmark har minskat med drygt 2 % till 60 400. För grödgruppen
raps och rybs har dock antalet företag ökat. Vete, som är en del av spannmål,
är det också fler som odlar jämfört med 2016. Även om arealen betesmark ökar
mellan 2016 och 2017 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år. Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
![]() Anm.
Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent
som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1)
Består
av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 2)
Frövall,
oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som
inte ingår i ovanstående redovisning. 3)
Arealer
som ej kunnat fördelas per gröda. Av figur A framgår det att
den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län.
Sammanlagt finns 1 020 000 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt
50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest
åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 %
av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där. Figur A.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2017 Figur B visar hur andelen
åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket.
Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 %
av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen
betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande
fördelning som för 2016. Figur B.
Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2017 Vall och
grönfoderväxter är den största grödgruppen och utnyttjar 36 % av
jordbruksmarken i Sverige 2017. Spannmål växte på nästan lika stor yta och
svarar för 34 % medan betesmarken täcker 15 % av jordbruksmarken.
Totalt ligger 5 % av jordbruksmarken i träda. Övrig jordbruksmark fördelas
på raps och rybs, 4 %, baljväxter och övrig åkermark, 2 % vardera,
samt potatis respektive sockerbetor som använder 1 % vardera. Det är små
skillnader i fördelningen jämfört med 2016. Åkermarkens fördelning 2017
I figur
C redovisas hur stor andel av åkermarken som är spannmål, raps och rybs, vall
och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län
under 2017. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men
det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län är det över
80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än
30 %. I Uppsala, Västmanlands samt Örebro län används i stället över 50 %
av åkermarken till spannmål 2017. Skåne län är det enda län där över 10 %
av åkermarken används till raps och rybs och över 15 % används till övrig
åkermark, t.ex. potatis och sockerbetor. Stockholms län har störst andel i
träda, 13 %. Västmanlands och Västerbottens län har också över 10 % i
träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings, Kronobergs och
Skåne län. De har mindre än 3 % av åkermarken i träda 2017. Figur C.
Åkermarkens användning per län och riket år 2017 Spannmål
Den
totala spannmålsarealen är 1 012 700 hektar år 2017, vilket är en
minskning med knappt 1 % jämfört med året innan. Vete är den största
grödan med 475 900 hektar. Arealen för vete ökar med 5 % jämfört med
2016. Drygt 86 % av vetearealen består av höstvete. Kornarealen har
minskat med 3 % jämfört med 2016 och är 317 800 hektar 2017. Korn är
den näst största spannmålsgrödan. Endast 6 % av kornarealen består av
höstkorn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan 2017. Arealen för havre minskar
dock med 13 %, till 158 200 hektar, jämfört med 2016. Summan av
arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 1 % mer än 2016.
Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Spannmålsarealer finns
redovisade i tabell 1a. Figur D.
Spannmålsarealens fördelning 2016 och 2017 Baljväxter
Gruppen
baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m.,
konservärter och bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2a.
Grödgruppen ärter åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej
konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Baljväxter
odlas på 59 100 hektar år 2017, vilket är en minskning med 10 %
jämfört med 2016. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 95 % av
baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör cirka
1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter,
åkerbönor m.m. och odlas på 31 000 hektar 2017. Vall och grönfoderväxter
Vall och
grönfoderväxter odlas på 1 099 500 hektar 2017, vilket är en
minskning med 1 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och
odlas på 18 000 hektar. Sockerbetor och potatis
Sockerbetsarealen
upptar 31 200 hektar år 2017. Det innebär en ökning med 2 % jämfört
med 2016. I tabell 3a redovisas arealer för sockerbetor och potatis. Jämfört
med 2016 har arealen för potatis ökat med 1 % till 24 600 hektar.
Matpotatis svarar för 70 % av potatisarealen medan resterande andel
används till potatis för stärkelse. Raps och rybs
Arealen
för raps och rybs upptar 114 300 hektar år 2017, vilket är en ökning med 23 %
jämfört med 2016. Drygt 92 % av arealen består av höstraps och 6 %
består av vårraps. Orsaken till att den totala arealen med raps och rybs ökar
så mycket är att arealen med höstraps ökat med 22 100 hektar jämfört med
2016. I tabell 3a redovisas samtliga arealer för raps och rybs. Övriga växtslag
Övriga
växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter
samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen
övriga växtslag var 55 400 hektar 2017. Frövall är största gruppen som
odlas på 34 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarar för 27 %
respektive 19 % av arealen. Energiskog
består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan
inom gruppen energigrödor och odlas på 7 800 hektar år 2017, vilket
motsvarar 72 % av den totala arealen med energiskog. Träda
Arealen
i träda är 160 600 hektar år 2017. Det innebär en minskning med 5 %
jämfört med 2016. Ospecificerad åkermark
Ospecificerad
åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som
inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerade åkermark är 10 900
hektar 2017. Det är en minskning med 5 % jämfört med 2016. Arealen betesmark och slåtteräng 2017
Betesmark
och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete,
fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala
arealen betesmark och slåtteräng är 452 900 hektar 2017, vilket är en
ökning med 1 000 hektar jämfört med 2016. År 2017 svarar betesmark för
83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns
i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av betesarealen. Knappt 4 %
är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. I tabell 5a redovisas
arealer betesmark och slåtteräng. Antal jordbruksföretag 2017
Tablå B
visar att antalet jordbruksföretag år 2017 är 61 615, vilket är en minskning
med 2 % jämfört med 2016. Minskningen av antalet företag är störst bland
företag med mellan 5 till 10 hektar åkermark (-356 företag, -3 %). Den
största procentuella minskningen är i gruppen 50 till 100 hektar åkermark (-266
företag, -4 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0
hektar åkermark (+75 företag, +2 %) och de som har över 100 hektar
åkermark (+50 företag, +1 %). Av de
4 231 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 61 %
minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga
företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som
beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om
statistiken”. Tablå B.
Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar
![]() 1) I gruppen ”-2,0” ingår företag med
0 hektar åkermark. Av de 4 231 företag som ingår i gruppen är det
29 %, 1 234 företag, som har åkermark, resterande företag har
betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller
kriterierna för att vara ett jordbruksföretag. Av figur
E framgår att 57 % av åkermarken brukas av de 11 % av företagen med
över 100 hektar åkermark. Ungefär 22 % av företagen återfinns i gruppen
som brukar 5,1–10 hektar, dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Informationen
är baserad på data i tabellerna 4a och 4b. Endast företag som brukar åkermark
är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen
mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark. I tabell
6a redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas av företag i storleksgrupper
större än 100 hektar åkermark medan tabell 6b redovisar hur många företag som
återfinns i respektive storleksgrupp. Totalt brukas 14 % av åkermarken av
de 1 % av företagen som har mer än 400 hektar åkermark. Figur E. Andel
företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2017 Av figur
F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland
och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 600
företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 500 företag. Värt att
notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren. Om
företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark
i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i
respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum
(adress) i respektive län. Figur F. Antal
jordbruksföretag i tusental per län år 2017 Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2017
Karta B
visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer
sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än
100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i
Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 31 kommuner i Sverige där
företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner
ligger i Skåne län. Det skiljer totalt knappt 22 400 hektar och drygt
4 100 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att
företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 19 hektar mer åkermark än företagen i
Västra Götalands län. I
genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 43 hektar åkermark. Företagen
i Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (66 hektar) medan företagen i
Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (22 hektar). Beräkningarna
är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har
åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.
I tabell 4a redovisas den totala åkermarken i respektive län och i Sverige. I
tabell 4b redovisas hur många företag som brukar åkermarken. Karta B.
Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i Jordbruksmarkens förändring över tid
Tablå C
visar utvecklingen av arealer sedan 2000 för samma grödgrupper som i tablå A.
Mellan 2000 och 2017 minskade arealen åkermark med drygt 5 % vilket
motsvarar 137 700 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark
och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2017 minskade betesarealen med 12 %,
60 600 hektar. Mellan
2005 och 2017 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 %
till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som
har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 6 % mellan
2005 och 2017. Tablå C.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
![]() Anm.
Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent
som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1)
För
2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark 2)
År
2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare
avsnittet ”Fakta om statistiken”. 3)
Består
av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 4)
I
spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och
stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 5)
Frövall,
oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som
inte ingår i ovanstående redovisning. 6)
Arealer
som ej kunnat fördelas per gröda. 7)
Areal
betesmark och slåtteräng finns sedan 2002. Arealen vall och grönfoderväxter samt raps och rybs har ökat jämfört med
2000
I figur
G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000
till 2017. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst
störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp. Figur G. Areal i
tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2017 Spannmål
Utvecklingen
för spannmål under perioden 2000 till 2017 framgår av figur G. Sedan 2000 har
spannmålsarealen minskat med 18 % till 1 012 700. I figur
H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2017. Under
den här perioden ökade arealen höstvete med 16 % till 409 100 hektar och
arealen vårvete med 38 % till 66 800 hektar. Detta innebär att arealen
vete ökat totalt med 19 % under samma period och ökat sin andel från
33 % till 47 %. Korn
och havre minskade sina andelar under samma period: korn från 33 % till 31 %
och havre från 24 % till 16 %. Figur H.
Utveckling av spannmålsarealen 2000‑2017 Baljväxter
Jämfört med
2000 har baljväxtarealen ökat med 21 900 hektar. Andelen åkerareal som
utgörs av baljväxter har ökat med 2 procentenheter mellan 2000 och 2017. Grödgruppen
ärter, åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej
konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter,
åkerbönor m.m. har ökat med 24 600 hektar till 55 900 hektar
sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. 2005
bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt
liten andel resterande grödor. År 2017 består den av 55 % åkerbönor och 44 %
ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor. Vall och grönfoderväxter
Arealen
vall och grönfoderväxter har ökat med 178 700 hektar till 1 099 500
sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000–2017,
då var den 1 195 300 hektar, vilket är 8 % större än 2017. I
figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2017. Vall och
grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker,
grönfoder och majs som redovisas var för sig i tabell 2a. Sockerbetor och potatis
Både
sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med
44 % till 31 200 hektar och potatis med 25 % till 24 600
hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i
förhållande till närliggande år. En anledning till det var att det fanns en
stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott
av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför
överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016. Potatis
består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns
särredovisade i tabell 3a. Raps och rybs
I figur
G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur I
visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och
rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 66 200
hektar till 114 300 hektar. Under hela perioden 2000–2017 har höstraps svarat
för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den
totala arealen och 2017 är den 92 % av arealen. Det beror främst på att
arealen med höstraps har ökat med 80 700 hektar. Vårraps har under samma
tid minskat sin andel från 25 % till 6 %. Dock har arealen med
vårraps minskat med endast 5 500 hektar. Arealer för respektive gröda som
ingår i raps och rybs redovisas i tabell 3a. Figur I.
Utveckling för oljeväxter 2000–2017 Övriga växtslag
Till
gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och
andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2017 är
den 55 400 hektar vilket är 1 % mer än år 2000. Dock har arealen
varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden
2000–2017. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000.
Då var energiskog största grödan och svarade för 27 % av arealen. År 2017 är
frövall största grödan och svarar för 34 % av arealen. Arealen med frövall
har ökat med 120 % till 18 600 hektar mellan 2000 och 2017. I tabell
2a redovisas arealen frövall, arealen oljelin redovisas i tabell 3a och
resterande grödor redovisas i tabell 4a. Träda
År 2000 var
arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2017 har arealen i träda
minskat med 35 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då
försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt
i figur G. Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark
Ospecificerad
åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som
inte söker något EU-stöd. Under perioden 2000–2017 har arealen ospecificerad
åkermark minskat med 86 % till 10 900 hektar. Under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken” beskrivs skillnader mellan
olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År
2005 uppgick den till 1 800 hektar. Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002
Arealen
betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan
till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark.
År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR)
ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att
arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen
enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av
vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer
som räknas som betesmark. År 2017 är betesarealen lite större än vad den var 2010.
Figur J. Areal
betesmark i tusen hektar åren 2002–2017 Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer
År 2007
fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Tio år senare, 2017, har antalet
minskat med 15 % till 61 615 företag. Av olika anledningar som
beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det
gäller antal företag är nedåtgående. År 2010
ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År
2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark.
Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller
minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en
ökning med cirka 3 000 fler företag 2010. LBR
baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka
arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010. Ändringen
av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att
andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat
mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat. Till 2015 har definitionen
för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesarealen ökar
från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har
jordbruksmark. Figur K
visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom
respektive storleksgrupp åker. År 2017 återfanns störst andel av företagen i
gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %). I
tabellerna 1b till 4b redovisas hur många företag som odlar respektive
gröda/grödgrupp fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark och
storleksgrupp jordbruksmark. Figur K. Andel
företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2017 I figur
L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i
respektive storleksgrupp åker. Ungefär 57 % av åkermarken brukas av
företag med mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det
var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. År 2007
fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen
minskat med 3 % till 2017. År 2017
finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar
åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne
respektive Västra Götalands län, har 17 % vardera, i Östergötland finns
9 % och i Uppsala 7 %. Fem län har 1 % vardera av företagen med
över 100 hektar åkermark, det är Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands, Jämtlands
och Norrbottens län. Figur L. Andel
hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2017 |