Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2017
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun, produktionsområde samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2017 inklusive jämförelser med 2016. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Jordbruksmarken 2017

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2017

Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är drygt 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har 83 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2017

Jordbruksmarkens fördelning 2017

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen är 3 021 300 hektar 2017, vilket är en minskning med knappt 0,3 % jämfört med 2016. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2017 finns det 2 568 300 hektar åkermark och 452 900 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan betesmarken ökar jämfört med 2016. Orsaken till att betesarealen ökar kan bero på vilka möjligheter det funnits att söka nya miljöåtaganden de senaste åren. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp.

Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med drygt 2 % till 60 400. För grödgruppen raps och rybs har dock antalet företag ökat. Vete, som är en del av spannmål, är det också fler som odlar jämfört med 2016. Även om arealen betesmark ökar mellan 2016 och 2017 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) och antal företag för 2016 och 2017

	2016 hektar	2016 antal företag	2017 hektar	2017 antal företag
Spannmål	1 019 600	24 900	1 012 700	24 100
- därav vete	451 200	12 500	475 900	12 700
- därav korn	327 300	15 700	317 800	15 200
- därav havre	180 900	13 000	158 200	12 000
- därav resterande¹	60 200	4 600	60 800	4 500
Baljväxter	65 700	4 500	59 100	4 000
Vall och grönfoder-växter	1 107 400	51 100	1 099 500	50 000
Potatis	24 200	3 200	24 600	3 000
Sockerbetor	30 700	1 700	31 200	1 600
Raps och rybs	93 000	4 500	114 300	5 200
Övriga växtslag²	59 000	5 600	55 400	5 400
Träda	168 600	22 900	160 600	22 500
Ospecificerad åkermark³	11 400	3 100	10 900	3 000
Summa åkermark	2 579 600	60 100	2 568 300	58 600

Summa betesmark och slåtteräng	451 900	34 800	452 900	34 100
Summa jordbruksmark	3 031 500	61 900	3 021 300	60 400

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 020 000 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2017

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2016.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2017

Vall och grönfoderväxter är den största grödgruppen och utnyttjar 36 % av jordbruksmarken i Sverige 2017. Spannmål växte på nästan lika stor yta och svarar för 34 % medan betesmarken täcker 15 % av jordbruksmarken. Totalt ligger 5 % av jordbruksmarken i träda. Övrig jordbruksmark fördelas på raps och rybs, 4 %, baljväxter och övrig åkermark, 2 % vardera, samt potatis respektive sockerbetor som använder 1 % vardera. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2016.

Åkermarkens fördelning 2017

I figur C redovisas hur stor andel av åkermarken som är spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2017. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län är det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala, Västmanlands samt Örebro län används i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2017. Skåne län är det enda län där över 10 % av åkermarken används till raps och rybs och över 15 % används till övrig åkermark, t.ex. potatis och sockerbetor. Stockholms län har störst andel i träda, 13 %. Västmanlands och Västerbottens län har också över 10 % i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings, Kronobergs och Skåne län. De har mindre än 3 % av åkermarken i träda 2017.

Figur C. Åkermarkens användning per län och riket år 2017

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är 1 012 700 hektar år 2017, vilket är en minskning med knappt 1 % jämfört med året innan. Vete är den största grödan med 475 900 hektar. Arealen för vete ökar med 5 % jämfört med 2016. Drygt 86 % av vetearealen består av höstvete. Kornarealen har minskat med 3 % jämfört med 2016 och är 317 800 hektar 2017. Korn är den näst största spannmålsgrödan. Endast 6 % av kornarealen består av höstkorn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan 2017. Arealen för havre minskar dock med 13 %, till 158 200 hektar, jämfört med 2016. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 1 % mer än 2016. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Spannmålsarealer finns redovisade i tabell 1a.

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2016 och 2017

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlas på 59 100 hektar år 2017, vilket är en minskning med 10 % jämfört med 2016. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 95 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör cirka 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlas på 31 000 hektar 2017.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlas på 1 099 500 hektar 2017, vilket är en minskning med 1 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 18 000 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptar 31 200 hektar år 2017. Det innebär en ökning med 2 % jämfört med 2016. I tabell 3a redovisas arealer för sockerbetor och potatis.

Jämfört med 2016 har arealen för potatis ökat med 1 % till 24 600 hektar. Matpotatis svarar för 70 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptar 114 300 hektar år 2017, vilket är en ökning med 23 % jämfört med 2016. Drygt 92 % av arealen består av höstraps och 6 % består av vårraps. Orsaken till att den totala arealen med raps och rybs ökar så mycket är att arealen med höstraps ökat med 22 100 hektar jämfört med 2016. I tabell 3a redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 55 400 hektar 2017. Frövall är största gruppen som odlas på 34 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarar för 27 % respektive 19 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlas på 7 800 hektar år 2017, vilket motsvarar 72 % av den totala arealen med energiskog.

Träda

Arealen i träda är 160 600 hektar år 2017. Det innebär en minskning med 5 % jämfört med 2016.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerade åkermark är 10 900 hektar 2017. Det är en minskning med 5 % jämfört med 2016.

Arealen betesmark och slåtteräng 2017

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 452 900 hektar 2017, vilket är en ökning med 1 000 hektar jämfört med 2016. År 2017 svarar betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av betesarealen. Knappt 4 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. I tabell 5a redovisas arealer betesmark och slåtteräng.

Antal jordbruksföretag 2017

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2017 är 61 615, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2016. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 5 till 10 hektar åkermark (-356 företag, -3 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 50 till 100 hektar åkermark (-266 företag, -4 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+75 företag, +2 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+50 företag, +1 %).

Av de 4 231 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 61 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass åkermark	Antal företag		Förändring 2016-2017
	2016	2017	Antal	Procent
-2,0¹	4 156	4 231	75	2 %
2,1- 5,0	9 080	8 973	-107	-1 %
5,1- 10,0	13 482	13 126	-356	-3 %
10,1- 20,0	11 408	11 070	-338	-3 %
20,1- 30,0	5 413	5 227	-186	-3 %
30,1- 50,0	5 901	5 707	-194	-3 %
50,1- 100,0	6 807	6 541	-266	-4 %
Över 100,0	6 690	6 740	50	1 %
Totalt	62 937	61 615	-1 322	-2 %

1) I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 231 företag som ingår i gruppen är det 29 %, 1 234 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag.

Av figur E framgår att 57 % av åkermarken brukas av de 11 % av företagen med över 100 hektar åkermark. Ungefär 22 % av företagen återfinns i gruppen som brukar 5,1–10 hektar, dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Informationen är baserad på data i tabellerna 4a och 4b. Endast företag som brukar åkermark är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

I tabell 6a redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas av företag i storleksgrupper större än 100 hektar åkermark medan tabell 6b redovisar hur många företag som återfinns i respektive storleksgrupp. Totalt brukas 14 % av åkermarken av de 1 % av företagen som har mer än 400 hektar åkermark.

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2017

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 600 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 500 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren. Om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län.

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2017

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2017

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 31 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt knappt 22 400 hektar och drygt 4 100 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 19 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 43 hektar åkermark. Företagen i Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (66 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (22 hektar).

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. I tabell 4a redovisas den totala åkermarken i respektive län och i Sverige. I tabell 4b redovisas hur många företag som brukar åkermarken.

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive kommun 2017

Jordbruksmarkens förändring över tid

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2000 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2000 och 2017 minskade arealen åkermark med drygt 5 % vilket motsvarar 137 700 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2017 minskade betesarealen med 12 %, 60 600 hektar.

Mellan 2005 och 2017 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 6 % mellan 2005 och 2017.

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) 2000-2017

	2000¹	2005	2010²	2015	2016	2017
Spannmål³	1 228 900	1 024 000	962 800	1 034 200	1 019 600	1 012 700
- därav vete	401 600	354 800	400 000	460 000	451 200	475 900
- därav korn	411 200	378 600	318 800	327 500	327 300	317 800
- därav havre	295 500	200 100	164 400	168 100	180 900	158 200
- därav resterande³	120 600	90 500	79 600	78 700	60 200	60 800
Baljväxter	37 300	40 900	46 100	58 700	65 700	59 100
Vall och grönfoderväxter⁴	920 800	1 067 000	1 194 700	1 137 900	1 107 400	1 099 500
Potatis	32 900	30 500	27 200	23 100	24 200	24 600
Sockerbetor	55 500	49 200	37 900	19 400	30 700	31 200
Raps och rybs	48 200	82 200	110 200	94 500	93 000	114 300
Övriga växtslag⁵	55 000	55 000	67 200	52 700	59 000	55 400
Träda	247 700	321 300	176 800	163 400	168 600	160 600
Ospecificerad åkermark⁶	79 700	31 700	10 500	6 000	11 400	10 900
Ej utnyttjad åkermark	..	1 800	..	..	..	..
Summa åkermark	2 706 000	2 703 300	2 633 500	2 590 100	2 579 600	2 568 300

Summa betesmark och slåtteräng⁷	..	513 500	451 900	449 800	451 900	452 900
Summa jordbruksmark⁷	..	3 216 800	3 085 400	3 039 900	3 031 500	3 021 300

Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1) För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark

2) År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

4) I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

5) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

6) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

7) Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2002.

Arealen vall och grönfoderväxter samt raps och rybs har ökat jämfört med 2000

I figur G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2017. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

Figur G. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2017

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 2000 till 2017 framgår av figur G. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % till 1 012 700.

I figur H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2017. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 16 % till 409 100 hektar och arealen vårvete med 38 % till 66 800 hektar. Detta innebär att arealen vete ökat totalt med 19 % under samma period och ökat sin andel från 33 % till 47 %. Korn och havre minskade sina andelar under samma period: korn från 33 % till 31 % och havre från 24 % till 16 %.

Figur H. Utveckling av spannmålsarealen 2000‑2017

Baljväxter

Jämfört med 2000 har baljväxtarealen ökat med 21 900 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med 2 procentenheter mellan 2000 och 2017.

Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 24 600 hektar till 55 900 hektar sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. 2005 bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2017 består den av 55 % åkerbönor och 44 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 178 700 hektar till 1 099 500 sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000–2017, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 8 % större än 2017. I figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2017.

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i tabell 2a.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med 44 % till 31 200 hektar och potatis med 25 % till 24 600 hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till närliggande år. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i tabell 3a.

Raps och rybs

I figur G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur I visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 66 200 hektar till 114 300 hektar. Under hela perioden 2000–2017 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den totala arealen och 2017 är den 92 % av arealen. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 80 700 hektar. Vårraps har under samma tid minskat sin andel från 25 % till 6 %. Dock har arealen med vårraps minskat med endast 5 500 hektar. Arealer för respektive gröda som ingår i raps och rybs redovisas i tabell 3a.

Figur I. Utveckling för oljeväxter 2000–2017

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2017 är den 55 400 hektar vilket är 1 % mer än år 2000. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2017. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. Då var energiskog största grödan och svarade för 27 % av arealen. År 2017 är frövall största grödan och svarar för 34 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 120 % till 18 600 hektar mellan 2000 och 2017. I tabell 2a redovisas arealen frövall, arealen oljelin redovisas i tabell 3a och resterande grödor redovisas i tabell 4a.

Träda

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2017 har arealen i träda minskat med 35 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur G.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Under perioden 2000–2017 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 % till 10 900 hektar. Under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.

Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. År 2017 är betesarealen lite större än vad den var 2010.

Figur J. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2017

Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Tio år senare, 2017, har antalet minskat med 15 % till 61 615 företag. Av olika anledningar som beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med cirka 3 000 fler företag 2010.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

Till 2015 har definitionen för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur K visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. År 2017 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %).

I tabellerna 1b till 4b redovisas hur många företag som odlar respektive gröda/grödgrupp fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark och storleksgrupp jordbruksmark.

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2017

I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Ungefär 57 % av åkermarken brukas av företag med mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. År 2007 fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen minskat med 3 % till 2017.

År 2017 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län, har 17 % vardera, i Östergötland finns 9 % och i Uppsala 7 %. Fem län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark, det är Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län.

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2017