Statistiken med kommentarer

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas preliminära arealer jordbruksmark för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, baserat på vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och B är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna i detta SM baseras till största delen på de arealer jordbrukarna har sökt stöd för 2018. Utdrag från ansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2018 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Mer information om vilka datum m.m. som gäller för att söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2018 redovisas i mitten av oktober 2018. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2017.

Spannmålsarealen minskar och areal med vall och grönfoder ökar

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 549 700 hektar i år. Det är en minskning med 18 600 hektar (‑0,7 %) jämfört med 2017. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 451 500 hektar år 2018, vilket är en minskning med 1 400 hektar (‑0,3 %) jämfört med år 2017.

Jämfört med 2013 minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 46 200 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 54 800 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 8 600 hektar.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar

	2013	2014	2015	2016	2017	2018 prel.
Spannmål	984 500	1 034 400	1 034 200	1 019 600	1 012 700	996 200
därav vete	326 200	455 200	460 000	451 200	475 900	384 000
därav korn	392 600	335 300	327 500	327 300	317 800	396 700
därav havre	200 600	164 900	168 100	180 900	158 200	166 200
därav resterande	65 100	79 000	78 700	60 200	60 800	49 300
Baljväxter¹	40 000	44 500	58 700	65 700	59 100	56 900
Vall och grönfoderväxter²	1 177 800	1 172 200	1 137 900	1 107 400	1 099 500	1 111 300
Potatis	23 900	23 800	23 100	24 200	24 600	24 000
Sockerbetor	36 200	34 300	19 400	30 700	31 200	30 700
Raps och rybs	125 700	96 000	94 500	93 000	114 300	105 700
Övriga växtslag³	51 200	52 800	52 700	59 000	55 400	55 300
Träda	158 100	132 500	163 400	168 600	160 600	158 900
Ospecificerad åkermark⁴	7 200	6 100	6 000	11 400	10 900	10 800
Summa åkermark	2 604 500	2 596 500	2 590 100	2 579 600	2 568 300	2 549 700

Summa betesmark och slåtteräng	442 900	435 700	449 800	451 900	452 900	451 500
Summa jordbruksmark	3 047 400	3 032 200	3 039 900	3 031 500	3 021 300	3 001 300

1) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

2) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall

3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.

4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2018. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 %, arealen träda minskat med 36 % medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 21 % respektive 120 %. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet.

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2018
(preliminärt)

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 37 %, betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2017 och 2018 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödtyper kommer att vara små.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 996 200 hektar 2018. Det är en minskning med 16 500 hektar (‑2 %) jämfört med 2017. De största förändringarna är att vetearealen preliminärt minskar med 91 900 hektar (‑19 %) till 384 000 hektar medan kornarealen preliminärt ökar med 78 900 hektar (+25 %) till 396 700 hektar. Vädret under hösten 2017 försvårade för höstsådd, vilket innebär att arealen höstvete minskade med 27 % till 298 000 hektar. Vetearealen består till 78 % av höstvete 2018. Arealen vårkorn ökade däremot med 83 100 hektar (+28 %) till 381 700 hektar jämfört med 2017 och svarar för 96 % av den totala kornarealen. Även hösten 2012 var det sämre möjligheter att genomföra höstsådd. Både 2013 och 2018 har därför höstvetearealen minskat och arealen vårkorn ökat jämfört med året innan. Tendensen är att när det inte går att så höstvete så bidrar det till sådd av större arealer vårkorn året efter.

Förändringarna för vete och korn jämfört med 2017 innebär att korn är den största spannmålsgrödan 2018. Åren 2014–2017 har vetearealen istället varit 120 000–160 000 hektar större än kornarealen.

Arealen med havre ökar preliminärt med 8 000 hektar (+5 %) till 166 200 hektar 2018. Resterande spannmålsgrödor, råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 49 300 hektar 2018, vilket motsvarar 5 % av spannmålsarealen. Den arealen minskar med 11 500 hektar (‑19 %) jämfört med 2017. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2018.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av korn störst med 40 %, följt av vete med 39 % och havre med 17 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg svarar vardera för 2 % och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018 visas i Figur C.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 56 900 hektar i år, vilket är en minskning med 2 300 hektar (‑4 %) jämfört med år 2017. Den största orsaken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med ärter, åkerbönor m.m. preliminärt minskar med 3 100 hektar till 52 800 hektar mellan 2017 och 2018. Baljväxter består till 93 % av ärter, åkerbönor m.m., 6 % är konservärter och 1 % är bruna bönor.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 24 000 hektar i år och sockerbetsarealen är preliminärt 30 700 hektar. Båda grödorna minskar jämfört med 2017. Potatisarealen minskar med 600 hektar (-2 %) och sockerbetsarealen med 400 hektar (-1 %).

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 105 700 hektar. Det är en minskning med 8 600 hektar (-8 %) jämfört med år 2017. Den främsta orsaken till att arealen minskar är att höstrapsarealen preliminärt minskar med 11 500 hektar. Delvis beror minskningen på sämre förutsättningar än vanligt att så under hösten 2017, liksom det var för höstvete. Höstraps svarar för 89 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Träda

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat eller foder.

Arealen i träda är preliminärt 158 900 hektar i år. Det är en minskning med 1 800 hektar (-1 %) jämfört med 2017. Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i texten.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2018. I Sverige som helhet ligger 6 % av åkermarken i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 13 %, medan Jönköpings och Kronobergs län har minst andel åkermark i träda, 2 %. Övriga län som också har mindre än 4 % av åkermarken i träda är Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Jämtlands län. Jämfört med 2017 ökar andelen åkermark i träda i åtta län. Jämfört med 2013 har både Västernorrlands och Västerbottens län ökat andelen åkermark i träda med mer än 4 procentenheter.

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2018, är den totala arealen vall och grönfoder 1 111 300 hektar, vilket är en ökning med 11 800 hektar (+1 %) jämfört med 2017. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 5 700 hektar och är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar för 94 % av totala arealen. Majs ökar med 200 hektar (+1 %) och grönfoder med 5 900 hektar (+13 %).

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 55 300 hektar vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2017. Frövall är den största grödan och svarar för 19 800 hektar. Oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2018, 3 600 hektar.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 800 hektar vilket är en marginell minskning med 100 hektar jämfört med 2017. Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark finns i Västra Götalands län och i Skåne län år 2018. Sammanlagt finns preliminärt 895 500 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 600 hektar, följt av Västra Götalands län, 63 800 hektar samt Skåne län, med 55 200 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2018
(preliminärt)

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2017 och slutlig statistik för 2017

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2018 där SAM-ansökta arealer för 2018 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomfördes 2016 och 2017.

I tablå B finns information om skillnader mellan den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2017 samt preliminär statistik för 2018. Totalt justerades jordbruksmarken upp med 13 200 hektar från preliminär till slutlig statistik 2017. Åkermarken svarade för en justering av knappt 9 000 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2017. Vall och grönfoderväxter justerades upp med knappt 4 600 hektar (+0,4 %), träda justerades upp med drygt 3 400 hektar (2,2 %) och spannmål totalt justerades upp med knappt 1 300 hektar (+0,1 %), medan havre var den gröda som justerades ned mest. Havre justerades ned med knappt 800 hektar (-0,5 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 4 300 hektar (+0,9 %).

Under perioden 2013–2017 har spannmålsarealen minskat med mer än 1 600 hektar de flesta åren mellan preliminär och slutlig statistik medan vall- och grönfoderväxter har ökat de flesta åren med mer än 2 400 hektar och träda ökat alla år med minst 2 400 hektar. Den största ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för träda år 2015. Ökningen var då 9 700 hektar. Den största minskningen under samma period var också år 2015. Minskningen var 6 600 hektar för spannmål.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum m.m. som gäller för att söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt LBR som skapades den 7 maj. Slutligt LBR kommer att sättas ihop i oktober 2018.

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2017, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018, hektar

	Preliminär statistik 2017	Slutlig statistik 2017	Preliminär statistik 2018
Spannmål	1 011 379	1 012 652	996 171
därav höstvete	408 296	409 105	297 955
därav vårvete	65 780	66 765	86 053
därav råg	21 571	21 602	19 863
därav höstkorn	19 295	19 279	15 040
därav vårkorn	298 636	298 548	381 672
därav havre	158 967	158 175	166 183
därav höstrågvete	25 708	25 806	16 775
därav vårrågvete	1 951	1 940	1 701
därav blandsäd	11 174	11 433	10 929
Baljväxter	59 017	59 146	56 887
Vall och grönfoderväxter	1 094 943	1 099 519	1 111 344
Potatis	24 467	24 569	23 955
Sockerbetor	31 012	31 182	30 744
Raps och rybs	114 808	114 322	105 735
därav höstraps	105 709	105 535	94 038
därav vårraps	6 898	6 639	9 505
därav höstrybs	1 005	981	855
därav vårrybs	1 195	1 167	1 338
Övriga växtslag	55 570	55 411	55 253
Träda	157 184	160 615	158 858
Ospecificerad åkermark	10 972	10 912	10 774
Summa åkermark	2 559 351	2 568 328	2 549 721
Summa betesmark och slåtteräng	448 691	452 944	451 535
Summa jordbruksmark	3 008 042	3 021 272	3 001 257


Jordbruksmarkens användning 2018	JO 10 SM 1801