![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2018 | JO 10 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas preliminära
arealer jordbruksmark för riket uppdelat efter län, produktionsområde,
storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, baserat
på vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De
arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information
om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i
avsnittet ”Fakta om statistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna
A och B är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och
procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till
5. Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt
betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till
växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling.
Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än
användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till
exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda
till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling
eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också
som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och
som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs
och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för
betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. För år
2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få
gårdsstöd. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor
del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Slåtteräng är mark
som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett
samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete,
mosaikbete och ospecificerad betesmark. Arealerna i detta SM baseras till största delen på de
arealer jordbrukarna har sökt stöd för 2018. Utdrag från ansökningarna till
detta SM är gjort i början av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni
2018 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också
kontrolleras under året och kan därefter justeras. Mer information om vilka datum m.m. som gäller för att
söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om
statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är
preliminära. Slutliga arealer för 2018 redovisas i mitten av oktober 2018. I
tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2017. Spannmålsarealen minskar och areal med vall och grönfoder ökar
Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är
2 549 700 hektar i år. Det är en minskning med 18 600 hektar (‑0,7 %)
jämfört med 2017. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 451 500
hektar år 2018, vilket är en minskning med 1 400 hektar (‑0,3 %)
jämfört med år 2017. Jämfört med 2013 minskar den totala jordbruksmarken preliminärt
med 46 200 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 54 800
hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 8 600 hektar. Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar
![]() 1)
Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m.,
konservärter samt bruna bönor. 2)
I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall 3)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen
för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för
grönsaker. 4)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. I figur A visas förändringen för de fyra största
grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna
för 2018. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 %, arealen
träda minskat med 36 % medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt
raps och rybs ökat med 21 % respektive 120 %. De största
förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet. Figur A. Areal i
tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2018 Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas
på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och
grönfoderväxter upptar 37 %, betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %
och mark i träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling
av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Årets
preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2017 och 2018 års
utnyttjande av jordbruksmark för olika grödtyper kommer att vara små. Figur B.
Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik
2018 Spannmål
Den totala spannmålsarealen är preliminärt 996 200
hektar 2018. Det är en minskning med 16 500 hektar (‑2 %)
jämfört med 2017. De största förändringarna är att vetearealen preliminärt
minskar med 91 900 hektar (‑19 %) till 384 000 hektar
medan kornarealen preliminärt ökar med 78 900 hektar (+25 %) till
396 700 hektar. Vädret under hösten 2017 försvårade för höstsådd, vilket
innebär att arealen höstvete minskade med 27 % till 298 000 hektar. Vetearealen
består till 78 % av höstvete 2018. Arealen vårkorn ökade däremot med
83 100 hektar (+28 %) till 381 700 hektar jämfört med 2017 och
svarar för 96 % av den totala kornarealen. Även hösten 2012 var det sämre
möjligheter att genomföra höstsådd. Både 2013 och 2018 har därför
höstvetearealen minskat och arealen vårkorn ökat jämfört med året innan.
Tendensen är att när det inte går att så höstvete så bidrar det till sådd av
större arealer vårkorn året efter. Förändringarna för vete och korn jämfört med 2017 innebär
att korn är den största spannmålsgrödan 2018. Åren 2014–2017 har vetearealen istället
varit 120 000–160 000 hektar större än kornarealen. Arealen med havre ökar preliminärt med 8 000 hektar
(+5 %) till 166 200 hektar 2018. Resterande spannmålsgrödor, råg,
rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 49 300 hektar 2018, vilket
motsvarar 5 % av spannmålsarealen. Den arealen minskar med 11 500
hektar (‑19 %) jämfört med 2017. I tabell 1 redovisas preliminära
arealer för samtliga spannmålsgrödor 2018. Inom spannmålsodlingen är odlingen av korn störst med 40 %,
följt av vete med 39 % och havre med 17 % av den totala spannmålsarealen.
Rågvete och råg svarar vardera för 2 % och blandsäd för 1 % av
arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2017 och preliminär statistik
2018 visas i Figur C. Figur C.
Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik
2018 Baljväxter
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter
och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor, dessa redovisas var för sig
i tabell 2. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn
för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt
övriga bönor. Arealen som används till baljväxter är preliminärt 56 900
hektar i år, vilket är en minskning med 2 300 hektar (‑4 %)
jämfört med år 2017. Den största orsaken till att baljväxtarealen minskar är
att arealen med ärter, åkerbönor m.m. preliminärt minskar med 3 100 hektar
till 52 800 hektar mellan 2017 och 2018. Baljväxter består till 93 %
av ärter, åkerbönor m.m., 6 % är konservärter och 1 % är bruna bönor. Potatis och sockerbetor
Potatis upptar preliminärt 24 000 hektar i år och
sockerbetsarealen är preliminärt 30 700 hektar. Båda grödorna minskar
jämfört med 2017. Potatisarealen minskar med 600 hektar (-2 %) och
sockerbetsarealen med 400 hektar (-1 %). Raps och rybs
Arealen raps och rybs är i år preliminärt 105 700 hektar.
Det är en minskning med 8 600 hektar (-8 %) jämfört med år 2017. Den
främsta orsaken till att arealen minskar är att höstrapsarealen preliminärt minskar
med 11 500 hektar. Delvis beror minskningen på sämre förutsättningar än
vanligt att så under hösten 2017, liksom det var för höstvete. Höstraps svarar
för 89 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas
samtliga arealer för raps och rybs. Träda
Träda är när åkermark inte används till produktion av
jordbruksprodukter. Det innebär att marken inte används till odling, skörd
eller bete av djur. Träda kan svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som
inte skördas till mat eller foder. Arealen i träda är preliminärt 158 900 hektar i år. Det
är en minskning med 1 800 hektar (-1 %) jämfört med 2017. Under 2008
försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i
figur A tidigare i texten. Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län
som ligger i träda år 2018. I Sverige som helhet ligger 6 % av åkermarken i
träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 13 %, medan
Jönköpings och Kronobergs län har minst andel åkermark i träda, 2 %.
Övriga län som också har mindre än 4 % av åkermarken i träda är Kalmar,
Blekinge, Skåne, Halland och Jämtlands län. Jämfört med 2017 ökar andelen
åkermark i träda i åtta län. Jämfört med 2013 har både Västernorrlands och
Västerbottens län ökat andelen åkermark i träda med mer än 4 procentenheter. Figur D.
Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik
2017 och preliminär statistik 2018 Vall och grönfoderväxter
Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år
2018, är den totala arealen vall och grönfoder 1 111 300 hektar,
vilket är en ökning med 11 800 hektar (+1 %) jämfört med 2017. Slåtter-
och betesvall ökar preliminärt med 5 700 hektar och är den största
grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar för 94 % av totala
arealen. Majs ökar med 200 hektar (+1 %) och grönfoder med 5 900
hektar (+13 %). Övriga växtslag och ospecificerad åkermark
Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin,
energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i
någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen
övriga växtslag är i år preliminärt 55 300 hektar vilket är i stort sett
oförändrat jämfört med 2017. Frövall är den största grödan och svarar för 19 800
hektar. Oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2018,
3 600 hektar. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras
per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 800
hektar vilket är en marginell minskning med 100 hektar jämfört med 2017.
Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet
”Fakta om statistiken”. Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark finns
i Västra Götalands län och i Skåne län år 2018. Sammanlagt finns preliminärt 895 500
hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala
åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i
Kalmar län med 73 600 hektar, följt av Västra Götalands län,
63 800 hektar samt Skåne län, med 55 200 hektar. Betesmark och
slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark
och slåtteräng i Sverige. Figur E.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2018 Jämförelse mellan preliminär statistik för 2017 och slutlig statistik för
2017
2011 var första året då preliminär statistik över
arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR).
Preliminär statistik för 2010 och tidigare år har enbart baserats på de
arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande
(SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR.
Uppgifterna i detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2018 där SAM-ansökta
arealer för 2018 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar
från undersökningar som genomfördes 2016 och 2017. I tablå B finns information om skillnader mellan den
preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2017 samt preliminär
statistik för 2018. Totalt justerades jordbruksmarken upp med 13 200
hektar från preliminär till slutlig statistik 2017. Åkermarken svarade för en justering
av knappt 9 000 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark
hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2017.
Vall och grönfoderväxter justerades upp med knappt 4 600 hektar (+0,4 %),
träda justerades upp med drygt 3 400 hektar (2,2 %) och spannmål
totalt justerades upp med knappt 1 300 hektar (+0,1 %), medan havre
var den gröda som justerades ned mest. Havre justerades ned med knappt 800
hektar (-0,5 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 4 300
hektar (+0,9 %). Under perioden 2013–2017 har spannmålsarealen minskat med
mer än 1 600 hektar de flesta åren mellan preliminär och slutlig statistik
medan vall- och grönfoderväxter har ökat de flesta åren med mer än 2 400
hektar och träda ökat alla år med minst 2 400 hektar. Den största ökningen
mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under
perioden var för träda år 2015. Ökningen var då 9 700 hektar. Den största
minskningen under samma period var också år 2015. Minskningen var 6 600
hektar för spannmål. Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig
statistik beror till störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när
preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum
m.m. som gäller för att söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på
preliminärt LBR som skapades den 7 maj. Slutligt LBR kommer att sättas ihop i
oktober 2018. Tablå B. Jämförelse
av arealer, preliminär statistik 2017, slutlig statistik 2017 och preliminär
statistik 2018, hektar
![]() |