Statistiken med kommentarer

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Företag som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå, samt uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken om arealer eftersom den till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2019 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2018.

Areal med vall och grönfoder ökar

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 544 500 hektar i år. Det är en minskning med 9 900 hektar (‑0,4 %) jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar år 2019, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med år 2018.

Jämfört med för fem år sedan, 2014, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 32 100 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 52 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 20 000 hektar.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar

	2014	2015	2016	2017	2018	2019 prel.
Spannmål	1 034 400	1 034 200	1 019 600	1 012 700	991 700	993 200
därav vete	455 200	460 000	451 200	475 900	381 100	471 400
därav korn	335 300	327 500	327 300	317 800	397 200	299 100
därav havre	164 900	168 100	180 900	158 200	163 900	150 100
därav resterande	79 000	78 700	60 200	60 800	49 600	72 600
Baljväxter¹	44 500	58 700	65 700	59 100	56 600	44 100
Vall och grönfoderväxter²	1 172 200	1 137 900	1 107 400	1 099 500	1 121 200	1 157 000
Potatis	23 800	23 100	24 200	24 600	23 900	23 700
Sockerbetor	34 300	19 400	30 700	31 200	30 700	27 300
Raps och rybs	96 000	94 500	93 000	114 300	99 400	108 000
Övriga växtslag³	52 800	52 700	59 000	55 400	54 400	51 800
Träda	132 500	163 400	168 600	160 600	165 400	128 500
Ospecificerad åkermark⁴	6 100	6 000	11 400	10 900	11 000	10 900
Summa åkermark	2 596 500	2 590 100	2 579 600	2 568 400	2 554 400	2 544 500

Summa betesmark och slåtteräng	435 700	449 800	451 900	453 200	455 100	455 600
Summa jordbruksmark	3 032 200	3 039 900	3 031 500	3 021 500	3 009 500	3 000 100

1) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

2) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall

3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Fakta om statistiken”

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2019. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % och är preliminärt i år 993 200 hektar. Arealen träda har minskat med 48 % medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 26 % respektive 124 % under samma period. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet.

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2019
(preliminärt)

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 39 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda respektive raps och rybs upptar 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2018 och 2019 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200 hektar 2019. Den är i stort sett oförändrad jämfört med 2018. Inom spannmålsgruppen har det dock skett en del förändringar. De största förändringarna är att kornarealen preliminärt minskar med 98 100 hektar (‑25 %) till 299 100 hektar medan vetearealen ökar med 90 400 hektar (+24 %) till 471 400 hektar och därmed är den största spannmålsgrödan under 2019. Förändringarna förklaras främst av att vädret under hösten 2017 försvårade för höstsådd och därmed minskade arealen höstvete under växtodlingssäsongen 2018. Växtodlingssäsongen 2018 inkluderade det som såddes hösten 2017 eller våren 2018 och som skördades under 2018. Hösten 2018 var det återigen mer gynnsamma förhållanden för att så vilket resulterar i större arealer odlade med höstsådda grödor under växtodlingssäsongen 2019. Vetearealen består till 90 % av höstvete 2019 och kornarealen består till 93 % av vårkorn. Tendensen är att när det går att så höstvete så bidrar det till sådd av mindre arealer vårkorn året efter.

Arealen havre minskar preliminärt med 13 800 hektar (‑8 %) till 150 100 hektar 2019. Detta är den minsta arealen havre sedan 1916 då den första statistiken om havreareal finns publicerad. Då var havre den största spannmålsgrödan och arealen var 783 500 hektar. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 72 600 hektar 2019, vilket motsvarar 7 % av spannmålsarealen. Den arealen ökar med 23 000 hektar (+46 %) jämfört med 2018. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2019.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 47 %, följt av korn med 30 % och havre med 15 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg svarar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019 visas i Figur C.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 44 100 hektar i år, vilket är en minskning med 12 500 hektar (‑22 %) jämfört med år 2018. Den största orsaken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med ärter, åkerbönor m.m. preliminärt minskar med 13 200 hektar till 39 300 hektar mellan 2018 och 2019. Åkerbönor som ingår i gruppen ärter, åkerbönor m.m. minskar preliminärt med 11 100 hektar och är därmed den enskilda baljväxtgrödan som minskar mest. Under åren 2015–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 48 400–55 900 hektar och är i år mer i nivå med hur det var före 2015. Baljväxter består till 89 % av ärter, åkerbönor m.m., 9 % är konservärter och 2 % är bruna bönor.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 23 700 hektar i år vilket är ungefär som 2018. Sockerbetsarealen har däremot preliminärt minskat med 11 %, jämfört med 2018, till 27 300 hektar.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 108 000 hektar. Det är en ökning med 8 600 hektar (+9 %) jämfört med år 2018. Den främsta orsaken till att arealen ökar är att höstrapsarealen preliminärt ökar med 13 200 hektar. Ökningen kan delvis bero på bättre förutsättningar att så under hösten 2018 jämfört med hösten 2017, på samma sätt som det var för höstvete. Höstraps svarar för 94 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2019, är den totala arealen vall och grönfoder 1 157 000 hektar, vilket är en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700 hektar och är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar för 93 % av den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grönfoder med 1 900 hektar (+4 %).

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder.

Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en minskning med 36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018. Det är den minsta arealen med träda sedan 1995 då Sverige gick med i EU och det blev ett krav att ha en viss andel av marken i träda. Till 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i texten.

Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som arealen i träda minskar kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens att skörda träda tidigare än reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha påverkat lantbrukarna att i stället för träda ange slåtter- och betesvall i sina stödansökningar och därmed kan de slå marken när som helst utan dispens under 2019. Torkan 2018 medförde också att flera slåtter- och betesvallar har sämre kvalitet 2019 samt att bufferten av foder har minskat. Detta kan också vara bidragande orsaker till att arealen med slåtter-och betesvall ökar medan areal i träda minskar.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2019. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 10 %, medan Jönköpings län har minst andel åkermark i träda, 1 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i träda är Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Jämtlands län. Jämfört med 2018 minskar andelen åkermark i träda i samtliga län.

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper; frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 51 800 hektar vilket är en minskning med 2 600 hektar (-5 %) jämfört med 2018. Frövall är den största grödan och svarar för 19 200 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2019, den odlas på 2 300 hektar.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900 hektar vilket är en marginell minskning med 100 hektar jämfört med 2018. Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar i år 2019. Arealen är i stort sett oförändrad jämfört med 2018. Betesmark och slåtteräng består precis som 2018 av 83 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 % vardera av slåtteräng, skogsbete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2019. Sammanlagt finns preliminärt 893 600 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 74 000 hektar, följt av Västra Götalands län, med 64 200 hektar samt Skåne län, med 55 600 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2019
(preliminärt)

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för 2018

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2019 där SAM-ansökta arealer för 2019 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomförts 2016–2018.

I tablå B finns information om den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2018 samt preliminär statistik för 2019. Totalt justerades jordbruksmarken upp med 8 200 hektar från preliminär till slutlig statistik 2018. Åkermarken svarade för en justering av drygt 4 600 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2018. Vall och grönfoderväxter justerades upp med drygt 9 800 hektar (+1 %) och träda justerades upp med drygt 6 500 hektar (+4 %), medan höstraps, höstvete och havre var de grödor som justerades ned mest. Höstraps justerades ned med 5 900 hektar (-6 %), höstvete justerades ned med 2 800 hektar (-1 %) och havre justerades ned med 2 300 hektar (-1 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 3 600 hektar (+1 %).

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2018, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019, hektar

	Preliminär statistik 2018	Slutlig statistik 2018	Preliminär statistik 2019
Spannmål	996 171	991 678	993 174
därav höstvete	297 955	295 124	423 089
därav vårvete	86 053	85 939	48 326
därav råg	19 863	19 661	33 419
därav höstkorn	15 040	14 830	20 847
därav vårkorn	381 672	382 341	278 263
därav havre	166 183	163 879	150 055
därav höstrågvete	16 775	16 445	27 840
därav vårrågvete	1 701	1 657	1 034
därav blandsäd	10 929	11 801	10 301
Baljväxter	56 887	56 626	44 082
Vall och grönfoderväxter	1 111 344	1 121 157	1 157 016
Potatis	23 955	23 917	23 659
Sockerbetor	30 744	30 737	27 300
Raps och rybs	105 735	99 389	107 997
därav höstraps	94 038	88 136	101 303
därav vårraps	9 505	9 298	4 535
därav höstrybs	855	731	1 248
därav vårrybs	1 338	1 224	911
Övriga växtslag	55 253	54 446	51 836
Träda	158 858	165 397	128 469
Ospecificerad åkermark	10 774	11 006	10 944
Summa åkermark	2 549 721	2 554 353	2 544 477
Summa betesmark och slåtteräng	451 535	455 144	455 629
Summa jordbruksmark	3 001 257	3 009 497	3 000 106

Under perioden 2014–2018 har spannmålsarealen minskat mellan preliminär och slutlig statistik med 1 700–6 600 hektar årligen förutom 2017 då arealen ökade med 1 300 hektar. Arealen med havre svarar för det mesta av minskningen för spannmål för respektive år. Havrearealen har minskat med
800–2 600 hektar årligen under perioden 2014–2018. Vall- och grönfoderväxter har under samma period ökat med 2 400–9 800 hektar alla år utom 2016 då arealen i stället minskade med 1 900 hektar mellan preliminär och slutlig statistik. Träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik samtliga år under perioden 2014–2018. Ökningen har varierat mellan 2 400 och 9 700 hektar. Den största ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för vall- och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800 hektar. Den största minskningen under samma period var år 2015. Minskningen var 6 600 hektar för spannmål.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt LBR som skapades den 2 maj 2019. Slutligt LBR kommer att skapas i oktober 2019


Jordbruksmarkens användning 2019	JO 10 SM 1901