![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2019 | JO 10 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som
brukas av jordbruksföretag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR).
Företag som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling.
Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå, samt
uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt
storleksgrupp jordbruksmark. Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt
betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till
växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling.
Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än
användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till
exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda
till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling
eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också
som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och
som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs
och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för
betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta
påverkar statistiken om arealer eftersom den till stor del baseras på
jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. För år 2015 och senare kan bland
annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark
som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett
samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete,
mosaikbete och ospecificerad betesmark. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån
vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De
arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information
om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i
avsnittet ”Fakta om statistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A
är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent
är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5. Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början
av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2019 möjlighet att ändra i
sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan
därefter justeras. Mer
information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns
under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta
innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för
2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas skillnader mellan
preliminär och slutlig statistik för 2018. Areal med vall och grönfoder ökar
Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är
2 544 500 hektar i år. Det är en minskning med 9 900 hektar (‑0,4 %)
jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600
hektar år 2019, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med år 2018. Jämfört med för fem år sedan, 2014, minskar den totala jordbruksmarken
preliminärt med 32 100 hektar. Under samma period minskar åkerarealen
med 52 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 20 000 hektar.
Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar
![]() 1)
Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m.,
konservärter samt bruna bönor. 2)
I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall 3)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 4)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information
om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Fakta om statistiken” I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna
på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2019.
Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % och är preliminärt i år
993 200 hektar. Arealen träda har minskat med 48 % medan arealerna
för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 26 % respektive 124 %
under samma period. De största förändringarna i arealer skedde under de första
10 åren av 2000-talet. Figur A. Areal i
tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2019 Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas
på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och
grönfoderväxter upptar 39 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %
och mark i träda respektive raps och rybs upptar 4 % vardera. Endast en
mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt
övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan
2018 och 2019 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att
vara små. Figur B.
Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik
2019 Spannmål
Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200
hektar 2019. Den är i stort sett oförändrad jämfört med 2018. Inom
spannmålsgruppen har det dock skett en del förändringar. De största
förändringarna är att kornarealen preliminärt minskar med 98 100 hektar (‑25 %)
till 299 100 hektar medan vetearealen ökar med 90 400 hektar
(+24 %) till 471 400 hektar och därmed är den största spannmålsgrödan
under 2019. Förändringarna förklaras främst av att vädret under hösten 2017
försvårade för höstsådd och därmed minskade arealen höstvete under
växtodlingssäsongen 2018. Växtodlingssäsongen 2018 inkluderade det som såddes
hösten 2017 eller våren 2018 och som skördades under 2018. Hösten 2018 var det
återigen mer gynnsamma förhållanden för att så vilket resulterar i större arealer
odlade med höstsådda grödor under växtodlingssäsongen 2019. Vetearealen består
till 90 % av höstvete 2019 och kornarealen består till 93 % av
vårkorn. Tendensen är att när det går att så höstvete så bidrar det till sådd
av mindre arealer vårkorn året efter. Arealen havre minskar preliminärt med 13 800 hektar (‑8 %)
till 150 100 hektar 2019. Detta är den minsta arealen havre sedan 1916 då
den första statistiken om havreareal finns publicerad. Då var havre den största
spannmålsgrödan och arealen var 783 500 hektar. Resterande spannmålsgrödor;
råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 72 600 hektar 2019, vilket
motsvarar 7 % av spannmålsarealen. Den arealen ökar med 23 000 hektar
(+46 %) jämfört med 2018. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för
samtliga spannmålsgrödor 2019. Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 47 %,
följt av korn med 30 % och havre med 15 % av den totala spannmålsarealen.
Rågvete och råg svarar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av
arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2018 och preliminär statistik
2019 visas i Figur C. Figur C.
Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik
2019 Baljväxter
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter
och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig
i tabell 2. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn
för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt
övriga bönor. Arealen som används till baljväxter är preliminärt 44 100
hektar i år, vilket är en minskning med 12 500 hektar (‑22 %)
jämfört med år 2018. Den största orsaken till att baljväxtarealen minskar är
att arealen med ärter, åkerbönor m.m. preliminärt minskar med 13 200
hektar till 39 300 hektar mellan 2018 och 2019. Åkerbönor som ingår i
gruppen ärter, åkerbönor m.m. minskar preliminärt med 11 100 hektar och är
därmed den enskilda baljväxtgrödan som minskar mest. Under åren 2015–2018 har
arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 48 400–55 900 hektar och är i
år mer i nivå med hur det var före 2015. Baljväxter består till 89 % av ärter,
åkerbönor m.m., 9 % är konservärter och 2 % är bruna bönor. Potatis och sockerbetor
Potatis upptar preliminärt 23 700 hektar i år vilket är
ungefär som 2018. Sockerbetsarealen har däremot preliminärt minskat med 11 %,
jämfört med 2018, till 27 300 hektar. Raps och rybs
Arealen raps och rybs är i år preliminärt 108 000
hektar. Det är en ökning med 8 600 hektar (+9 %) jämfört med år 2018.
Den främsta orsaken till att arealen ökar är att höstrapsarealen preliminärt ökar
med 13 200 hektar. Ökningen kan delvis bero på bättre förutsättningar att
så under hösten 2018 jämfört med hösten 2017, på samma sätt som det var för
höstvete. Höstraps svarar för 94 % av den totala arealen raps och rybs. I
tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs. Vall och grönfoderväxter samt träda
Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år
2019, är den totala arealen vall och grönfoder 1 157 000 hektar,
vilket är en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018.
Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700 hektar och är den
största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar för 93 % av
den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grönfoder
med 1 900 hektar (+4 %). Träda är när åkermark inte används till produktion av
jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling,
skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med
sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det
är en minskning med 36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018. Det är
den minsta arealen med träda sedan 1995 då Sverige gick med i EU och det blev
ett krav att ha en viss andel av marken i träda. Till 2008 försvann kravet på
att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i
texten. Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som
arealen i träda minskar kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens
att skörda träda tidigare än reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha
påverkat lantbrukarna att i stället för träda ange slåtter- och betesvall i sina
stödansökningar och därmed kan de slå marken när som helst utan dispens under
2019. Torkan 2018 medförde också att flera slåtter- och betesvallar har sämre
kvalitet 2019 samt att bufferten av foder har minskat. Detta kan också vara
bidragande orsaker till att arealen med slåtter-och betesvall ökar medan areal
i träda minskar. Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län
som ligger i träda år 2019. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken
i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 10 %, medan
Jönköpings län har minst andel åkermark i träda, 1 %. Övriga län som också
har mindre än 3 % av åkermarken i träda är Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Skåne och Jämtlands län. Jämfört med 2018 minskar andelen åkermark i träda i samtliga
län. Figur D.
Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik
2018 och preliminär statistik 2019 Övriga växtslag och ospecificerad åkermark
Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika
grödgrupper; frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra
växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i
någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen
övriga växtslag är i år preliminärt 51 800 hektar vilket är en minskning
med 2 600 hektar (-5 %) jämfört med 2018. Frövall är den största
grödan och svarar för 19 200 hektar och oljelin är den gröda av övriga
växtslag som har minst areal 2019, den odlas på 2 300 hektar. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras
per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900
hektar vilket är en marginell minskning med 100 hektar jämfört med 2018.
Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet
”Fakta om statistiken”. Betesmark och slåtteräng
Betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar
i år 2019. Arealen är i stort sett oförändrad jämfört med 2018. Betesmark och
slåtteräng består precis som 2018 av 83 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 %
vardera av slåtteräng, skogsbete och fäbodbete samt 1 % vardera av
mosaikbetesmarker och ospecificerad betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för
de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt. Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark,
precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2019.
Sammanlagt finns preliminärt 893 600 hektar åkermark i dessa län, vilket
motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst
areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 74 000 hektar, följt
av Västra Götalands län, med 64 200 hektar samt Skåne län, med 55 600 hektar.
Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av
all betesmark och slåtteräng i Sverige. Figur E.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2019 Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för
2018
2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen
baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för
2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i
sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts
som för 2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i
detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2019 där SAM-ansökta arealer för
2019 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från
undersökningar som genomförts 2016–2018. I tablå B finns information om den preliminära statistiken
och den slutliga statistiken för 2018 samt preliminär statistik för 2019.
Totalt justerades jordbruksmarken upp med 8 200 hektar från preliminär
till slutlig statistik 2018. Åkermarken svarade för en justering av drygt 4 600
hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst
skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2018. Vall och
grönfoderväxter justerades upp med drygt 9 800 hektar (+1 %) och träda
justerades upp med drygt 6 500 hektar (+4 %), medan höstraps,
höstvete och havre var de grödor som justerades ned mest. Höstraps justerades
ned med 5 900 hektar (-6 %), höstvete justerades ned med 2 800
hektar (-1 %) och havre justerades ned med 2 300 hektar (-1 %). Arealen
betesmark och slåtteräng justerades upp med 3 600 hektar (+1 %). Tablå B. Jämförelse
av arealer, preliminär statistik 2018, slutlig statistik 2018 och preliminär
statistik 2019, hektar
![]() Under perioden 2014–2018 har spannmålsarealen minskat mellan
preliminär och slutlig statistik med 1 700–6 600 hektar årligen
förutom 2017 då arealen ökade med 1 300 hektar. Arealen med havre svarar
för det mesta av minskningen för spannmål för respektive år. Havrearealen har
minskat med Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig
statistik beror till störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när
preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum
med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på
preliminärt LBR som skapades den 2 maj 2019. Slutligt LBR kommer att skapas i
oktober 2019 |