![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2019 | JO 10 SM 1902 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan
lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att
redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning
varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan
enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas
in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruksregistret,
LBR. Fram till
och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter
från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med
det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa
uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en
gång. Från och
med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta
för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens
med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en
sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s
avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt
jämförbara med 2009 och tidigare. Den
största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s
avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna
hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns
på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en
avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark
i LBR. Med de
gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya
avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen
att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort
sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre. Detta omfattar statistiken
Uppgifterna
i detta Statistiska meddelande är hämtade från Lantbruksregistret (LBR) 2019.
Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och
uppgifter från administrativa register vid Jordbruksverket. En mer omfattande
uppdatering av LBR görs vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks
genom en enkät. Dessa undersökningar är även reglerade enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008[1]. LBR
2019 baseras således på: ·
undersökning[2] till
samtliga jordbruksföretag i juni 2016 ·
undersökningar[3]
gällande antal djur i juni 2017 (cirka 6 500), antal djur i juni 2018
(cirka 6 300) och antal djur i juni 2019 (cirka 6 000) ·
undersökning[4] till samtliga företag med trädgårdsodling, gällande
trädgårdsproduktion 2017 och en urvalsundersökning om trädgårdsproduktion
gällande 2018 ·
uppgifter
från administrativa register. Definitioner och förklaringar
Med
jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling
bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Den population som
statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår
i LBR. De företag som ingick i LBR i juni 2019 uppfyllde något av följande
kriterier: -
brukade
mer än 2,0 ha åkermark -
brukade
sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark -
bedrev
trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal -
bedrev
trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta -
innehade
djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller
minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 höns (inklusive
kycklingar). Räkningsdatum för 2019 var den 2 juni. De
variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är: -
antal
hektar åkermark uppdelad på olika grödor -
antal
hektar betesmark av olika slag -
antal
jordbruksföretag med odling av olika grödor -
antal
jordbruksföretag med betesmark av olika slag. Redovisning
sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark och
uppdelat på företagsstorlek efter areal jordbruksmark samt uppdelat på län och
produktionsområde. Redovisning
av antal hektar åker- respektive betesmark för riket samt uppdelat på län,
kommun, produktionsområde och stödområde sker i databasen. Följande uppdelning
görs för åkermark och betesmark: -
Spannmål:
höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete,
blandsäd. -
Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna
bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall. -
Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för
stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin. -
Träda m.m.: energiskog,
trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker. -
Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete,
alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark. Ospecificerad mark Ospecificerad
mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med
undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra enkät till
flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar
på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och
betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det
bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter. Undersökningen
innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015
fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas
all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att
ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren. Så görs statistiken
Statistiken
i detta Statistiska meddelande baseras på arealer i LBR. Uppgifterna om arealer
i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2019, men även i mindre grad på
uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande: -
För de
jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2019 används de ansökta
arealerna i IACS. -
För de
jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2019 används främst uppgifter
från en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg samtliga jordbruksföretag
i landet samt från en undersökning för 2017 avseende trädgårdsproduktion. Även
urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för 2016 och 2018 har
använts. Statistikens tillförlitlighet
I denna
statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel.
Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens
tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras
på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. Täckningsfel har bedömts ha obetydlig
inverkan på den redovisade åkermarks-arealen. Det beror på att de uppgifter som
ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats
från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller
uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en
bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark
i landet. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge
grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade
betesmarksarealen är större, då den ansökta arealen betesmark till viss del
beror på hur stödsystemet för betesmark ser ut vid varje given tidpunkt. Övertäckning förekommer om fler än en
lantbrukare sökt stöd för samma mark och handläggningen, där vem som har rätt
att söka stöd, inte är klar när LBR skapas. Så långt det är möjligt tas
dubbelsökt mark bort, men det kan finnas enstaka block eller skiften som fortfarande
är dubbelsökt och som ingår i statistiken. Dessa arealer är små och utspridda i
riket. Undertäckning förekommer om uppdateringen
av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen
utgörs av LBR. Ramen för 2019 års undersökning består av LBR 2018 kompletterat
med information från administrativa register såsom till exempel Jordbruksverkets
register över arealbaserade stöd (IACS) samt från statistiska undersökningar
som genomförts 2019. Mätfel förekommer i den grad
uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I
enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering,
dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de
administrativa registren kontrolleras genom kontroller i fält och
administrativa kontroller. Svarsbortfall förekommer i princip inte
eftersom arealerna nästan enbart baseras på administrativa register.
Ospecificerad mark är de enda arealerna som kommer från undersökningar. I
undersökningen som genomfördes 2016 var svarsbortfallet ungefär
4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från
bearbetningsprocessen (skanning, granskning / rättning och skattningsmetoder)
bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort. Vissa
mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Jämtland,
Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vårkorn. För
2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och
Gävleborgs län, men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren
och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län så redovisas
höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2013–2018 har storleken
på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt
170 hektar. I år justeras knappt 70 hektar höstkorn till vårkorn i
redovisningen. Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har
redovisats som betesmark. I år är det ingen ändring av alvarbete till
betesmark. De senaste fem åren har det endast gjorts justering ett år, 2016, då
mindre än 5 hektar justerades. För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands
län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats
som betesmark. Det har justerats 0–6 hektar årligen under perioden 2013–2018
och i år, 2019, justeras knappt 1 hektar. I Norrbottens län har sockerbetor
redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller
varit någon justering under åren 2013–2018. Jordbrukarnas
redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för
nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras
med försiktighet. Företag
brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter
potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför
bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen
stämmer. Bra att veta
Annan statistik
I JO 10
SM 1802 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning 2018, i
JO 18 SM 1901 kommer höstsådda arealer för 2019 att redovisas och i JO 13 SM 1901
redovisades antal hektar åker- respektive betesmark som är omställd till
ekologisk odling eller under omställning för 2018. Grödarealer
i detta Statistiska meddelande stämmer med något mindre undantag överens med de
grödarealer för Sverige som EU:s statistikkontor Eurostat redovisar vid
publicering av skörde- och arealstatistik för EU-länderna. Jordbruksverket
har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I
den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till. Elektronisk publicering
Detta
Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets
webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken
samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk,
fiske. Mer
information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration. [1] Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om
jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket
samt upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88. [2] Statens jordbruksverks
föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS
2016:7) [3] Statens jordbruksverks
föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares innehav av svin, får,
höns och kycklingar (SJVFS 2017:9). [4]
Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av
näringsidkares odling av trädgårdsväxter. |