![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2020 | JO 10 SM 2001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som
brukas av jordbruksföretag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR). LBR
är ett register över alla jordbruksföretag i landet. Företag som ingår i LBR
har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling.
Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”. Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå samt
uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt
storleksgrupp jordbruksmark. Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt
betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till
växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling.
Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än
användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till
exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda
till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling
eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också
som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och
som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs
och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för
betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta
påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på
jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Från 2015 kan bland annat
betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på
sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för
betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och
ospecificerad betesmark. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån
vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De
arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information
om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i
avsnittet ”Fakta om statistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A
är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent
är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5. Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början
av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2020 möjlighet att ändra i
sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan
därefter justeras. Mer
information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2020 finns
under ”Datum för stödansökan” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta
innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2020
redovisas i början av 2021. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär
och slutlig statistik för 2019. Spannmålsareal ökar och areal med vall och grönfoder minskar
Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är
2 548 400 hektar i år, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med
2019. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900
hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+1 %) jämfört
med år 2019. Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken
preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen
med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.
Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar
![]() 1)
Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m.,
konservärter samt bruna bönor. 2)
I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall. 3)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 4)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information
om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Fakta om statistiken”. I figur A visas förändringen för de fyra största
grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna
för 2020. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är
preliminärt i år 1 007 600 hektar. Arealen träda har minskat med 46 %
medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 %
respektive 106 % under samma period. De största förändringarna i arealer
skedde under de första 10 åren av 2000-talet. Figur A. Areal i
tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2020 Av figur B framgår att spannmål i år preliminärt odlas på 33 %
av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 38 %.
Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %, mark i träda upptar 4 %
och raps och rybs upptar 3 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas
för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets
preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2019 och 2020 års
utnyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små. Figur B.
Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2019 och preliminär statistik
2020 Spannmål
Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 007 600
hektar 2020. Det är en ökning med 14 400 hektar (+1 %) jämfört med
2019. Inom spannmålsgruppen har det skett en del förändringar. De största
förändringarna är att arealen med havre preliminärt har ökat med 36 800
hektar (+25 %) till 184 700 hektar medan vetearealen preliminärt
minskat med 19 500 hektar (‑4 %) till 452 700 hektar. Även
om vetearealen minskar är det den största spannmålsgrödan under 2020 vilket
visas i figur C. Vetearealen består till 89 % av höstvete 2020. Arealen med korn är i stort sett oförändrad jämfört med 2019
och upptar preliminärt 299 800 hektar 2020. Vårkorn svarar för 93 %
av den totala kornarealen. Resterande spannmålsgrödor: råg, rågvete och
blandsäd, upptar preliminärt 70 500 hektar 2020, vilket motsvarar 7 %
av spannmålsarealen. Den arealen minskar preliminärt med 2 600 hektar (-4 %)
jämfört med 2019. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga
spannmålsgrödor 2020. Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 45 %,
följt av korn med 30 % och havre med 18 % av den totala spannmålsarealen.
Rågvete och råg svarar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av
arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2019 och preliminär statistik 2020
visas i Figur C. Figur C.
Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2019 och preliminär statistik
2020 Baljväxter
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter
och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig
i tabell 2. Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn
för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt
övriga bönor. Arealen som används till baljväxter är preliminärt 47 900
hektar i år, vilket är en ökning med 3 800 hektar (+8 %) jämfört
med år 2019. Alla tre redovisningsgrupper ökar. Preliminärt ökar ärter och
åkerbönor m.m. mest, med 2 900 hektar. Baljväxter består till 88 % av
ärter, åkerbönor m.m., 10 % är konservärter och 2 % är bruna bönor. Ärter (ej konservärter) är den största grödan i gruppen
ärter, åkerbönor m.m. med preliminärt 21 800 hektar. Det motsvarar
52 % av arealen för redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Under åren
2016–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 52 500–55 900
hektar, 2019 minskade den till 39 400 hektar och 2020 är den preliminärt
42 200 hektar. Potatis och sockerbetor
Potatis upptar preliminärt 24 200 hektar i år vilket är
en ökning med 500 hektar (+2 %) jämfört med 2019. Sockerbetsarealen ökar
också jämfört med 2019. Ökningen är preliminärt 2 500 hektar (+9 %)
till 29 800 hektar. Raps och rybs
Arealen raps och rybs är i år preliminärt 99 300
hektar. Det är en minskning med 6 300 hektar (‑6 %) jämfört med
år 2019. Arealen med höstraps minskar med 6 600 hektar och vårrapsarealen ökar
med 600 hektar. För höstrybs och vårrybs är det små förändringar i hektar jämfört
med 2019. Höstraps svarar för 94 % av den totala arealen raps och rybs. I
tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs. Vall och grönfoderväxter samt träda
Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt
slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år
2020, är den totala arealen vall och grönfoder 1 138 800 hektar,
vilket är en minskning med 25 000 hektar (‑2 %) jämfört med
2019. Slåtter- och betesvall minskar preliminärt med 19 100 hektar (‑2 %)
till 1 066 700 och är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter
och svarar för 94 % av den totala arealen. Även majs och grönfoder minskar
jämfört med 2019. Majs minskar med 500 hektar (‑2 %) och grönfoder
med 5 300 hektar (‑9 %). Träda är när åkermark inte används till produktion av
jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling,
skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med
sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 134 700 hektar i år. Det
är en ökning med 3 000 hektar (+2 %) jämfört med 2019. Den största
förändringen under 2000-talet skedde mellan 2007 och 2008 då kravet på att en
del areal måste ligga i träda försvann. Detta syns tydligt i figur A tidigare i
texten. Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län
som ligger i träda år 2020. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken
i träda. Stockholms län och Västerbottens län har störst andel åkermark i
träda, 11 %, medan Jönköpings län har minst andel åkermark i träda,
1 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i träda är Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Skåne och Jämtlands län. Det är små skillnader jämfört med
2019. Figur D.
Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik
2019 och preliminär statistik 2020 Övriga växtslag och ospecificerad åkermark
Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika
grödgrupper: frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra
växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i
någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen
övriga växtslag är i år preliminärt 55 300 hektar vilket är en ökning med 4 000
hektar (+8 %) jämfört med 2019. Frövall är den största grödan och svarar
för 22 100 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har
minst areal 2020; den odlas på 2 200 hektar. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras
per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900
hektar vilket i stort sett är samma areal som 2019. Mer information om ospecificerad
mark finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om
statistiken”. Betesmark och slåtteräng
Betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar
i år 2020. Det är en liten ökning, 3 700 hektar (+1 %) jämfört med
2019. Den arealmässigt största förändringen jämfört med 2019 är att slåtteräng
preliminärt har ökat med 3 900 hektar (+29 %). För övriga kategorier
inom betesmark och slåtteräng är skillnaden jämfört med 2019 upp till 500
hektar per kategori. Norrbottens län står för nästan hela ökningen av
slåtteräng och ökningen beror nästan uteslutande på att jordbrukarna har sökt
stöd för mer mark än tidigare år. Jämfört med 2015 har slåtterängsarealen preliminärt ökat med
8 300 hektar (+90 %). Norrbottens län svarar för nästan hela
ökningen. Där har arealen preliminärt ökat med 7 400 hektar (+392 %)
till 9 200 hektar jämfört med 2015 och 2020 återfinns 53 % av arealen
med slåtteräng i Norrbottens län. Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark,
6 % alvarbete, 4 % av slåtteräng, 3 % vardera av skogsbete och
fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad
betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt
för betesmark och slåtteräng totalt. Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark,
precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2020.
Sammanlagt finns preliminärt 895 300 hektar åkermark i dessa län, vilket
motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst
areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 900 hektar, följt
av Västra Götalands län med 64 900 hektar samt Skåne län med 55 200 hektar.
Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av
all betesmark och slåtteräng i Sverige. Figur E.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2020 Jämförelse mellan preliminär statistik för 2019 och slutlig statistik för
2019
2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen
baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för
2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i
sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts
som för 2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i
detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2020 där SAM-ansökta arealer för
2020 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från
undersökningar som genomförts 2016–2019. I tablå B finns information om den preliminära statistiken
och den slutliga statistiken för 2019 samt preliminär statistik för 2020.
Totalt justerades jordbruksmarken upp med 12 700 hektar från preliminär
till slutlig statistik 2019. Åkermarken svarade för en justering av cirka
7 000 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade
störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2019. Vall
och grönfoderväxter justerades upp med drygt 6 700 hektar (+1 %) och träda
justerades upp med drygt 3 200 hektar (+3 %), medan höstraps och
havre var de grödor som justerades ned mest. Höstraps justerades ned med 1 700
hektar (-2 %) och havre justerades ned med 2 200 hektar (-1 %). Arealen
betesmark och slåtteräng justerades upp med 5 700 hektar (+1 %). Tablå B. Jämförelse
av arealer, preliminär statistik 2019, slutlig statistik 2019 och preliminär
statistik 2020, hektar
![]() Under perioden 2015–2019 har spannmålsarealen minskat mellan
preliminär och slutlig statistik med 1 800–6 600 hektar åren
2015–2016 och 2018. År 2017 ökade den i stället med 1 300 hektar och 2019
var det ingen skillnad för spannmål totalt mellan preliminär och slutlig
statistik. Havre är den spannmålsareal som minskat mest under perioden som
helhet. Havrearealen har minskat med 800–2 600 hektar årligen under
perioden 2015–2019. Vall- och grönfoderväxter har under samma period ökat med 3 400–9 800
hektar alla år utom 2016 då arealen i stället minskade med 1 900 hektar
mellan preliminär och slutlig statistik. Träda har ökat mellan preliminär och
slutlig statistik samtliga år under perioden 2015–2019. Ökningen har varierat
mellan 2 400 och 9 700 hektar. Den största ökningen mellan preliminär
och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för vall-
och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800 hektar. Den största
minskningen under samma period var år 2015. Minskningen var 6 600 hektar
för spannmål. Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig
statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när
preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum
med mera som gäller för att söka stöd 2020 finns under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på
preliminärt LBR som skapades den 5 maj 2020. Slutligt LBR för 2020 kommer att
skapas i början av 2021.
|