Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2020

JO 10 SM 2001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR). LBR är ett register över alla jordbruksföretag i landet. Företag som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå samt uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Från 2015 kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruks­företagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om sta­tistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2020 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2020 finns under ”Datum för stödansökan” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2020 redovisas i början av 2021. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2019.

 

Spannmålsareal ökar och areal med vall och grönfoder minskar

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 548 400 hektar i år, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2019. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+1 %) jämfört med år 2019.

Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar

 

2015

2016

2017

2018

2019

2020 prel.

Spannmål

1 034 200

1 019 600

1 012 700

991 700

993 200

1 007 600

därav vete

460 000

451 200

475 900

381 100

472 200

452 700

därav korn

327 500

327 300

317 800

397 200

299 900

299 800

därav havre

168 100

180 900

158 200

163 900

147 900

184 700

därav resterande

78 700

60 200

60 800

49 600

73 200

70 500

Baljväxter1

58 700

65 700

59 100

56 600

44 200

47 900

Vall och grönfoderväxter2

1 137 900

1 107 400

1 099 500

1 121 200

1 163 700

1 138 800

Potatis

23 100

24 200

24 600

23 900

23 600

24 200

Sockerbetor

19 400

30 700

31 200

30 700

27 300

29 800

Raps och rybs

94 500

93 000

114 300

99 400

105 600

99 300

Övriga växtslag3

52 700

59 000

55 400

54 400

51 300

55 300

Träda

163 400

168 600

160 600

165 400

131 700

134 700

Ospecificerad åkermark4

6 000

11 400

10 900

11 000

10 900

10 900

Summa åkermark

2 590 100

2 579 600

2 568 400

2 554 400

2 551 500

2 548 400

 

Summa betesmark och slåtteräng

449 800

451 900

453 200

455 100

461 300

464 900

Summa jordbruksmark

3 039 900

3 031 500

3 021 500

3 009 500

3 012 800

3 013 300


1)      Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

2)      I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

3)      Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

4)      Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Fakta om statistiken”.

 

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2020. Sedan 2000 har spann­måls­arealen minskat med 18 % och är preliminärt i år 1 007 600 hektar. Arealen träda har minskat med 46 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet.

 

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2020
(preliminärt)

 

Av figur B framgår att spannmål i år preliminärt odlas på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 38 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %, mark i träda upptar 4 % och raps och rybs upptar 3 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2019 och 2020 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2019 och prelimi­när statistik 2020

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 007 600 hektar 2020. Det är en ökning med 14 400 hektar (+1 %) jämfört med 2019. Inom spannmålsgruppen har det skett en del förändringar. De största förändringarna är att arealen med havre preliminärt har ökat med 36 800 hektar (+25 %) till 184 700 hektar medan vetearealen preliminärt minskat med 19 500 hektar (‑4 %) till 452 700 hektar. Även om vetearealen minskar är det den största spannmålsgrödan under 2020 vilket visas i figur C. Vetearealen består till 89 % av höstvete 2020.

Arealen med korn är i stort sett oförändrad jämfört med 2019 och upptar preliminärt 299 800 hektar 2020. Vårkorn svarar för 93 % av den totala kornarealen. Resterande spannmålsgrödor: råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 70 500 hektar 2020, vilket motsvarar 7 % av spannmålsarealen. Den arealen minskar preliminärt med 2 600 hektar (-4 %) jämfört med 2019. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2020.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 45 %, följt av korn med 30 % och havre med 18 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg svarar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2019 och preliminär statistik 2020 visas i Figur C.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2019 och prelimi­när statistik 2020

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2. Gröd­gruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 47 900 hektar i år, vilket är en ökning med 3 800 hektar (+8 %) jämfört med år 2019. Alla tre redovisningsgrupper ökar. Preliminärt ökar ärter och åkerbönor m.m. mest, med 2 900 hektar. Baljväxter består till 88 % av ärter, åkerbönor m.m., 10 % är konservärter och 2 % är bruna bönor.

Ärter (ej konservärter) är den största grödan i gruppen ärter, åkerbönor m.m. med preliminärt 21 800 hektar. Det motsvarar 52 % av arealen för redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Under åren 2016­­–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 52 500–55 900 hektar, 2019 minskade den till 39 400 hektar och 2020 är den preliminärt 42 200 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 24 200 hektar i år vilket är en ökning med 500 hektar (+2 %) jämfört med 2019. Sockerbetsarealen ökar också jämfört med 2019. Ökningen är preliminärt 2 500 hektar (+9 %) till 29 800 hektar.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 99 300 hektar. Det är en minskning med 6 300 hektar (‑6 %) jämfört med år 2019. Arealen med höstraps minskar med 6 600 hektar och vårrapsarealen ökar med 600 hektar. För höstrybs och vårrybs är det små förändringar i hektar jämfört med 2019. Höstraps svarar för 94 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2020, är den totala arealen vall och grönfoder 1 138 800 hektar, vilket är en minskning med 25 000 hektar (‑2 %) jämfört med 2019. Slåtter- och betesvall minskar preliminärt med 19 100 hektar (‑2 %) till 1 066 700 och är den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 94 % av den totala arealen. Även majs och grönfoder minskar jämfört med 2019. Majs minskar med 500 hektar (‑2 %) och grönfoder med 5 300 hektar (‑9 %).

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder.

Arealen i träda är preliminärt 134 700 hektar i år. Det är en ökning med 3 000 hektar (+2 %) jämfört med 2019. Den största förändringen under 2000-talet skedde mellan 2007 och 2008 då kravet på att en del areal måste ligga i träda försvann. Detta syns tydligt i figur A tidigare i texten.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2020. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken i träda. Stockholms län och Västerbottens län har störst andel åkermark i träda, 11 %, medan Jönköpings län har minst andel åkermark i träda, 1 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i träda är Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Jämt­lands län. Det är små skillnader jämfört med 2019.

 

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2019 och preliminär statistik 2020

 

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: frövall, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 55 300 hektar vilket är en ökning med 4 000 hektar (+8 %) jämfört med 2019. Frövall är den största grödan och svarar för 22 100 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2020; den odlas på 2 200 hektar.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900 hektar vilket i stort sett är samma areal som 2019. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar i år 2020. Det är en liten ökning, 3 700 hektar (+1 %) jämfört med 2019. Den arealmässigt största förändringen jämfört med 2019 är att slåtteräng preliminärt har ökat med 3 900 hektar (+29 %). För övriga kategorier inom betesmark och slåtteräng är skillnaden jämfört med 2019 upp till 500 hektar per kategori. Norrbottens län står för nästan hela ökningen av slåtteräng och ökningen beror nästan uteslutande på att jordbrukarna har sökt stöd för mer mark än tidigare år.

Jämfört med 2015 har slåtterängsarealen preliminärt ökat med 8 300 hektar (+90 %). Norrbottens län svarar för nästan hela ökningen. Där har arealen preliminärt ökat med 7 400 hektar (+392 %) till 9 200 hektar jämfört med 2015 och 2020 återfinns 53 % av arealen med slåtteräng i Norrbottens län.

Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark, 6 % alvarbete, 4 % av slåtteräng, 3 % vardera av skogsbete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt.

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2020. Sammanlagt finns preliminärt 895 300 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 900 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 64 900 hektar samt Skåne län med 55 200 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2020
(preliminärt)

 

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2019 och slutlig statistik för 2019

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi­gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett prelimi­närt LBR för 2020 där SAM-ansökta arealer för 2020 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomförts 2016–2019.

I tablå B finns information om den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2019 samt preliminär statistik för 2020. Totalt juste­rades jordbruksmarken upp med 12 700 hektar från preliminär till slutlig statistik 2019. Åkermarken svarade för en justering av cirka 7 000 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2019. Vall och grönfoderväxter justerades upp med drygt 6 700 hektar (+1 %) och träda justerades upp med drygt 3 200 hektar (+3 %), medan höstraps och havre var de grödor som justerades ned mest. Höstraps justerades ned med 1 700 hektar (-2 %) och havre justerades ned med 2 200 hektar (-1 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 5 700 hektar (+1 %).

 

 

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2019, slutlig statistik 2019 och preliminär statistik 2020, hektar

 

Preliminär
statistik 2019

Slutlig
statistik 2019

Preliminär
statistik 2020

Spannmål

993 174

993 174

1 007 622

därav höstvete

423 089

423 434

402 588

därav vårvete

48 326

48 750

50 082

därav råg

33 419

33 330

31 488

därav höstkorn

20 847

20 620

20 551

därav vårkorn

278 263

279 325

279 204

därav havre

150 055

147 884

184 671

därav höstrågvete

27 840

27 811

27 252

därav vårrågvete

1 034

1 043

1 490

därav blandsäd

10 301

10 978

10 296

Baljväxter

44 082

44 164

47 916

Vall och grönfoderväxter

1 157 016

1 163 721

1 138 762

Potatis

23 659

23 650

24 177

Sockerbetor

27 300

27 266

29 771

Raps och rybs

107 997

105 571

99 293

därav höstraps

101 303

99 646

93 029

därav vårraps

4 535

3 701

4 322

därav höstrybs

1 248

1 127

969

därav vårrybs

911

1 098

974

Övriga växtslag

51 836

51 297

55 267

Träda

128 469

131 718

134 700

Ospecificerad åkermark

10 944

10 937

10 896

Summa åkermark

2 544 477

2 551 499

2 548 404

Summa betesmark och slåtteräng

455 629

461 284

464 935

Summa jordbruksmark

3 000 106

3 012 783

3 013 340


 

Under perioden 2015–2019 har spannmålsarealen minskat mellan preliminär och slutlig statistik med 1 800–6 600 hektar åren 2015–2016 och 2018. År 2017 ökade den i stället med 1 300 hektar och 2019 var det ingen skillnad för spannmål totalt mellan preliminär och slutlig statistik. Havre är den spannmålsareal som minskat mest under perioden som helhet. Havrearealen har minskat med 800–2 600 hektar årligen under perioden 2015–2019. Vall- och grönfoderväxter har under samma period ökat med 3 400–9 800 hektar alla år utom 2016 då arealen i stället minskade med 1 900 hektar mellan preliminär och slutlig statistik. Träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik samtliga år under perioden 2015–2019. Ökningen har varierat mellan 2 400 och 9 700 hektar. Den största ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för vall- och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800 hektar. Den största minskningen under samma period var år 2015. Minskningen var 6 600 hektar för spannmål.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2020 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt LBR som skapades den 5 maj 2020. Slutligt LBR för 2020 kommer att skapas i början av 2021.