Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs tillsammans med data från register årligen samman i Lantbruks­registret, LBR.

Fram till och med år 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR änd­rats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska avgränsningarna. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruks­mark i LBR.

Med de gamla svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från det preliminära Lantbruksregistret (LBR) 2020. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jord­bruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart tredje/fjärde år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa undersök­ningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008[1]. Det preliminära LBR för 2020 baseras således på:

 

·       undersökning^[2] av samtliga jordbruksföretag i juni 2016

·       urvalsundersökning^[3] gällande antal djur i juni 2017 (cirka 6 500 företag), antal djur i juni 2018 (cirka 6 300 företag) samt antal djur i juni 2019 (cirka 6 000 företag)

·       undersökning^[4] gällande trädgårdsproduktion 2017

·       uppgifter från administrativa register i början av maj 2020.

 

Sedan 2011 baseras detta Statistiska meddelande, Jordbruksmarkens använd­ning, preliminär statistik, på ett preliminärt LBR. Arealerna i LBR kommer till största delen från jordbrukarnas SAM-ansökan. Tidigare års preliminära siff­ror har enbart byggt på de arealer som jordbrukarna angett i sin SAM-ansökan.

Definitioner och förklaringar

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårds­odling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2020 uppfyllde något av följande kriterier:

-       brukade mer än 2,0 hektar åkermark

-       brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

-       bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal

-       bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-       innehade en djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfän.

 

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

-       antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor

-       antal hektar betesmark av olika slag.

 

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal och uppdelat på företagsstorlek efter jordbruksareal samt uppdelat på län och pro­duktionsområde. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

-       Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.

-       Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.

-       Potatis, sockerbetor raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stär­kelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

-       Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospeci­ficerad åker.

-       Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmarker, ospecificerad betesmark.

 

 

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med en undersökning av samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning av flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åkermark och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att ungefär 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 samt preliminär statistik 2016 kunde fördelas på olika grödor. För 2012 och tidigare samt slutlig statistik för 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

 

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2020, var sista dag för att göra stödansökningar den 8 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansökningar efter den 8 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. I år finns det undantag för vissa beroende på Covid-19 (Corona). De som var sjuka eller om myndigheternas rekommendationer för att hindra smittspridning gjort det omöjligt för dem att lämna in ansökan i tid kan de åberopa regeln om force majeure och exceptionella omständigheter. Det finns vissa regler rörande detta och alla som åberopar regeln om force majeure och exceptionella omständigheter behöver inte accepteras. Om stödansökan kommer in efter 4 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Efter 15 juni kan de endast minska arealer i redan inlämnade stödansökningar.

Så görs statistiken

Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på arealer i preliminärt LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2020, men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

-       För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2020 används de ansökta preliminära arealerna i IACS.

-       För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2020 används uppgifter i en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet eller uppgifter i undersökningen om trädgårdsproduktion för 2017. Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala jordbruks-arealen.
I undersökningen 2016 angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
Ospecificerad åkermark har redovisats från och med år 2000, då vi började använda stödansökta arealer till LBR i stället för att skicka ut en årlig enkät. För att få reda på vad som finns på den ospecificerade åkerarealen genomfördes en mindre undersökning, 2013, av ett urval av de företag som inte sökt stöd. Svaren från den extra undersökningen visade att 85 % av den ospeci­ficerade åkermarken är Slåtter- och betesvall.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetnings­fel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlig­het. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks-arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över areal­baserade stöd. Detta register innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd och en bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jord­brukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, eftersom den areal betesmark för vilken stöd söks till viss del beror på hur stödsystemet ser ut vid varje given tidpunkt.

Övertäckning kan förekomma om ett företag lagts ned utan att det rapporterats att företaget är nedlagt samt om två företag har sökt stöd för samma areal och det ännu är oklart vem som brukar marken och som har rätt till stödet. Så långt det är möjligt tas dubbelsökt mark bort, men det kan finnas enstaka block eller skiften som fortfarande är dubbelsökt och som ingår i statistiken.

Undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 komplet­terat med information från administrativa register såsom till exempel Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IACS).

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna från de administrativa registren bygger på de stöd som jordbrukarna sökt under våren 2020. Uppgifterna granskas under året genom kontroller i fält och administrativa kontroller. Dessa kontroller har inte utförts vid tiden för registerutdraget till detta Statistiska meddelande. Dessutom har jordbrukaren fortfarande vissa möjligheter att ändra arealer. Detta gör att redovisade arealer ska ses som preliminära.

Svarsbortfall förekommer i princip inte eftersom arealerna nästan enbart baseras på administrativa register. Ospecificerad mark är de enda arealerna som kommer från någon undersökning. I undersökningen som genomfördes 2016 var svarsbortfallet ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts:

·       Höstkorn i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län men eftersom arealen med höstkorn blivit större i dessa län de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn där så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2015–2019 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170 hektar. I år justeras cirka 63 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen.

·       Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har justerats till betesmark. I år är det ingen ändring av alvarbete till betesmark. De senaste fem åren har det endast gjorts justering ett år, 2016, då mindre än 5 hektar justerades.

·       För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete justerats till betesmark. Det har justerats 2–6 hektar årligen under perioden 2015–2019 och i år, 2020, justeras mindre än 1 hektar.

·       I Norrbottens län har sockerbetor justerats till matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2015–2019.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I JO 10 SM 1902 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning 2019; i JO 13 SM 2001 som publiceras i slutet av maj 2020 redovisas ekologiska arealer för 2019; i JO 18 SM 1901 redovisades höstsådda arealer 2019, alltså det som är tänkt att skördas 2020.

I JO 16 SM 2001 redovisades slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2019 och i JO 15 SM 1901 redovisades normskördar för 2019.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2011­–2015 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunivå.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.