![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2020 | JO 10 SM 2001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska
undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad.
Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga
jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen
berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs tillsammans med data från
register årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Fram till och med år 1999 hämtades uppgifter från
jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är
Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa
register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver
på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som
ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte
fullt ut stämmer överens med de svenska avgränsningarna. Från och med 2010 är
därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska
avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år
2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen
av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla svenska
avgränsningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s
avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010
används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0
hektar jordbruksmark i LBR. Med de gamla svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150
företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således
gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa
företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar
åkermark eller mindre. Detta omfattar statistiken
Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från
det preliminära Lantbruksregistret (LBR) 2020. Lantbruksregistret uppdateras
årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa
register vid Jordbruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart
tredje/fjärde år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa
undersökningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1166/2008[1].
Det preliminära LBR för 2020 baseras således på: ·
undersökning[2] av
samtliga jordbruksföretag i juni 2016 ·
urvalsundersökning[3] gällande
antal djur i juni 2017 (cirka 6 500 företag), antal djur i juni 2018
(cirka 6 300 företag) samt antal djur i juni 2019 (cirka 6 000
företag) ·
undersökning[4] gällande
trädgårdsproduktion 2017 ·
uppgifter från administrativa register i början av
maj 2020. Sedan 2011 baseras detta Statistiska meddelande,
Jordbruksmarkens användning, preliminär statistik, på ett preliminärt LBR.
Arealerna i LBR kommer till största delen från jordbrukarnas SAM-ansökan.
Tidigare års preliminära siffror har enbart byggt på de arealer som jordbrukarna
angett i sin SAM-ansökan. Definitioner och förklaringar
Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Den population
som denna preliminära statistik ska
belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2020 uppfyllde något av följande kriterier: -
brukade mer än 2,0 hektar åkermark -
brukade sammanlagt minst 5,0 hektar
jordbruksmark -
bedrev trädgårdsodling omfattande minst
2 500 kvadratmeter frilandsareal -
bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200
kvadratmeter växthusyta -
innehade en djurbesättning som omfattade minst
10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får
och lamm, eller minst 1 000 fjäderfän. De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande
är: - antal
hektar åkermark uppdelad på olika grödor - antal
hektar betesmark av olika slag. Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på
företagsstorlek efter åkerareal och uppdelat på företagsstorlek efter
jordbruksareal samt uppdelat på län och produktionsområde. Följande uppdelning
görs för åkermark och betesmark: -
Spannmål: höstvete, vårvete, råg,
höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd. -
Baljväxter, grönfoder och vall: ärter,
åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och
betesvall, frövall. -
Potatis, sockerbetor raps, rybs och oljelin:
matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs,
vårrybs, oljelin. -
Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter,
andra växtslag, träda, ospecificerad åker. -
Betesmark (ej åker): betesmark,
slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmarker, ospecificerad
betesmark. Ospecificerad mark Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte
söker stöd för. I samband med en undersökning av samtliga jordbruksföretag 2013
gjordes en extra undersökning av flera företag som inte sökt stöd. Företagen
fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att 85 %
av marken var slåtter- och betesvall på åkermark och cirka 10 % var träda.
På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt
trädgårdsväxter. Undersökningen innebar att ungefär 50 % av all
ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 samt preliminär statistik 2016 kunde
fördelas på olika grödor. För 2012 och tidigare samt slutlig statistik för 2016
och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal.
Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren. Datum för stödansökan Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år,
2020, var sista dag för att göra stödansökningar den 8 april. I år gäller att
för de som lämnar in stödansökningar efter den 8 april minskar stödet med
1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. I år finns det undantag
för vissa beroende på Covid-19 (Corona). De som var sjuka eller om
myndigheternas rekommendationer för att hindra smittspridning gjort det
omöjligt för dem att lämna in ansökan i tid kan de åberopa regeln om force
majeure och exceptionella omständigheter. Det finns vissa regler rörande detta
och alla som åberopar regeln om force majeure och exceptionella omständigheter
behöver inte accepteras. Om stödansökan kommer in efter 4 maj i år får de
sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan.
Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att
öka/minska arealer och byta grödkod. Efter 15 juni kan de endast minska arealer
i redan inlämnade stödansökningar. Så görs statistiken
Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på
arealer i preliminärt LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på
uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd
(IACS) avseende 2020, men även i mindre grad på uppgifter från en
postenkätundersökning enligt följande: -
För de jordbruksföretag som ansökte om
arealbaserade stöd år 2020 används de ansökta preliminära arealerna i IACS. -
För de jordbruksföretag som inte ansökte om
arealbaserade stöd år 2020 används uppgifter i en undersökning genomförd år 2016
och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet eller uppgifter i
undersökningen om trädgårdsproduktion för 2017. Arealinformationen som hämtas
från dessa undersökningar är den som benämns ospecificerad åkermark respektive
ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala jordbruks-arealen. Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel,
mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på
statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna
statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska
ramen. Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den
redovisade åkermarks-arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till
grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från
Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd. Detta register innehåller
uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd och en bedömning
har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet.
Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer
mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade
betesmarksarealen är större, eftersom den areal betesmark för vilken stöd söks
till viss del beror på hur stödsystemet ser ut vid varje given tidpunkt. Övertäckning kan förekomma om ett företag lagts ned
utan att det rapporterats att företaget är nedlagt samt om två företag har sökt
stöd för samma areal och det ännu är oklart vem som brukar marken och som har
rätt till stödet. Så långt det är möjligt tas dubbelsökt mark bort, men det kan
finnas enstaka block eller skiften som fortfarande är dubbelsökt och som ingår
i statistiken. Undertäckning förekommer om uppdateringen av
jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen
utgörs av LBR. Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 kompletterat
med information från administrativa register såsom till exempel
Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IACS). Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda
registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs
kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av
avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna från de administrativa registren
bygger på de stöd som jordbrukarna sökt under våren 2020. Uppgifterna granskas
under året genom kontroller i fält och administrativa kontroller. Dessa kontroller har inte utförts vid tiden för
registerutdraget till detta Statistiska meddelande. Dessutom har jordbrukaren fortfarande vissa
möjligheter att ändra arealer. Detta gör att redovisade arealer ska ses som
preliminära. Svarsbortfall förekommer i princip inte eftersom
arealerna nästan enbart baseras på administrativa register. Ospecificerad mark
är de enda arealerna som kommer från någon undersökning. I undersökningen som
genomfördes 2016 var svarsbortfallet ungefär 4 %. Resultaten har dock
korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning,
granskning/rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka
resultaten i stort. Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har
gjorts: ·
Höstkorn i Jämtlands, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län har redovisats som vårkorn. För 2017 och
tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län
men eftersom arealen med höstkorn blivit större i dessa län de senaste åren och
det är tydligt att det går att odla höstkorn där så redovisas höstkorn för sig
i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2015–2019 har storleken på arealer som
ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170 hektar. I år
justeras cirka 63 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen. ·
Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och
Gotland har justerats till betesmark. I år är det ingen ändring av alvarbete
till betesmark. De senaste fem åren har det endast gjorts justering ett år,
2016, då mindre än 5 hektar justerades. ·
För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands
län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete justerats
till betesmark. Det har justerats 2–6 hektar årligen under perioden 2015–2019
och i år, 2020, justeras mindre än 1 hektar. ·
I Norrbottens län har sockerbetor justerats till
matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon
justering under åren 2015–2019. Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall
på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av
fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet. Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för.
Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra
växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis
överskattas, medan arealen stämmer. Bra att veta
Annan statistik
Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer
som används till olika grödor/grödgrupper. I JO
10 SM 1902 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning
2019; i JO 13 SM 2001 som publiceras i slutet av maj 2020 redovisas
ekologiska arealer för 2019; i JO
18 SM 1901 redovisades höstsådda arealer 2019, alltså det som är tänkt att skördas
2020. I JO
16 SM 2001 redovisades slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter,
potatis och slåttervall 2019 och i JO
15 SM 1901 redovisades normskördar för 2019. Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt
– vegetabilier, rapport 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad
skörden av olika grödor används till. I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark
2011–2015 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats
respektive år, både på länsnivå och kommunivå. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. [1]
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008
om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om
produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av rådets förordning (EEG)
nr 571/88. [2]
Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i
jordbruket (SJVFS 2013:4). [3]
Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av
näringsidkares innehav av svin, får, samt höns och kycklingar (SJVFS 2017:9). [4]
Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av
näringsidkares odling av trädgårdsväxter (SJVFS 2017:30). |