![]() |
![]() | |
Ekologisk växtodling 2017 | JO 13 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Statistikens omfattning Statistikens
omfattning
I detta Statistiska meddelande redovisar vi
uppgifter om arealer jordbruksmark (åkermark och betesmark) som brukas med
ekologiska produktionsmetoder enligt EU:s regelverk[1] och som är kontrollerade av ett godkänt
kontrollorgan. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen resulterar
i antingen -
får
märkas och säljas, eller -
är under
omställning för att i framtiden få märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk
produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters
respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. Mark som
brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod,
brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan den kan godkännas som
omställd. Omställningsperioden i växtodlingen är i de flesta fall två
växtodlingssäsonger. I samtliga fall kontrolleras regelverkets
efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i
Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK
AB. Uppgifterna som ligger till grund för detta
Statistiska meddelande hämtas in från ovan nämnda kontrollorgan. Det är viktigt
att påpeka att de redovisade arealerna avser samtliga arealer som följer
EU-regelverket för ekologisk produktion samt är kontrollerade av ett godkänt
kontrollorgan. De arealer som redovisas i denna publikation skiljer sig därför
från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska
produktionsformer. I text, figurer och tabeller görs jämförelser
med totala arealer för hela riket och länen, dvs. totala arealer konventionell
och ekologisk produktion. De totala arealerna är hämtade från Jordbruksverkets
publicering av officiell statistik över jordbruksmarkens användning. Det bör
påpekas att siffrorna för ekologisk produktion, på grund av metod- och
definitionsskillnader, inte är helt jämförbara med uppgifterna över den totala
arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så stora att de
påverkar jämförelserna av till exempel andel ekologisk åker- och betesmark på
riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Däremot kan resultaten på
kommunnivå eller enskilda grödor påverkas. Mer information om begrepp, definitioner,
jämförbarhet med annan statistik och statistikens kvalitet finns i avsnittet
”Fakta om statistiken” samt i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”. Fortsatt ökning av den
ekologiska arealen
Jordbruksmark År 2017 var 577 200 hektar jordbruksmark
omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Det motsvarar 19 %
av den totala arealen jordbruksmark i Sverige (Se figur A och B). Jämfört med
2016 ökade arealen med 24 100 hektar eller drygt 4 %. Arealen
jordbruksmark som var omställd till ekologisk produktion ökade under år 2017
med knappt 23 200 hektar och uppgick till 495 800 hektar. Det innebär
en ökning med nästan 5 % jämfört med 2016. Den omställda arealens andel av
den totala jordbruksmarken i Sverige uppgick år 2017 till drygt 16 %. Under
åren 2006 till 2013 var den årliga ökningen i den omställda arealen relativt
stor. Den årliga genomsnittliga ökningstakten mellan åren 2006 och 2013 var
12,5 %. Mellan åren 2013 till 2016 fortsatte visserligen den omställda
arealen att öka men den genomsnittliga ökningstakten per år var betydligt
långsammare, knappt 1 %. Detta förklaras av att arealen under omställning
till ekologisk produktion minskade kraftigt under åren 2011 till 2014. Åren 2015
och 2016 ökade arealen under omställning återigen vilket resulterat i en ökning
av den omställda arealen 2017. 2017 ökade arealen under omställning till
ekologisk produktion med knappt 1 000 hektar eller 1 %. Under 2017 ökade antalet företag med ekologisk
växtodling med 15 stycken till 5 593. Det motsvarar drygt 9 % av det
totala antalet företag med växtodling in Sverige. Figur A. Areal jordbruksmark brukad med
ekologiska produktionsmetoder Figur B. Andel jordbruksmark brukad med
ekologiska produktionsmetoder i förhållande till total areal jordbruksmark I figur
A och B kan vi se att den totala arealen som brukas med ekologiska
produktionsmetoder har ökat kontinuerligt under många år men att ökningstakten
var avsevärt lägre under 2012 och några år framåt i tiden. En
möjlig förklaring till att ökningstakten har avtagit är att de företag som sett
en lönsamhet i att ställa om när miljöersättningen differentierades i
Landsbygdsprogrammet 2007 gjort det. Åren efter ändringen i ersättningsnivåerna
ökade andelen certifierade arealer kraftigt. Ändringen i ersättningsnivåerna
innebar att certifierad produktion gav högre ersättning än så kallad
kretsloppsinriktad produktion. Osäkerhet kring utformandet av det kommande
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och marknadssituationen i allmänhet är andra
möjliga förklaringsfaktorer. I underlaget till detta Statistiska meddelande
finns dock inte information för att göra en bedömning av vilken eller vilka
faktorer som haft störst inverkan på utvecklingen. I det
nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 måste produktionen vara certifierad för att
jordbrukarna ska få ersättning för ekologisk produktion. 2015 var första året
det var möjligt att söka ersättning för ekologisk produktion i det nya
landsbygdsprogrammet. För år 2015 och 2016 visar statistiken på en fortsatt lägre
ökningstakt i den omställda arealen, vilket är en följd av tidigare års
minskade arealer under omställning. År 2017 var dock ökningstakten betydlig
högre än närliggande år bakåt i tiden. Åkermark Den totala arealen åkermark som antingen var
omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick år 2017 till
450 400 hektar eller knappt 18 % av den totala arealen åkermark i
Sverige. Jämfört med 2016 ökade arealen med drygt 4 % eller 19 100
hektar. Den omställda arealen ökade med 15 700 hektar medan arealen under
omställning ökade med 3 400 hektar. Betesmark Den totala arealen betesmark som antingen var
omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick 2017 till
126 800 hektar. Det motsvarar 28 % av den totala arealen betesmark i
Sverige. Jämfört med 2016 var det en ökning med 5 000 hektar eller 4 %. Arealen under omställning till ekologisk
produktion minskade med 2 500 hektar eller 14 % medan den omställda
arealen ökade med 7 500 hektar eller drygt 7 %. Den ekologiska
odlingen fördelad per län
I figur C redovisas den ekologiskt brukade
arealen jordbruksmark i förhållande till den totala arealen jordbruksmark per
län. Jämtlands och Värmlands län har störst andel
ekologiskt brukad areal. Även arealmässigt stora jordbrukslän såsom Västra
Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark.
Skåne och Blekinge län har lägst andel ekologiskt odlad jordbruksmark, men även
Hallands och Kalmar län är exempel på län med relativt låga andelar. Figur C. Andel omställd areal och areal under
omställning i förhållande till total areal jordbruksmark per län 2017 I figur D redovisas respektive läns andel av
den totala arealen ekologisk odling i riket samt länens andel av den totala
arealen jordbruksmark. Figur D. Länens andel av total ekologisk areal
jordbruksmark i riket samt länens andel av total areal jordbruksmark i riket
2017 Figuren visar att Västra Götalands län stod för
23 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark 2017, samtidigt som
länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 % av den totala arealen
jordbruksmark i Sverige. Detta kan jämföras med Skåne, vars totala areal
jordbruksmark utgjorde drygt 16 % av den totala arealen jordbruksmark i
Sverige. Skåne stod dock endast för knappt 7 % av den ekologiskt brukade
arealen jordbruksmark. I figur E redovisas andelen ekologiskt brukad
åker- respektive betesmark per län. Andelen betesmark inom den ekologiska
odlingen uppgick totalt till 22 % år 2017. Detta kan ställas i relation
till den totala andelen betesmark i Sverige som 2017 var 15 %. Figur E. Åker- och betesmarkens andelar av den
totala ekologiskt brukade arealen jordbruksmark, omställd och under omställning
2017 Slåtter- och betesvall
är den dominerande grödan
Av figur F framgår att den ekologiska
växtodlingen domineras av vallodling. Den procentuella fördelningen för de
redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren. År 2017 uppgick
den omställda arealen slåtter- och betesvall till 228 400 hektar, vilket
motsvarar drygt 59 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande
siffror för spannmål var 96 100 hektar respektive 25 %. Havre,
höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade
spannmålsarealen. Totalt sett ökade arealen spannmål 2017 med 6 500 hektar
eller 7 %. Figur F. Olika grödgruppers andel av den totala
omställda arealen åkermark 2017 KRAV-arealerna
dominerar i nästan samtliga län
I detta Statistiska meddelande redovisas all
areal jordbruksmark som följer EU:s regelverk för ekologisk produktion. I Sverige
är det vanligt att jordbruksföretag även certifierar sig enligt KRAV:s
regelverk. KRAV följer EU:s regelverk men är i vissa avseenden striktare än
EU:s regelverk. I figur G redovisas hur stor andel av arealerna
i respektive län som brukades Figur G. Andel arealer som brukades enligt
KRAV:s regelverk 2017 [1]
Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
2092/91 |