![]() |
![]() | |
Ekologisk växtodling 2014 | JO 13 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Statistikens omfattning Statistikens omfattning
I detta Statistiska meddelande
redovisas uppgifter om arealer jordbruksmark (åkermark och betesmark) som
brukas med ekologiska produktionsmetoder och som är kontrollerade av ett
godkänt kontrollorgan. Redovisningen avser odlade arealer som följer gällande
EU-regelverk[1]
för ekologisk produktion. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen
resulterar i antingen -
får märkas och säljas, eller -
är under omställning för att i framtiden få
märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för
ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller
Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. Mark som
brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod,
brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan den kan godkännas som
omställd. Omställningsperioden i växtodlingen är i de flesta fall två
växtodlingssäsonger. I samtliga fall kontrolleras
regelverkets efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom
jordbruksområdet i Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS
Certifiering AB och SMAK AB. Uppgifterna som ligger till grund
för detta Statistiska meddelande hämtas in från ovan nämnda kontrollorgan. Det
är viktigt att påpeka att de redovisade arealerna avser samtliga arealer som
följer EU-regelverket för ekologisk produktion samt är kontrollerade av ett
godkänt kontrollorgan. De arealer som redovisas i denna publikation skiljer sig
därför från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska
produktionsformer. I text, figurer och tabeller görs
jämförelser med totala arealer för hela riket och länen, dvs. totala arealer
konventionell och ekologisk produktion. Dessa siffror är hämtade från
Jordbruksverkets publicering av officiell statistik över jordbruksmarkens
användning. Det bör påpekas att siffrorna för ekologisk produktion, på grund av
metod- och definitionsskillnader, inte är helt jämförbara med uppgifterna över
den totala arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så
stora att de påverkar jämförelserna av t.ex. andel ekologisk åker- respektive
betesmark på riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Däremot kan
resultaten på kommunnivå eller enskilda grödor påverkas. Mer information om begrepp,
definitioner, jämförbarhet med annan statistik och statistikens kvalitet finns
i avsnittet ”Fakta om statistiken” samt i dokumentet ”Beskrivning av
statistiken”. Oförändrad ekologisk areal 2014
Jordbruksmark
2014 var 502 200 hektar
jordbruksmark omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Det
motsvarar knappt 17 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige.
Jämfört med 2013 ökade arealen med 600 hektar, d.v.s. den var i stort sett
oförändrad. Arealen jordbruksmark som var omställd till ekologisk
produktion ökade under år 2014 med 5 000 hektar eller drygt 1 %
jämfört med år 2013. Under en lång rad av år har ökningstakten i den omställda
arealen varit betydligt högre. Den minskade ökningstakten i den omställda
arealen är en följd av att arealen under omställning till ekologisk produktion
minskat under flera år. Den omställda arealens andel av den
totala jordbruksmarken i Sverige uppgick år 2014 till drygt 15 % (se figur
A och B). Arealen under omställning till ekologisk
produktion minskade 2014 med närmare 11 % eller motsvarande 4 400
hektar. Detta var fjärde året i följd som arealerna under omställning minskade.
Sedan 2010 har arealen under omställning minskat med 66 %. Figur A. Areal jordbruksmark brukad med ekologiska produktions-metoder
Figur B. Andel jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder i
förhållande till total areal jordbruksmark Den totala arealen som brukas med ekologiska
produktionsmetoder har ökat kontinuerligt under många år men ökningstakten har
varit avtagande de senaste åren. Mellan åren 2013 och 2014 var arealen näst
intill oförändrad. En möjlig förklaring till att ökningstakten har avtagit är
att de företag som sett en lönsamhet i att ställa om när miljöersättningen
differentierades i det nya Landsbygdsprogrammet 2007 nu gjort det. Åren efter
ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer kraftigt.
Ändringen i ersättningsnivåerna innebar att certifierad produktion gav högre
ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Certifierad produktion
gör det möjligt att sälja produkter som ekologiska. Produkterna får då märkas
med EU:s logotyp för ekologisk produktion och för de som också är KRAV-anslutna
även med KRAV:s logotyp. Fortsatt osäkerhet kring utformandet av det kommande
Landsbygdsprogrammet och marknadssituationen i allmänhet är andra möjliga
förklaringsfaktorer. I underlaget till detta Statistiska meddelande finns dock
inte information för att göra en bedömning av vilken eller vilka faktorer som
haft störst inverkan på utvecklingen. Åkermark
Den totala arealen åkermark som
antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick
år 2014 till 391 100 hektar eller 15 % av den totala arealen åkermark
i Sverige. Jämfört med 2013 var den ekologiskt brukade åkermarken i stort sett
oförändrad. Den omställda arealen åkermark ökade
med 3 300 hektar 2014 och uppgick till 362 600 hektar eller 14 %
av den totala arealen åkermark i Sverige. Arealen åkermark under omställning
minskade med 2 800 hektar eller 9 % jämfört med 2013. Betesmark
Den totala arealen betesmark som
antingen var omställd eller var under omställning till ekologisk produktion var
111 100 hektar år 2014 eller drygt 26 % av den totala arealen betesmark
i Sverige. Arealen var i stort sett oförändrad jämfört med 2013. Den omställda arealen betesmark
uppgick 2014 till 102 700 hektar, vilket motsvarar knappt 24 % av den totala arealen betesmark.
Jämfört med 2013 är det en ökning med 1 700 hektar eller närmare 2 %.
Arealen betesmark under omställning minskade 2014 och uppgick till 8 400
hektar. Den ekologiska odlingen fördelad per
län
I figur C redovisas den ekologiskt
brukade arealen jordbruksmark i förhållande till den totala arealen
jordbruksmark per län. Jämtlands och Värmlands län har störst andel ekologiskt
brukad areal. Även arealmässigt stora jordbrukslän såsom Västra Götalands och
Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Skåne län har
lägst andel ekologiskt odlad jordbruksmark, men även Blekinge och Hallands län
är exempel på län med relativt låga andelar. Figur C. Andel omställd areal och areal under omställning i förhållande
till total areal jordbruksmark per län 2014 I figur D redovisas respektive läns
andel av den totala arealen ekologisk odling i riket samt länens andel av den
totala arealen jordbruksmark. Figuren visar att Västra Götalands län stod för
23 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark 2014, samtidigt som
länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 % av den totala arealen
jordbruksmark i Sverige. Detta kan jämföras med Skåne, vars totala areal
jordbruksmark utgjorde drygt 16 % av den totala arealen jordbruksmark i
Sverige. Skåne stod dock endast för drygt 6 % av den ekologiskt brukade
arealen jordbruksmark. Figur D. Länens andel av total ekologisk areal jordbruksmark i riket
samt länens andel av total areal jordbruksmark i riket 2014 I figur E redovisas andelen
ekologiskt brukad åker- respektive betesmark per län. Andelen betesmark inom
den ekologiska odlingen uppgick totalt till 22 % år 2014. Detta kan
ställas i relation till den totala andelen betesmark i Sverige som 2014 var
drygt 14 %. Figur E. Åker- och betesmarkens andelar av den totala ekologiskt
brukade arealen jordbruksmark, omställd och under omställning 2014 Slåtter- och betesvall är den
dominerande grödan
Av figur F framgår att den
ekologiska växtodlingen domineras av vallodling. År 2014 uppgick den omställda
arealen slåtter- och betesvall till 230 500 hektar, vilket motsvarar
närmare 64 % av den omställda arealen åkermark. Motsvar-ande siffror för
spannmål var 85 700 hektar respektive 24 %. Havre stod för 29 %
av den odlade ekologiska spannmålsarealen. Under 2014 ökade odlingen av
ekologiskt höstvete kraftigt och den utgjorde 22 % av den ekologiska spannmålsarealen.
Totalt sett ökade arealen spannmål 2014 med 1 100 hektar eller drygt 1 %. Figur F. Olika grödgruppers andel av den totala omställda arealen åkermark
2014 KRAV-arealerna dominerar i nästan
samtliga län
I figur G redovisas hur stor andel
av arealerna i respektive län som brukades enligt KRAV:s regelverk 2014. På
riksnivå var 77 % av arealerna anslutna till KRAV. I de flesta län
dominerar KRAV, men det finns undantag. I Västernorrlands, Jämtlands och
Norrbottens län är andelen KRAV-anslutna arealer betydligt lägre än för riket
som helhet. Figur G. Andel arealer som brukades enligt KRAV:s regelverk 2014 [1]
Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr
2092/91 |