![]() |
![]() | |
Höstsådda arealer 2018 | JO 18 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Stora höstsådda arealer
Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas
till 601 300 hektar totalt för riket. Det är 34 % mer än föregående
års arealer, 14 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren och 22 %
mer än tioårsgenomsnittet. Årets totala höstsådda areal är i nivå med 2016 års
rekordstora areal, då det liksom i år var en tidig skörd och gynnsamt höstväder.
Uppgifterna har samlats in från ett urval bestående av drygt 4 000
lantbrukare. Höstsådden av spannmål utgörs av 418 600 hektar höstvete, 34 700 hektar höstråg, 20 400 hektar höstkorn och
27 500 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 501 200 hektar spannmål,
se figur A. Höstsådden av oljeväxter utgörs av 98 900 hektar
höstraps samt 1 200 hektar höstrybs, därmed totalt 100 100 hektar
oljeväxter, se figur B. Figur A.
Höstsådda arealer av spannmål 2008–2018 Hektar Den totala höstsådda arealen ökade i alla delar av landet
Ökningarna av den totala höstsådda arealen jämfört med
hösten 2017 är statistiskt signifikanta i fyra av de sex produktionsområden för
vilka höstsådd areal redovisas. Störst är ökningarna i Götalands norra
slättbygder, Svealands slättbygder och Götalands södra slättbygder med
46 300 hektar, 40 200 hektar respektive 35 300 hektar större
höstsådd areal, följt av Götalands skogsbygder där ökningen är 17 000
hektar. I Götalands mellanbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder ligger
ökningarna inom felmarginalen. På länsnivå är ökningarna markanta i de stora
jordbrukslänen. Stor procentuell ökning hade Hallands och Örebro län med 64
respektive 52 % större areal än förra hösten. I Västra Götalands och
Östergötlands län ökade den höstsådda arealen med 44 respektive 32 %. I både
Uppsala och Skåne län är ökningen 31 %. I Västmanlands län är ökningen 30 %
jämfört med i fjol. Stockholms, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Dalarnas och
Gävleborgs län uppvisar också ökade höstsådda arealer, men skillnaderna ligger
inom felmarginalen. Höstvetearealen i nivå med rekordarealen från 2016
Höstvete är den höstsådda gröda som det odlas mest av och i
år är arealen i samma storleksordning som 2016 års rekordstora areal. Årets
höstveteareal skattas till 418 600 hektar, vilket är 37 % mer än
förra hösten och 13 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Jämfört
med tioårsgenomsnittet är ökningen 23 %. I höstvetearealen ingår även
omkring 500 hektar höstdinkel (speltvete). Höstvetearealen ökade i alla delar av landet. I Östergötlands
län ökade höstvetearealen med 29 % jämfört med i fjol. I Skåne län ökade
höstvetearealen med 35 % och i Västra Götalands län med 42 %.
Ökningarna är statistiskt signifikanta i alla län utom i Kalmar, Blekinge,
Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län – där ökningarna ligger inom
felmarginalen. Höstrågarealen blev den största sedan år 2008
För riket totalt är årets höstsådda rågareal 34 700
hektar, vilket är den största arealen på 10 år. För råg som normalt behöver sås
tidigare än höstvete fanns i år särskilt goda möjligheter att hinna med sådden.
Årets höstsådda rågareal är 79 % större än i fjol och 62 % större än
femårsgenomsnittet. Arealen med höstkorn ökade med 24 %
Sådden av höstkorn har beräknats till 20 400 hektar,
vilket är 24 % mer än både fjolårsarealen och femårsgenomsnittet. Höstkorn
brukar också vanligen sås tidigare än höstvete. Årets areal är i nivå med 2016
års areal, då det också var stora höstsådda arealer på grund av tidig skörd och
gynnsamt höstväder. Höstrågvetearealen ökade med 76 %
Årets höstsådda areal av rågvete om 27 500 hektar är 76 %
större är förra hösten och i nivå med femårsgenomsnittet. Höstrågvetearealen är
också i nivå med 2016 års areal. Höstrapsarealen i nivå med rekordarealen från 2016
Sådden av höstraps blev den här hösten 98 900 hektar.
Den är 10 % större än förra årets areal, 11 % större än femårsgenomsnittet
och tangerar rekordarealen från år 2016. Uppemot 44 % av landets höstrapsareal
odlas i Skåne. Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade
arealuppgiften om cirka 1 200 hektar osäker. Figur B.
Höstsådda arealer av oljeväxter 2008–2018 Hektar Den totala ekologiskt odlade höstsådden ökade
också
Den ekologiskt odlade arealen av höstsådda grödor skattas
denna höst till 50 200 hektar, vilket är 60 % mer än förra
höstens totalareal. I tablå A redovisas de beräknade arealerna på grödnivå för
2017 och 2018. Sådden av höstvete som ska odlas ekologiskt uppgår till 31 600
hektar, vilket är 76 % mer än förra höstens areal. I hösvetearealen ingår
även omkring 400 hektar ekologiskt odlad höstdinkel (speltvete). År 2016 var
det första året som lantbrukarna kunde särredovisa höstsådd areal av dinkel. Den ekologiskt odlade höstrågarealen mer än dubblerades
jämfört med föregående höst och är tre gånger större än femårsgenomsnittet.
Arealen med ekologiskt odlat höstkorn är på ungefär samma nivå som föregående
år, och den ekologiskt odlade höstrågvetearealen ökade med 90 %. Sådden av höstraps som odlas ekologiskt har beräknats till 5 900
hektar, vilket är en minskning med 21 % jämfört med förra höstens areal.
Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren är det istället en ökning
med 21 %. Både inom den ekologiska och den konventionella odlingen är
höstvete den höstsådda gröda som det odlas mest av. Andelen höstvete är dock något
lägre inom den ekologiska än inom den konventionella odlingen. Råg och höstrågvete
odlas tvärtom i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen. Västra Götaland och Östergötland är de två län där det finns
mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, med 13 200 respektive 10 400
hektar under hösten 2018. Därefter följer Skåne och Uppsala län med 4 800 hektar
respektive 4 100 hektar, samt Västmanlands, Södermanlands, Örebro och
Gotlands län med 3 200, 2 900, 2 100 och 1 900 hektar. Störst andel ekologisk höstsådd areal har Dalarnas,
Gävleborgs, Jönköpings, Östergötlands, Västmanlands, Värmlands, Västra
Götalands och Kronobergs län med 27 %, 22 %, 22 %, 13 %, 13 %,
12 %, 12 % respektive 11 % av länens totala höstsådda areal. Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som
lantbrukaren har för avsikt att odla med ersättning för ekologisk odling under
2019. Här ingår även arealer under omställning till ekologisk odling. Uppgifter
om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005. Tablå A.
Höstsådda arealer avsedda att odlas ekologiskt
![]() Tidig skörd gav tidsutrymme för stora höstsådda arealer
Torr sommar och förhållandevis torrt väder i augusti och
september medförde att merparten av årets grödor kunde skördas mycket tidigt. Det
gav tidsutrymme för många lantbrukare att hinna bereda marken för höstsådd.
Därmed blev de höstsådda arealerna stora. På grund av den tidiga sådden och den
fortsatt varma hösten har många bestånd blivit mycket frodiga. Det ökar risken
för angrepp av snömögel och andra utvintringssvampar. Det finns också rapporter
om förekomst av bladlöss som kan sprida rödsotvirus. En del lantbrukare har
skrivit kommentarer om att sådd i torr jord har lett till ojämn uppkomst. Det
finns även oro för att delar av den höstsådda arealen måste köras upp som en
följd av viltskador av bland annat vildsvin och gäss. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för
höstvete (inklusive höstdinkel), höstråg, höstkorn, höstrågvete, höstraps samt
höstrybs 2018. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar.
Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 %, eller där antalet
observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i
tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck. Uppgifterna är slutliga. För jämförelse redovisas
motsvarande arealer för hösten 2017. På riksnivå redovisas även höstsådda
arealer för åren 2013–2017. |