Statistiken med kommentarer

 

Stora höstsådda arealer

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 601 300 hektar totalt för riket. Det är 34 % mer än föregående års arealer, 14 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren och 22 % mer än tioårsgenomsnittet. Årets totala höstsådda areal är i nivå med 2016 års rekordstora areal, då det liksom i år var en tidig skörd och gynnsamt höstväder. Uppgifterna har samlats in från ett urval bestående av drygt 4 000 lantbrukare.

Höstsådden av spannmål utgörs av 418 600 hektar höstvete, 34 700 hektar höstråg, 20 400 hektar höstkorn och 27 500 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 501 200 hektar spannmål, se figur A. Höstsådden av oljeväxter utgörs av 98 900 hektar höstraps samt 1 200 hektar höstrybs, därmed totalt 100 100 hektar oljeväxter, se figur B.

 

Figur A. Höstsådda arealer av spannmål 2008–2018

 

Hektar

 

Den totala höstsådda arealen ökade i alla delar av landet

Ökningarna av den totala höstsådda arealen jämfört med hösten 2017 är statistiskt signifikanta i fyra av de sex produktionsområden för vilka höstsådd areal redovisas. Störst är ökningarna i Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder och Götalands södra slättbygder med 46 300 hektar, 40 200 hektar respektive 35 300 hektar större höstsådd areal, följt av Götalands skogsbygder där ökningen är 17 000 hektar. I Götalands mellanbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder ligger ökningarna inom felmarginalen.

På länsnivå är ökningarna markanta i de stora jordbrukslänen. Stor procentuell ökning hade Hallands och Örebro län med 64 respektive 52 % större areal än förra hösten. I Västra Götalands och Östergötlands län ökade den höstsådda arealen med 44 respektive 32 %. I både Uppsala och Skåne län är ökningen 31 %. I Västmanlands län är ökningen 30 % jämfört med i fjol. Stockholms, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Dalarnas och Gävleborgs län uppvisar också ökade höstsådda arealer, men skillnaderna ligger inom felmarginalen.

Höstvetearealen i nivå med rekordarealen från 2016

Höstvete är den höstsådda gröda som det odlas mest av och i år är arealen i samma storleksordning som 2016 års rekordstora areal. Årets höstveteareal skattas till 418 600 hektar, vilket är 37 % mer än förra hösten och 13 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Jämfört med tioårsgenomsnittet är ökningen 23 %. I höstvetearealen ingår även omkring 500 hektar höstdinkel (speltvete).

Höstvetearealen ökade i alla delar av landet. I Östergötlands län ökade höstvetearealen med 29 % jämfört med i fjol. I Skåne län ökade höstvetearealen med 35 % och i Västra Götalands län med 42 %. Ökningarna är statistiskt signifikanta i alla län utom i Kalmar, Blekinge, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län – där ökningarna ligger inom felmarginalen.

Höstrågarealen blev den största sedan år 2008

För riket totalt är årets höstsådda rågareal 34 700 hektar, vilket är den största arealen på 10 år. För råg som normalt behöver sås tidigare än höstvete fanns i år särskilt goda möjligheter att hinna med sådden. Årets höstsådda rågareal är 79 % större än i fjol och 62 % större än femårsgenomsnittet.

Arealen med höstkorn ökade med 24 %

Sådden av höstkorn har beräknats till 20 400 hektar, vilket är 24 % mer än både fjolårsarealen och femårsgenomsnittet. Höstkorn brukar också vanligen sås tidigare än höstvete. Årets areal är i nivå med 2016 års areal, då det också var stora höstsådda arealer på grund av tidig skörd och gynnsamt höstväder.

Höstrågvetearealen ökade med 76 %

Årets höstsådda areal av rågvete om 27 500 hektar är 76 % större är förra hösten och i nivå med femårsgenomsnittet. Höstrågvetearealen är också i nivå med 2016 års areal.

Höstrapsarealen i nivå med rekordarealen från 2016

Sådden av höstraps blev den här hösten 98 900 hektar. Den är 10 % större än förra årets areal, 11 % större än femårsgenomsnittet och tangerar rekordarealen från år 2016. Uppemot 44 % av landets höstrapsareal odlas i Skåne.

Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 1 200 hektar osäker.

 

Figur B. Höstsådda arealer av oljeväxter 2008–2018

 

Hektar

 

Den totala ekologiskt odlade höstsådden ökade också

Den ekologiskt odlade arealen av höstsådda grödor skattas denna höst till 50 200 hektar, vilket är 60 % mer än förra höstens totalareal. I tablå A redovisas de beräknade arealerna på grödnivå för 2017 och 2018.

Sådden av höstvete som ska odlas ekologiskt uppgår till 31 600 hektar, vilket är 76 % mer än förra höstens areal. I hösvetearealen ingår även omkring 400 hektar ekologiskt odlad höstdinkel (speltvete). År 2016 var det första året som lantbrukarna kunde särredovisa höstsådd areal av dinkel.

Den ekologiskt odlade höstrågarealen mer än dubblerades jämfört med föregående höst och är tre gånger större än femårsgenomsnittet. Arealen med ekologiskt odlat höstkorn är på ungefär samma nivå som föregående år, och den ekologiskt odlade höstrågvetearealen ökade med 90 %.

Sådden av höstraps som odlas ekologiskt har beräknats till 5 900 hektar, vilket är en minskning med 21 % jämfört med förra höstens areal. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren är det istället en ökning med 21 %.

Både inom den ekologiska och den konventionella odlingen är höstvete den höstsådda gröda som det odlas mest av. Andelen höstvete är dock något lägre inom den ekologiska än inom den konventionella odlingen. Råg och höstrågvete odlas tvärtom i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen.

Västra Götaland och Östergötland är de två län där det finns mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, med 13 200 respektive 10 400 hektar under hösten 2018. Därefter följer Skåne och Uppsala län med 4 800 hektar respektive 4 100 hektar, samt Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Gotlands län med 3 200, 2 900, 2 100 och 1 900 hektar.

Störst andel ekologisk höstsådd areal har Dalarnas, Gävleborgs, Jönköpings, Östergötlands, Västmanlands, Värmlands, Västra Götalands och Kronobergs län med 27 %, 22 %, 22 %, 13 %, 13 %, 12 %, 12 % respektive 11 % av länens totala höstsådda areal.

Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som lantbrukaren har för avsikt att odla med ersättning för ekologisk odling under 2019. Här ingår även arealer under omställning till ekologisk odling. Uppgifter om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005.

 

Tablå A. Höstsådda arealer avsedda att odlas ekologiskt

 

Gröda	Ekologisk höstsådd 2018,	Medelfel,	Ekologisk höstsådd 2017,	Medelfel,
	hektar	%	hektar	%
Höstvete	31 600	3	18 000	3
Höstråg	7 400	4	3 000	6
Höstkorn	500	6	400	6
Höstrågvete	4 000	8	2 100	6
Höstraps	5 900	4	7 500	4
Höstrybs	800	8	400	11

 

Tidig skörd gav tidsutrymme för stora höstsådda arealer

Torr sommar och förhållandevis torrt väder i augusti och september medförde att merparten av årets grödor kunde skördas mycket tidigt. Det gav tidsutrymme för många lantbrukare att hinna bereda marken för höstsådd. Därmed blev de höstsådda arealerna stora. På grund av den tidiga sådden och den fortsatt varma hösten har många bestånd blivit mycket frodiga. Det ökar risken för angrepp av snömögel och andra utvintringssvampar. Det finns också rapporter om förekomst av bladlöss som kan sprida rödsotvirus. En del lantbrukare har skrivit kommentarer om att sådd i torr jord har lett till ojämn uppkomst. Det finns även oro för att delar av den höstsådda arealen måste köras upp som en följd av viltskador av bland annat vildsvin och gäss.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete (inklusive höstdinkel), höstråg, höstkorn, höstrågvete, höstraps samt höstrybs 2018. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.

Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 %, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Uppgifterna är slutliga. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2017. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 2013–2017.