![]() |
![]() | |
Djurhälsa år 2009 | JO 25 SM 1001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistikenDetta omfattar statistiken Detta omfattar statistikenDen redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan hos nötkreatur och häst inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande: - Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser - Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek samt efter ras - Fördelning av kolikfall hos häst,
årstidsvariationer Definitioner och förklaringarAcetonemi betyder
"aceton i blodet" och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om foderstaten inte är i en balans så att kons
energibehov tillgodoses i tillräckligt hög grad medför det en negativ
energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna
påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och
det leder ofta till att kon måste behandlas av veterinär. Kontrollår. För mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår 1 september och slutar 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen. Så görs statistikenStatistik över kalvdödlighetUppgifter om kalvdödlighet
bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). Statistik över sjuklighet hos mjölkkorDe redovisade uppgifterna
baseras ursprungligen på veterinärernas journalföring som inrapporterats till
Jordbruksverkets djursjukdatabas. Därifrån
har sedan uppgifterna förts över till branschorganisationen Svensk Mjölk vars
bearbetningar ligger till grund för statistiken. Vid överföring av data till Svensk Mjölk sker en avidentifiering med avseende på behandlande veterinär. Statistikens tillförlitlighetKvalitet på djursjukdatansKvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel diagnoser etc. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska valideringar som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i alla avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in. Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Från en del privatpraktiserande veterinärer finns det brister. Det innebär att det är svårt att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om de olika rapporteringskraven för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet. Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen. Säkerhet och
sekretess Uppgifter från CDBUppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet. Bra att vetaCa 340 veterinärer anställda i den statliga Distriktsveterinärorganisationen rapporterade in djursjukdata under 2009 avseende lantbruksdjur. Ungefär 300 privatpraktiserande veterinärer har under samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de privata veterinärerna har heltidsverksamhet med lantbrukets djur. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelkoantalet per besättning ca 20 stycken och detta har nu ökat till omkring 60. Antalet hästar i landet ökar medan antalet grisar och nötkreatur minskar. Annan statistikMängderna av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten kan nås via Jordbruksverkets webbplats under ämnesområdet "djurhälsopersonal/läkemedel till djur". Antibiotika används för att bekämpa bakteriella infektioner. Många olika typer av mediciner innehåller bakteriedödande eller hämmande substanser. Det finns antibiotika som används lokalt på kroppen t.ex. i hudsalvor eller i ögondroppar. Vid många tillfällen vill man ha en spridning av antibiotika med blodet till de delar av kroppen som är infekterade. Sådan allmänbehandling kan tillföras genom injektioner, via foder eller via dricksvatten. Hos idisslare och häst är foderantibiotika olämpligt då även nyttiga mikroorganismer i mage och tarm påverkas. Ett annat problem med behandling via fodret är att aptiten hos sjuka djur kan variera vilket påverkar medicindosen som i sin tur påverkar behandlingseffekten. I Jordbruksverkets rapport "Försäljning av djurläkemedel 2009" redovisas mängd försåld antibiotika till användning bl.a. på nötkreatur och häst. Nötkreaturen skiljer ut sig genom att de har en specifik diagnos som står för två tredjedelar av alla behandlingarna. Juverinflammation (mastit) på mjölkkor är en mycket stor anledning till antibiotikaanvändning inom djurhållningen och har varit det under lång tid. Husdjur (serie JO 20 och JO 23, Statistiska meddelanden) finns under Statistik på Jordbruksverkets webbplats. Elektronisk publiceringDetta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken. |