Statistiken med kommentarer

Kalvdödlighet (tabell 1)
Sjuklighet hos mjölkkor (tabeller 2a och 2b)
Kolikfall hos hästar (Tabell 3)

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur. Djurhälsa definieras som individens, gruppens och besättningens frihet från sjukdomar, skador och andra lidanden. Exemplen i den här publikationen har valts för att visa möjligheterna att ta fram intressanta uppgifter för olika djurslag, framför allt för nötkreatur. Under lång tid har nötkreaturen registrerats med unika be-sättnings- och ID-nummer. Det har gett stora möjligheter att använda statistiken i det förebyggande djurhälsoarbetet.

Kalvdödlighet (tabell 1)

Den första levnadsmånaden för kalvar är den mest riskfyllda tiden och kräver en god hälsoövervakning. Framför allt luftvägs- och tarminfektioner kan bli allvar-liga hot. Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). Det går därför att få en bra bild av frekvensen av kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värde-ökningen av kalven. Den höga andelen dödsfall på kalvar, både av han- och honkön, av rasen Jersey kan troligen förklaras av att en hel del friska kalvar har avlivats av ekonomiska skäl. Den totala dödligheten under 2010 visar en tendens att öka. Rasen Svensk kullig boskap har lägst antal kalvar som dör under första månaden.

Sjuklighet hos mjölkkor (tabeller 2a och 2b)

Juverinflammation, även kallat mastit, är den mest förlustbringande sjukdomen inom mjölkproduktion. Stora ansträngningar görs på flera områden för att få ner frekvensen sjuka djur. Ett led i bekämpningen är att noggrant registrera mastitfallen. Veterinärernas journalföring rapporteras till Jordbruksverket. Därifrån förs data angående nötkreaturen över till branschorganisationen Svensk Mjölk. Uppgifterna används sedan i avelsarbetet för att få fram mer motståndskraftiga djur mot sjukdomar.

Enligt uppgifter från Svensk mjölk som avser kontrolanslutna besättningar under kontrollåret 1 sept 2010­–31 aug 2011 har större besättningar högre mastitfrekvens. En förklaring till att vissa sjukdomar ökar i frekvens med besättningens storlek kan vara att smittrycket stiger med antalet djur som hålls i samma byggnad samt djurägaren som har större besättning kallar ofta en veterinär. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser.   

Det är inte bara mastitfrekvensen som är högre i stora besättningar. Generellt sett har stora besättningar en ökad sjukdomsfrekvens.  Rasen SJB har högre kalvningsförlamning än andra raser.

I Figur A och B visas frekvensen av några sjukdomar i besättningar av olika storlek. I Figur C visas förekomsten av mastit och kalvningsförlamning samt övriga sjukdomar i respektive ras.

 

Figur A. Sjukdomar hos mjölkkor som ökar med besättningens storlek
               2010/2011

 

Redovisningen i kontrollanslutna besättningar (2010/2011) visar att det finns högre mastit frekvens i större besättningar än i små besättningar (fig. A). Som beskrivs ovan är redovisningen baserad på veterinärernas sjukdomsrapportering till Jordbruksverkets djursjukdatabas. Ökade mastitfrekvensen i större besättningar kan bero på dels djurägaren är uppmärksam för minsta sjukdomshändelse och kallar på veterinär för all behandling och dels kan det bro på att sjukdomstrycket i större besättningen ökar. Det krävs flera andra mätmetoder för att få en förklaring till problematiken.

 

Figur B. Sjukdomar hos mjölkkor som minskar i frekvens med besättning-
               ens storlek 2010/2011

 

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonomi), också kalvningsförlamning visar minskning vid ökande besättningsstörleken (fig. B). Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning.

Alla mjölkkoraser har minskat sin sjuklighet  under 2010/2011 jämfört med tidigare år.  Fortfarande är SJB den ras med högst sjuklighet. Sjukligheten har minskat för i stort sett alla sjukdomar jämfört med året innan.

 

Figur C. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2010/2011

 

Generellt har SJB och SLB högre sjukdomsfrekvens än andra raser. Den dominerande enskilda sjukdomen är juverinflammation för alla raser (fig C).

Kolikfall hos hästar (Tabell 3)

Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Begreppet kolik kan innefatta förstoppning, tarmlägesförändringar eller diffusa buksmärtor av okänd orsak. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

I Figur D visas fördelningen av kolikfall under året (2010) uppdelat i tre regioner i Sverige. Det är inga större skillnader mellan regionerna.

Kolikfallen minskar drastiskt under sommarmånaderna när hästarna går på bete. Detta visar vikten av att hästarna får gå på bete. Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Sjukdomsfrekvensen har samma bild även under tidigare år.

 

Figur D. Fördelning av kolikfall hos häst under årets månader 2010, procent