![]() |
![]() | |
Djurhälsa år 2010 | JO 25 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
Den redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan hos
nötkreatur och häst inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande: - Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser - Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek
samt efter ras - Fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer Definitioner och
förklaringar Acetonemi betyder
”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om
foderstaten inte är i en balans så att kons energibehov tillgodoses i
tillräckligt hög grad medför det en negativ energibalans och kroppen börjar
snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får
dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste
be-handlas av veterinär. Kontrollår. För
mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår 1 september
och slutar 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna
mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är
med i kontrollen. Så görs statistiken
Statistik över
kalvdödlighet Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets
centrala djurdatabas (CDB). Statistik över
sjuklighet hos mjölkkor De redovisade uppgifterna baseras ursprungligen på
veterinärernas journalföring som inrapporterats till Jordbruksverkets
djursjukdatabas och i redovisningen ingår besättningar som mer än fyra djur per
besättning. Därifrån har sedan uppgifterna förts över till
branschorganisationen Svensk Mjölk vars bearbetningar ligger till grund för
statistiken. Vid överföring av data till Svensk Mjölk sker en
avidentifiering med avseende på behandlande veterinär. Statistikens tillförlitlighet
Kvaliteten på
djursjukdata Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är
inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst
mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar.
Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel
diagnoser etc. Vissa felaktigheter kan upp-täckas via automatiska valideringar
som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna
själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå som
sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i
alla avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in. Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Från en del
privatpraktiserande veterinärer finns det brister. Det innebär att det är svårt
att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör
också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag.
Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar
djuridentitet. Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären
rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens
organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen. Säkerhet och
sekretess Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och
sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska
lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip
är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag.
Tillämpat på vet@-systemet innebär det att varken uppgifter om enskilda
distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas
ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är
länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt
län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har
skapat inom den egna verksamheten. Uppgifter från CDB Uppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet. Bra att veta
Ca 400 veterinärer anställda i den statliga
Distriktsveterinärorganisationen rapporterade in djursjukdata under 2009
avseende lantbruksdjur. Ungefär 240 privatpraktiserande veterinärer har under
samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de privata
veterinärerna arbetar heltid med lantbrukets djur. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan
antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var antalet kor per
besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till omkring 60. Antalet hästar i landet ökar medan antalet grisar och
nötkreatur minskar. Annan statistik
Mängderna av antibiotikasubstanser som används inom
djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten kan nås via
Jordbruksverkets webb-plats under ämnesområdet ”djurhälsopersonal/läkemedel
till djur”. Antibiotika används för att bekämpa bakteriella infektioner.
Många olika typer av mediciner innehåller bakteriedödande eller hämmande
substanser. Det finns antibiotika som används lokalt på kroppen t.ex. i
hudsalvor eller i ögondroppar. Vid många tillfällen vill man ha en spridning av
antibiotika med blodet till de delar av kroppen som är infekterade. Sådan
allmänbehandling kan tillföras ge-nom injektioner, via foder eller via
dricksvatten. Hos idisslare och häst är foder-antibiotika olämpligt då även
nyttiga mikroorganismer i mage och tarm påver-kas. Ett annat problem med
behandling via fodret är att aptiten hos sjuka djur kan variera vilket påverkar
medicindosen som i sin tur påverkar behandlingseffekten. I Jordbruksverkets
rapport ”Försäljning av djurläkemedel 2010” redovisas mängd försåld antibiotika
till användning bl.a. på nötkreatur och häst. Nötkreaturen skiljer ut sig genom att de har en specifik
diagnos som står för två tredjedelar av alla behandlingarna. Juverinflammation
(mastit) på mjölkkor är en mycket stor anledning till antibiotikaanvändning
inom djurhållningen och har varit det under lång tid. Husdjur (serie JO 20 och JO 23, Statistiska meddelanden)
finns under Statistik på Jordbruksverkets webbplats. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |