![]() |
![]() | |
Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter | JO 47 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Bra att veta Bra att veta
I det
här Statistiska meddelandet redovisar vi antalet jordbruksföretag som bedrev
kombinationsverksamhet i Sverige i juni 2016. Med kombinationsverksamhet menar vi en inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet, men som
utnyttjar jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader, maskiner eller
produkter från det egna jordbruket. Skogsbruk räknas däremot inte som en kombinationsverksamhet. Statistiken
härstammar framför allt från undersökningen Strukturundersökning
2016, där ett urval om 22 519 jordbruksföretag fick svara på frågor om
sin kombinationsverksamhet. Resultaten urvalsundersökningen har sedan räknats
upp för att representera de 62 937 företag som utgjorde Sveriges samtliga
jordbruksföretag 2016. Statistiken presenteras uppdelad på län,
produktionsområde, företagens arealmässiga storlek, driftsinriktning samt
kombinationsverksamhetens andel av företagets omsättning. Kombinationsverksamhetens totala omfattning
Kombinationsverksamhet
utgör en allt större del av de svenska jordbruksföretagens totala verksamhet. Dels
har andelen företag som bedriver kombinationsverksamhet ökat kontinuerligt sedan
åtminstone 1999, dels har kombinationsverksamhetens relativa ekonomiska
betydelse för de enskilda företagen ökat (Figur A). Sammantaget innebär detta
att kombinationsverksamhetens andel av de svenska jordbruksföretagens totala
omsättning mycket grovt räknat ökade från 11 % till 16 % mellan 2010
och 2016. Av
Sveriges samtliga jordbruksföretag ägnade sig 43 % åt någon form av
kombinationsverksamhet 2016, närapå en fyrdubbling av andelen sedan 1999 och en
ökning med 18 % sedan 2013 (Figur A1). Detta motsvarar en ökning av
antalet företag som bedriver kombinationsverksamhet från knappt 8 800 till
knappt 27 100 mellan 1999 och 2016. Sedan
2010 har vi undersökt kombinationsverksamhetens ekonomiska betydelse för de
enskilda företagen, där dessa får uppskatta just kombinationsverksamhetens
andel av företagets totala ekonomiska omsättning i tre intervall: 0–10 %,
11–50 % eller 51–100 %. För de
företag som bedrev kombinationsverksamhet ökade dess relativa ekonomiska
betydelse påtagligt mellan 2013 och 2016. Andelen av företagen med
kombinationsverksamhet som angav att den utgjorde mer än hälften av företagets
omsättning ökade från 26 % till 33 % mellan 2013 och 2016, medan andelen för
vilka samma verksamhet utgjorde mindre än 11 % istället minskade i samma
utsträckning (Figur A2). Totalt sett innebär det att majoriten av omsättningen
för drygt 14 % av samtliga svenska jordbruksföretag kommer från
kombinationsverksamhet. Figur A. Kombinationsverksamhetens omfattning Kombinationsverksamhetens nyanser
Typ av verksamhet
Den i
särklass vanligaste typen av kombinationsverksamhet var Entreprenadarbete, som bedrevs av 16 150 jordbruksföretag
2016, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag.
Entreprenadarbetet kan delas upp i arbete inom eller utom jordbruk, där den
förra typen bedrevs av knappt 7 900 och den senare av knappt 11 400
företag (Figur B; Tabell 1a och 1b). Vanligaste verksamheten förutom entreprenadarbete
var Turism, uthyrning och andra
fritidsaktiviteter som bedrevs av drygt 4 900 företag, följt av Förädling och försäljning av gårdsprodukter
som bedrevs av knappt 3 000 företag. Den
huvudsakliga trenden för samtliga kombinationsverksamheter har varit ett ökande
antal utövande företag sedan åtminstone 1999. Det är därför ingen överraskning
att de flesta av de enskilda kombinationsverksamheterna bedrevs av fler företag
2016 än 2013, med undantag av Produktion
av förnybar energi och Vattenbruk.
Medan minskningen för Vattenbruk var
relativt liten i såväl absoluta som relativa tal, minskade antalet företag som
bedrev Produktion av förnybar energi med
23 %, en nedgång från 2 199 till 1 688 företag mellan 2013 och
2016. Minskningen utgjorde ett tydligt trendbrott och berodde antagligen till
stor del på låga energipriser. Minskningen kan också delvis vara ett resultat
av att beskrivningen av denna kategori på blanketten var mindre utförlig än
tidigare i 2016 års undersökning. Även kategorin Övrigt minskade påtagligt, framför allt som en följd av att den nya
kategorin Utbildning och omvårdnad
infördes till 2016 års undersökning. Kategorierna
Förädling och försäljning av
gårdsprodukter, Entreprenad utom
jordbruk, Hantverk samt Förädling av trä utövades av påtagligt
fler företag 2016 jämfört med 2013. Ökningen för den förstnämnda var hela
28 %, medan ökningen för de tre övriga kategorierna låg mellan 11 %
och 15 %. Sett
över en längre tidsperiod ökade det totala antalet företag som bedrev
kombinationsverksamhet med 208 % mellan 1999 och 2016. Antalet utövande
företag ökade för samtliga verksamhetstyper, som minst för Vattenbruk som ökade med 50 % och som mest för Produktion av förnybar energi som ökade
med 446 % mellan 1999 och 2016. Av de
företag som utövade kombinationsverksamhet 2016, ägnade sig 70 % åt en
enskild kategori, medan 23 % utövade två typer och övriga 7 % ägnade
sig åt tre eller fler kategorier. Under perioden 2010–2016 varierade andelen
företag som ägnade sig åt enbart en typ av kombinationsverksamhet mellan
68 % och 72 % utan någon tydlig trend, vilket antyder att andelen förblev
konstant under denna period. Figur B. Kombinationsverksamhetens sammansättning Geografisk hemvist
Även om
kombinationsverksamhet är vanligt förekommande i hela landet, skiljer sig andelen
företag som ägnar sig åt sådan verksamhet något från län till län (Tabell 1a
& 1b). I Stockholms och Södermanlands län utövar fler än hälften av
företagen kombinationsverksamhet, medan den lägsta andelen återfinns i
Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län, där färre än 40 % av
företagen ägnar sig åt kombinationsverksamhet i någon form. Jämfört
med 2013 ökade antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet i samtliga län
utom Kalmar, Gotlands, Örebro och Gävleborgs län, som visade upp små minskningar
om 1–6 %. Ökningarna var störst i Västernorrlands och Värmlands län, där
antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet ökade med 36 % respektive
34 %. I Västernorrland låg framför allt en kraftig uppgång i kategorin Turism bakom ökningen, medan Värmlands
ökning berodde främst på en uppgång i kategorin Entreprenad utom jordbruk. De mest
uppseendeväckande förändringarna syntes inom kategorin Förädling och försäljning av gårdsprodukter, där antalet utövande
företag i Västerbottens, Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län ökade
med 114 %, 81 %, 77 % respektive 76 %, samt i kategorin Entreprenad utom jordbruk, där antalet
utövande företag i Värmland ökade med 77 %. Företagsstorlek
Andelen
företag som utövade kombinationsverksamhet visade upp en tydlig korrelation med
jordbruksföretagens storlek, mätt i areal brukad åkermark eller jordbruksmark.
Eftersom arealen brukad jordbruksmark
(som utgör summan av åker- och betesmark) speglar företagens
storleksförhållanden bäst av de mått som finns tillgängliga i denna statistik fokuserar
vi på den här. Ju
större areal jordbruksmark företagen brukade, desto större andel av företagen
bedrev kombinationsverksamhet i någon form, med undantag av kategorin företag
med upp till 2,0 hektar jordbruksmark, som istället hade en av de högsta
andelarna. Samma korrelation har synts vid tidigare undersökningar, men var
något mindre påtaglig under 2016 än under 2010 och 2013, återigen med undantag
för de företag som hade upp till 2,0 hektar jordbruksmark. Sålunda var
skillnaderna mellan storlekskategorierna något mindre 2016 än tidigare år
(Figur C, Tabell 1a & 1b). Korrelationen
beror helt på att andelen företag som bedrev entreprenadverksamhet (framför
allt inom jordbruk), ökade starkt med storleken på företagen i
storleksklasserna mellan 2,1 hektar och mer än 100 hektar, medan övriga
kategorier av kombinationsverksamhet inte uppvisade några tydliga sådana
korrelationer. Företag med upp till 2,0 hektar jordbruksmark bedrev istället Förädling och försäljning av gårdsprodukter
i betydligt större omfattning än övriga storlekskategorier. Figur C. Andel företag med
kombinationsverksamhet uppdelat efter storleksklasser baserade på brukad areal
jordbruksmark 2010–2016 Driftsinriktning
Ett
jordbruksföretags driftsinriktning anger den huvudsakliga verksamheten som
företaget inriktat sig på. Andelen företag som bedrev kombinationsverksamhet
skilde sig åt något beroende på just driftsinriktning. Mellan 52 % och
64 % av företagen med olika typer av växtodling som huvudinriktning bedrev
kombinationsverksamhet under 2016, medan andelarna för jordbruksföretag med
husdjursskötsel av olika slag som huvudinriktning var betydligt lägre och
varierade mellan 37 % och 47 % (Figur D; Tabell 2b). Bland de
enskilda driftsinriktningarna hade företag med Blandad växtodling den högsta andelen företag med
kombinationsverksamhet, följt av företag inriktade på Trädgårdsväxter, med andelar om 64 % respektive 56 %
vardera. Som kontrast hyste driftsinriktningen Småbruk den allra lägsta andelen, där bara 34 % av företagen bedrev
någon form av kombinationsverksamhet. De olika
driftsinriktningarna skilde sig drastiskt åt i vilken typ av
kombinationsverksamhet de ägnade sig åt. Förädling
och försäljning av gårdsprodukter utgjorde en viktig kombinationsverksamhet
bland företag som inriktade sig på Trädgårdsväxter,
Blandad växtodling och Fjäderfä, medan den var förhållandevis
ovanlig bland företag som huvudsakligen inriktade sig på Mjölkkor, Köttdjur och odlare av Jordbruksväxter. På motsvarande sätt var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter relativt viktig för
företag inriktade på Blandad växtodling,
Får och getter, Blandad husdjursskötsel
och för Småbruk. Omvänt
sett bedrevs Entreprenadarbete i
relativt liten utsträckning av företag med inriktningarna Småbruk, Får och getter samt Trädgårdsväxter. Figur D. Olika driftsinriktningars andel med
kombinationsverksamhet 2016 Sammanfattning
I sin
helhet har kombinationsverksamhetens betydelse ökat kontinuerligt under en lång
rad år, en trend som fortsätter även under 2016. Såväl antalet som andelen
företag som bedriver kombinationsverksamhet ökade under perioden 2013–2016 och ökningen
syntes i nästan alla kategorier av verksamhet. Dessutom ökade den ekonomiska
betydelsen av kombinationsverksamheten, som 2016 utgjorde majoriteten av
omsättningen för en sjundedel av samtliga jordbruksföretag. Den
vanligaste formen av kombinationsverksamhet var entreprenadarbete, följt av
turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter. Men olika typer av företag
bedriver olika former av verksamhet. Arealmässigt stora företag bedriver i
högre utsträckning entreprenadarbete, medan företag med väldigt liten areal
betydligt oftare bedriver förädling och försäljning av gårdsprodukter än andra
företag. Sett till driftsinriktning ägnar sig företag med växtodling som
huvudinriktning åt kombinationsverksamhet än företag inriktade på
husdjurskötsel. Kombinationsverksamheten
skiljer sig åt även om man ser till företagens geografiska hemvist, där företag
i Stockholms och Södermanlands län är mer benägna att ägna sig åt
kombinationsverksamhet än i övriga län, medan företag i Norrbotten,
Västerbotten och Gävleborgs län utgör den motsatta polen. |