Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Översikt
Heltidsjordbrukens verksamhet
Heltidsjordbrukens profil
Heltidsjordbrukens arbetsinsats

Bra att veta

En stor del av de svenska jordbruken drivs av personer som inte har just jordbruk som sin enda eller ens sin huvudsakliga sysselsättning och inkomstkälla. År 2013 hade hela 40 % av alla enskilda jordbruksföretagare sin huvudsyssla utanför jordbruksföretaget, en andel som var betydligt lägre (cirka 4 %) om man istället ser till arbetsintensiva jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats på minst en heltidstjänst.

Just sådana företag speglar därför det yrkesmässiga jordbruksföretagandet i högre utsträckning än om man ser till alla jordbruksföretag (därmed inte sagt att företag som kräver mindre än en heltidstjänst inte är yrkesmässiga eller professionella).

I det här Statistiska meddelandet redovisar vi det svenska heltidsjordbrukets verksamhet under år 2013 med jämförelser tillbaka i tiden till år 2005. Vi har klassat ett heltidsjordbruk som ett företag vars jordbruksverksamhet kräver minst 1 600 standardtimmars arbete per år (läs mer om vad en standardtimme är under rubriken ”Fakta om statistiken”).

Rapporten framför dig är ett försök att ge en heltäckande bild av heltidsjordbruket och omfattar antalet heltidsjordbruk, brukade arealer, brukningsform (ägd och arrenderad mark), antal djur, företagsform, driftsledarnas ålder och könsfördelning, sysselsättning, kombinationsverksamhet och arbetstid.

Statistiken härstammar från ”Strukturundersökningen” som genomfördes åren 2005, 2007, 2010 och 2013, samt från olika administrativa register och är fullt jämförbar med övrig statistik över antal företag, arealer, antal djur, företagare och sysselsättning som publiceras av Jordbruksverket.

Översikt

År 2013 var antalet heltidsjordbruk 16 296 stycken, en minskning med 4 % sedan 2010 och med 20 % sedan 2005. Minskningen var störst i Norrbottens län, där antalet företag var 35 % färre 2013 jämfört med 2005 och minst i Uppsala län, där antalet företag minskade med 11 % under samma period. Andelen heltidsjordbruk av det totala antalet jordbruksföretag var 24 % såväl 2013 som 2010, en nedgång från 2005 då samma andel var 28 %.

Arealen jordbruksmark som brukades av heltidsjordbruk har däremot inte förändrats nämnvärt under perioden 2005–2013 och var drygt 2,1 miljoner hektar 2013. Under samma period förblev också andelen av den totala mängden jordbruksmark som brukades av heltidsjordbruk konstant (68–69 %).

År 2013 brukades alltså mer än två tredjedelar av jordbruksmarken av den knappa fjärdedel av jordbruksföretagen som är heltidsjordbruk. Detta innebär att den genomsnittliga arealen brukad av ett heltidsjordbruk är mer än 7 gånger så stor som för övriga jordbruk (130 respektive 18 hektar).

Heltidsjordbrukens verksamhet

Driftsinriktning och kombinationsverksamhet

Den i särklass vanligaste driftsinriktningen bland heltidsföretagen var djurskötsel, trots att antalet heltidsjordbruk som ägnar sig åt just djurskötsel har minskat med 24 % sedan 2005 till 9 621 företag år 2013 (Figur A). Detta innebär att andelen heltidsjordbruk med driftsinriktningen djurskötsel utgjorde 59 % av alla heltidsjordbruk 2013.

Figur A. Antal företag per driftsinriktning 2005–2013

Antal företag inom respektive huvudsaklig driftsinriktning 2005–2013. Ju ljusare ton inom respektive färg, desto senare år.

Företag med driftsinriktningen växtodling utgjorde 28 % av alla heltidsjordbruk, medan företagen som bedrev blandat jordbruk utgjorde återstående 13 % (Figur A). Antalet heltidsföretag med driftsinriktningen växtodling var 4 617 stycken år 2013, i princip oförändrat sedan 2005. Under samma period minskade däremot antalet heltidsföretag som bedrev blandat jordbruk med 26 %, till 2 058 stycken år 2013.

Andelen heltidsföretag av det totala antalet företag inom respektive driftsinriktning var 49 % för djurskötsel, 25 % för växtodling och 48 % för blandat jordbruk år 2013.

När ett jordbruksföretag utför betald verksamhet vid sidan av jordbruket där företagets resurser (som mark, maskiner eller produkter) används kallas detta för kombinationsverksamhet. Antalet heltidsföretag som bedrev sådan kombinationsverksamhet under 2013 var 8 387 stycken. Det motsvarar 51 % av alla heltidsjordbruk och är en ökning med 37 % sedan 2005. Andelen övriga jordbruksföretag med kombinationsverksamhet var 32 % år 2013, en ökning med 60 % sedan 2005 (Figur B).

Figur B. Andel jordbruksföretag med kombinationsverksamhet 2005–2013

Andel av samtliga heltidsjordbruk (grön linje) och övriga jordbruk (blå linje) som bedrev kombinationsverksamhet 2005–2013.

 

Djurskötsel

Oavsett djurslag bedrevs huvuddelen av den svenska djurskötseln år 2013 i heltidsföretag (Figur C). Av det totala antalet nötkreatur hölls 91 % i heltids­företag 2013. Om man ser specifikt till mjölkkor var andelen i heltidsföretag hela 100 %, medan 88 % av övriga nötkreatur hölls i heltidsföretag. Andelen svin och fjäderfä i heltidsföretag var 99 % år 2013, medan andelen får var 53 %.

Antalet svin i såväl heltidsföretag som övriga företag minskade påtagligt under perioden 2005–2013. Det totala antalet nötkreatur minskade något mellan 2005 och 2013, medan antalet nötdjur hållna i heltidsföretag bibehölls på samma nivå under samma period. Både det totala antalet får och antalet i heltidsföretag ökade istället mellan 2005 och 2013.

Det totala antalet hållna fjäderfän minskade något under perioden 2005–2007, men ökade därefter – en ökning som helt drevs av ett ökat antal fjäderfän i heltidsföretag, då antalet i övriga företag minskade kontinuerligt under hela perioden 2005–2013.

För samtliga djurslag var andelen djur hållna i heltidsföretag större år 2013 än under något av åren 2005–2010.

Figur C. Antal djur i det svenska jordbruket 2005–2013

Antal miljoner djur i heltidsföretag (bruna staplar) samt övriga jordbruksföretag (gröna staplar). Notera att diagrammens skalor skiljer sig åt.

Heltidsjordbrukens profil

Storlek, bruknings- och driftsform

Medan det totala antalet heltidsjordbruk minskade och den brukade åkerarealen förblev oförändrad under perioden 2005–2013, ändrades företagens storleksprofil påtagligt (Figur D).

Den genomsnittliga arealen åkermark brukad av heltidsföretag ökade från 91 till 112 hektar mellan 2005 och 2013. Samtidigt ökade andelen heltidsföretag som brukade minst 100 hektar åkermark från 29 till 39 %, medan andelen åkermark brukad av dessa företag ökade från 60 till 72 %.

Eftersom mer än 85 % av heltidsjordbruken brukade åkerarealer större än 30 hektar skedde ökningen följaktligen också i huvudsak på bekostnad av företag i storleksintervallet 30–100 hektar åkermark, som minskade från 56 till 48 % i andel företag och från 37 till 26 % i andel brukad åkermark.

Figur D. Heltidsjordbrukens storleksfördelning 2005–2013

Andel företag och åkermark per storlekskategori mätt i areal åkermark per företag. Det totala antalet heltidsföretag och heltidsföretagens totala åkermarks­areal för respektive år är utskrivet ovanför staplarna.

Företagens brukningsform anger i hur stor grad företagen brukar egen, ägd mark eller arrenderad mark. Knappt två tredjedelar av heltidsjordbruken brukade en blandning av egen och arrenderad mark år 2013, medan en dryg femtedel enbart brukade egen mark och en tiondel av företagen enbart brukade arrenderad mark.

Dessa andelar har förblivit oförändrade under hela perioden 2005–2013, med undantag av år 2010 som uppvisar något avvikande andelar som en följd av att frågorna kring brukningsform då var något annorlunda formulerade.

Företag med olika brukningsform brukade också olika mycket åkermark. Företag som delvis arrenderade åkermarken brukade 28 % större åkerareal än företag som helt ägde marken. Företag som helt och hållet arrenderade åkermarken brukade 61 % större areal än de företag som ägde all sin brukade åkermark, skillnader som ökat kontinuerligt från 12 respektive 44 % sedan 2005.

Skillnaderna beror i huvudsak på att riktigt stora företag (som brukar mer än 100 hektar åkermark) i större utsträckning än mindre företag arrenderar sin mark. Denna tendens har blivit starkare med åren samtidigt som andelen stora företag ökat, vilket tillsammans förklarar den ökande skillnaden över tid.

År 2013 var andelen heltidsjordbruk som drevs i form av juridiskt bolag 19 %, en uppgång från 15 % år 2005. Andelen juridiska bolag var betydligt högre bland heltidsföretagen än bland övriga företag, för vilka andelen juridiska bolag under hela perioden 2005–2013 var omkring 4 %.

De enskilda företagarnas ålder och könsfördelning

Åldersfördelningen bland företagarna i de enskilda heltidsföretagen har förändrats påtagligt sedan år 2007 (Figur E). Andelen företagare äldre än 64 år steg från 10 till 16 % mellan 2007 och 2013, och år 2013 var 49 % av driftsledarna över 54 år gamla, att jämföra med 41 % år 2007.

 

Åldersfördelningen skiljer sig mellan män och kvinnor. Medan andelen manliga driftsledare över 54 år var 50 % år 2013, var samma andel kvinnliga driftsledare 42 %. Andelen kvinnliga driftsledare i de enskilda heltidsföretagen förblev relativt konstant – mellan 6 och 7 % – under perioden 2005–2013, vilket är lågt jämfört med enskilda jordbruksföretag som inte är heltidsföretag, där andelen kvinnliga driftsledare under samma period var mellan 17 och 18 %.

Figur E. Åldersfördelning bland enskilda företagare 2005–2013

Heltidsjordbrukens arbetsinsats

Sysselsättning

Knappt 60 000 personer var sysselsatta inom heltidsjordbruket år 2013 (Figur F), vilket innebär att 35 % av alla sysselsatta i jordbruket som helhet arbetade i heltids­företag. Sysselsättningen i heltidsjordbruket har sjunkit påtagligt sedan 2005; både räknat i absolut antal sysselsatta, där den sjunkit med 14 % och i andel av hela jordbrukets sysselsättning, som sjunkit från 40 till knappt 35 %.

Figur F. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk per driftsinriktning, 2005–2013

Antal sysselsatta i heltidsjordbruk i de huvudsakliga driftsinriktningarna. Växtodling visas i grön färg, blandat jordbruk i lila färg och djurskötsel visas i bruna färgtoner.

 

Djurskötsel var den driftsinriktning inom heltidsjordbruket som sysselsatte flest personer under hela perioden 2005–2013, följt av växtodling och blandat jordbruk. Inom djurskötseln var hållning av mjölkkor den inriktning som sysselsatte flest under samtliga år, trots att sysselsättningen föll med 36 % mellan 2005 och 2013, från 22 735 till 14 640 personer.

Av samtliga sysselsättningstillfällen i heltidsjordbruket utgjordes 78 % av stadigvarande anställningar år 2013, vilket är betydligt lägre än i det övriga jordbruket, där 96 % av anställningarna var stadigvarande.

Antalet sysselsatta i heltidsjordbruk drivna som juridiska bolag var knappt 10 800 personer 2013, medan antalet sysselsatta i motsvarande enskilda bolag under samma period var knappt 36 000 personer, vilket innebär att det genomsnittliga antalet sysselsatta i juridiska och enskilda heltidsjordbruk var 3,5 respektive 2,7 personer.

Årsverken

Heltidsföretagens totala antal arbetade årsverken år 2013 var knappt 33 000, vilket utgör 56 % av hela jordbrukets antal årsverken. Heltidsjordbrukets antal årsverken har under perioden 2005–2013 gått ner med 18 %, något mer än det övriga jordbruket, vars antal årsverken minskade med 15 % under samma period.

Trots en viss variation under mellanliggande år var antalet årsverken inom växtodlingens olika driftsinriktningar i huvudsak oförändrat år 2013 jämfört med år 2005, med undantag av trädgårdsodling, som uppvisade en minskning på 22 %.

Som kontrast uppvisade samtliga driftsinriktningar inom djurskötseln påtagliga förändringar i antal årsverken mellan 2005 och 2013. Antalet årsverken i djurskötseln som helhet minskade med 20 %, främst drivet av en 36-procentig minskning inom skötseln av mjölkkor. Hållningen av köttdjur och får ökade istället med 31 respektive 149 %, medan övriga driftsinriktningar uppvisade ett minskat antal årsverken med mellan 14 och 18 % mellan 2005 och 2013. Under samma period minskade antalet årsverken i det blandade jordbruket med 23 %.

Den absoluta huvuddelen (91 %) av årsverkena i heltidsjordbruket utfördes av stadigvarande anställda år 2013, en andel som varierat mellan 91 och 95 % under åren 2005–2013.