![]() |
![]() | |
Husdjur i juni 2015 | JO 20 SM 1502, korrigerad version 2016-10-18 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år
statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. En del av
denna redovisning har bestått i att statistiskt belysa antalet husdjur av olika
slag och antalet företag med husdjur i juni varje år. Redovisningen har
baserats på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till
jordbruksföretagen. I samband med EU-inträdet 1995 blev Sverige genom EU-direktiv
och EU-beslut ålagt att genomföra statistiska undersökningar om antalet
nötkreatur två gånger per år och om antalet får, lamm och svin en gång per år.
Motsvarande undersökningar ska genomföras i samtliga medlemsländer och
undersökningsresultaten används bl.a. för prognoser av medlemsländernas
köttproduktion. Åren 1995–2001 genomfördes i Sverige enligt EU:s regler även
undersökningar om antalet nötkreatur och svin i december, vilka baserades på
postenkäter till jordbruksföretagen. Fr.o.m. december 2002 genomförs
undersökningen avseende nötkreatur med ny metod, som innebär att uppgifter
hämtas från Jordbruksverkets administrativa register. År 2002 upphörde
undersökningen om antalet svin i december. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår
i Lantbruksregistret (LBR) ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s
avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010
är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska
avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år
2010 och senare inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund
av detta har det i alla tabeller lagts in värden för riket 2010 som
överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen
av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska
avgränsningarna hade en gräns på mer än 2,0 hektar åkermark har man i EU:s
avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används
därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar
jordbruksmark. Med de gamla, svenska avgränsningarna innehåller LBR 68 150
företag 2010. Med den nya avgränsningen innehåller LBR 71 091 företag. Således gör
den nya avgränsningen att LBR ökar med ca 3 000 företag. Dessa företag
återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark
eller mindre. Definitioner och förklaringar
Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga
jordbruksföretag i landet som i juni 2015 hade husdjur och -
brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller -
brukade sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark,
eller -
bedrev trädgårdsodling omfattande minst
2 500 kvadratmeter frilandsareal -
bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200
kvadratmeter växthusyta -
innehade djurbesättning som någon gång från och
med den 1 januari till och med räkningsdatum innevarande år innehade stor
djurbesättning – minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 svin eller 20 får
eller 1 000 höns (inklusive kycklingar). Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande
är: -
antal husdjur av olika slag i juni 2015, -
antal jordbruksföretag med husdjur av olika slag i juni
2015. Statistikuppgifter ges för riket totalt, uppdelat på län,
produktionsområden, storleksklasser för åker och jordbruksmark samt för
följande djurslag: -
Nötkreatur:
mjölkkor, övriga kor, kvigor, tjurar, stutar resp. kalvar med viss fördelning
på djurens ålder m.m. -
Svin: galtar,
suggor, slaktsvin, smågrisar -
Får: baggar
och tackor, lamm Fjäderfä: höns (20
veckor eller äldre), kycklingar (av värpras avsedda för äggproduktion),
slaktkycklingar. Så görs statistiken
Denna statistik redovisar antalet husdjur och antalet
företag med husdjur i Sverige i juni 2015 med regional uppdelning. För nötkreatur baseras statistiken på de uppgifter som
jordbrukarna lämnat till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB),
som innehåller uppgifter för alla nötkreatur i landet, kompletterat med
uppgifter från mjölkkvotsregistret samt uppgifter om mjölkleveranser i juni
2015. För svin, får, höns samt kycklingar baseras undersökningen
på ett stratifierat slumpmässigt urval på ca 6 600 jordbruksföretag från
lantbruksregistret avseende 2014 (LBR 2014) kompletterat med företag från
administrativa register över svin- och fjäderfäföretag. Populationen har
stratifierats efter antal svin, antal får, antal höns (inkl. kycklingar) samt
geografisk region. Strata innehållande företag med många djur av olika slag har
totalundersökts. Urvalets fördelning på övriga strata har gjorts så att EU:s
precisionskrav för undersökningen kan uppfyllas med minsta möjliga antal
respondenter. Vid dragning används obundet slumpmässigt urval inom respektive
strata (OSU). Uppgiftsinsamling har skett via postutskick samt via webbtjänsten
Djurräkning 2015 på Jordbruksverkets webbplats. Bestämmelser för djurräkningar inom EU finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1165/2008 om djurräkningar,
och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1166/2008 om
undersökningar om jordbrukets struktur. Statistikens tillförlitlighet
Tillförlitligheten i statistiken avseende nötkreatur beror
på kvalitén i de administrativa registren CDB och mjölkkvotsregistret.
Jordbrukarna ska rapportera förändringar i sina besättningar senast 7 dagar
efter inträffad händelse. Uppgifterna i registret används förutom till veterinära
ändamål också till administration av djurbidrag. Uppgifter om levererad mjölk i mjölkkvotssystemet bygger på
invägningen vid mejeri. Uppgifterna används bl.a. för kontroll av att Sverige
inte överskrider sin nationella kvot. Vid beräkningen av antalet djur i olika kategorier antas att
alla kor vid besättningar som levererar mjölk är mjölkkor. Detta medför en viss
överskattning av antalet mjölkkor i landet, då vissa besättningar även
innehåller kor för uppfödning av kalvar. Överskattningen beräknas dock
understiga 1 % av antalet mjölkkor. För övriga djurslag (svin, får, höns och kycklingar) gäller
att uppgifterna baseras på en urvalsundersökning. I denna förekommer urvalsfel,
täckningsfel, bortfallsfel och mätfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten mäts kvantitativt
enbart genom redovisning av precisionen i värdena, vilket främst avspeglar
urvalsfelet. Medelfelet är tämligen lågt, särskilt på riksnivå, i denna
djurräkning och uppfyller de krav EU ställer. Mindre mätfel torde förekomma och
leder till viss osäkerhet. Detta gäller främst fördelningen av djur på olika
klasser. Bortfallet är lågt (ca 2,3 %) och torde inte påverka osäkerheten
i resultaten i någon nämnvärd omfattning. För att belysa den osäkerhet som finns på grund av att
beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas i
tabellerna relativa medelfel i procent för de skattade värdena. Med hjälp av
medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För exempelvis antalet
smågrisar i landet totalt är skattningen 379 119 djur med ett medelfel på 1,6
procent. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet 379 119 ± 1,96
· 0,016 · 379 119 = [367 230, 391 008] med 95 procents
sannolikhet täcker det verkliga antalet smågrisar i landet. Då det relativa medelfelet överstiger 35 procent, har
uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med
prickar (..). För kycklingar redovisas inga regionala uppgifter oavsett om
kriteriet 35 % medelfel uppfylls eller ej. Bra att veta
I Sverige har sedan lång tid tillbaka antalet djur i juni
månad redovisats varje år. Åren 1995–2001 genomfördes på grund av EU-reglerna
även undersökningar om antalet nötkreatur och svin i december, vilka baserades
på postenkäter till jordbruksföretagen. Sedan december 2002 genomförs
djurräkningarna avseende nötkreatur med ny metod baserad på uppgifterna i några
av Jordbruksverkets administrativa register. År 2002 upphörde undersökningarna
av antalet svin i december. Uppgifterna i detta Statistiska meddelande bygger på
undersökningar med Lantbruksregistret (LBR) som bas. I samband med övergången
från arealstöd till gårdsstöd år 2005 ökade antalet ansökningar om stöd, vilket
ledde till ett ökat antal företag i LBR. Dessa nya företag har visat sig ha en
del får vilket påverkar jämförelser med tidigare år. Uppskattningsvis beror ca
hälften av ökningen av antalet får mellan 2005 och 2006 på ökningen av antalet
företag i LBR. Förändringarna jämfört med tidigare undersökningar avseende
får bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket
förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av ändrade stödregler. Annan statistik
Denna statistik är jämförbar med motsvarande statistik för
övriga EU-länder. Statistiken översänds varje år till EU:s statistikkontor
Eurostat och publiceras i Eurostats publikation ”Agricultural statistics.
Quarterly bulletin” (ISSN 1607‑2308) och Eurostats databas New Cronos. I augusti 2012 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns
uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och
mjölkföretag, besättningsstorlek m.m. samt vad som har hänt med de nötkreatur
som föddes 2008. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |