Fakta om statistiken

Objekt och population
Stratifiering och urval
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Annan statistik
Elektronisk publicering

Objekt och population

 

Företagsbegrepp

Med företag avses vanligtvis inom lantbruksstatistiken (t ex LBR) verksamhet i jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel samt frukt- och trädgårdsodling som bedrivs under en och samma driftsledning. Företaget i JEU sammanfaller i de flesta fall med detta företagsbegrepp men kan för ett fåtal företag skilja sig genom att den ekonomiska redovisningen inte sammanfaller med företaget enligt LBR.

 

Population

EU:s typologisystem tillämpas vid stratifieringen av nya företag och avgränsning av populationen. I den föreliggande nationella redovisningen redovisas resultaten efter såväl det svenska typologisystemet som EU:s.

En utförlig presentation av det svenska typklassificeringssystemet lämnas i Statistiska meddelanden, Rapporter från lantbrukets företagsregister 1999. Jordbruksföretagens driftsinriktning den 10 juni 1999. Typologidata JO 35 SM 0001.

Populationen i JEU omfattar företag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller fysiska personer i samverkan (s k enkelt bolag) samt även handelsbolag (motsvarande) och aktiebolag. Företagen skall ha ett SGM-tal på minst 9600 (d v s minst 8 esu). Någon begränsning görs inte efter jordbrukarens ålder. Företag som ägs av stat och kommun m fl tillhör inte populationen. Det beräknade antalet företag i populationen för de olika redovisningsgrupperna redovisas i tabell 9a.

 

Statistiska mått

De skattningar som redovisas i JEU är vägda medeltal. Företagen vägs med den inverterade urvalssannolikheten för respektive urvalsdel. Därutöver läggs en vikt på som är proportionell mot urvalsstorleken för respektive urvalsdel. De substitutionsföretag som ersatt bortfallsföretag i urvalet har behandlats på samma sätt som om de vore utvalda från början, d v s med samma vikt som det ordinarie företaget skulle ha haft.

 

Redovisningsgrupper

Detta Statistiska Meddelande för JEU 2001 redovisar resultaten dels enligt den svenska typologin, dels enligt EUs typologi. Riksområdesindelningen, som används vid redovisningen enligt den svenska typologin, framgår av kartan nedan. Sambandet mellan riksområde och produktionsområde är följande:

Riksområde 1, Södra och mellersta Sveriges slättbygder (RO 1): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

Riksområde 2, Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

Riksområde 3, Norra Sverige: Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö) :

 

 

Den regionala redovisningen enligt EUs typologi sker på nedanstående länsgrupper:

Länsgrupp 1: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Blekinge, Skåne, Halland, del av Västra Götalands län (f.d. Skaraborgs), Örebro och Västmanland

Länsgrupp 2: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, del av Västra Götalands län (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborg), Värmland och Dalarna

Länsgrupp 3: Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten

 

De redovisningsgrupper som ingår i JEU 2001 och redovisas enligt svensk typologi i detta Statistiska meddelande beskrivs i tablån på nästa sida. Grupperingen efter driftens omfattning baseras på arbetsbehovet inom jordbruk (exklusive skogsbruk och växthus) mätt efter standardiserat arbetsbehov.

Tablå 1

Redovisningsgrupper i JEU 2001 enligt svensk typologi

Riks-område	Driftsinriktning	Arbets- Behov	Huvudsaklig typkod enligt
		(standard-	svensk
		timmar)	typologi
RO 1	Jordbruksväxter	800-1599	11
	"	1600-3199	11
	Mjölk	1600-3199	211
	"	3200-5599	211
RO 2	Mjölk	1600-3199	211
	"	3200-5599	211
RO 3	Mjölk	1600-3199	211
Riket	Mjölk	1600-3199	211
	"	5600-	211
	Köttdjur	800-3199	212
	Svin	1600-5599	23

 

I föreliggande Statistiska meddelande redovisas också företagen grupperade efter EUs typologi. Grupperingen görs då efter driftens ekonomiska omfattning i jordbruk (exklusive skogsbruk och växthus) uttryckt i ESU.

 

Tablå 2

Redovisningsgrupper i JEU 2001 enligt EU:s typologi

Läns-grupp	Driftsinriktning	Ekonomisk storleks-klass (ESU-klass)	Huvudsaklig typkod enligt EU:s typologi
1	Spannmål	16-40	13
	- " -	40-100	13
	Åkergrödor, blandad vegetab	16-40	14, 60
	Mjölk	16-40	41
	Mjölk	40-100	41
2	Mjölk	16-40	41
	Mjölk	40-100	41
3	Mjölk	16-40	41
	Mjölk	40-100	41
Riket	Mjölk	100-	41
	Nöt, får, getter	16-40	42-44
	Blandat	40-100	71-82

 

Stratifiering och urval

Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av företag. Från undersökningsåret 1995 har nya företag valts efter EUs typologisystem. Detta har inneburit en utökad population och annan stratifiering än den som tidigare användes. Urvalet stratifieras efter EUs typologi på länsgrupper, driftsinrikt­ning och ekonomisk storlek uttryckt i standardiserat täck­ningsbidrag.

Urvalen fr o m JEU 1995 har successivt byggts ut till undersökningsåret 1998 till att omfatta samtliga driftsinriktningar i jordbruket. Den årliga nyrekryteringen uppgår nu till 50­100 företag. Utvalda företag som väljer att inte delta i undersökningen, s k bruttobortfall, skall ersättas med annat företag med samma driftsinriktning och storlek. Dessa ersättare väljs på förhand ut i samband med urvalsdragningen.

Definitioner och förklaringar

Undersökningens datainnehåll har anpassats till kraven för FADN. Denna anpassning innebär att beräkningarna av resultatet i jordbruket i princip enbart omfattar nominellt resultat till nukostnad. Med nukostnaden för en tillgång avses ett återanskaffningsvärde som reducerats med hänsyn till ålder och förslitning genom avdrag för värdeminskning.

Redovisning sker även av resultat till anskaffningskostnad genom att en alternativ beräkning för avskrivningskostnader görs på anskaffningsvärden. För skogsbruket avser redovisningen kontantredovisning vilket innebär att förändring i skogsförrådet inte beaktas i resultatet.

De ekonomiska data som ingår i resultatberäkningarna är av två slag. Dels är det fråga om variabler som registreras direkt ur primärmaterialet (grunddata), dels variabler som fordrar något slag av beräkning (kalkyldata). Inkomster och utgifter i företagets räkenskaper är exempel på grunddata. Uppgifter om avskrivningskostnader utgör där­emot kalkyldata.

Så görs statistiken

SCB samarbetar i uppgiftsinsamlingen med LRF Kon­sult (där 19 lokalkontor arbetar med JEU) och Lantbruksekonomen. Av det totala urvalet omfattande 1000 företag har Lantbruksekonomen svarat för uppgiftsinsamling och bearbetning har utförts av företaget Lantbruksekonomen för ca 140 företag. Dessa 140 företag ingår inte i de JEU-resultat som redovisas i denna rapport.

Materialinsamlingen i JEU är omfattande. För varje företag som deltar i undersökningen skall uppgifter insamlas så att ett driftsbokslut kan upprättas. Till grund för detta bokslut ligger främst företagens löpande bokföring av inkomster och utgifter. Dessutom fordras kompletterande uppgifter från inventeringar och insamling av uppgifter om arbete och skörd. En del uppgifter hämtas direkt från Lantbruksregistret och det administrativa stödregistret avseende EU:s direktstöd.

Förutom den löpande bokföringen av inkomster och utgifter m m utför LRF Konsult också rekrytering av nya deltagare till undersökningen. I samband med rekryteringen utförs inventeringar av ekonomibyggnader och maskiner. Första året företaget är med i JEU lämnas också uppgifter om lager vid årets början. Företagen lämnar sedan årligen uppgifter till LRF Konsult om lagerkvantiteter vid årets slut.

JEUs primärmaterial registreras vid LRF Konsult och SCB på ADB-media och kontrolleras vid SCB dels manuellt, dels maskinellt. Rättningarna sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning även maskinellt. De maskinella rättningarna gäller främst summafel. Den maskinella granskningen omfattar logiska kontroller och rimlighetskontroller. I de fall det framkommer att uppgift inte uppfyller fastställda granskningskriterier skrivs ett felmeddelande ut för åtgärd.

I logiska kontroller kontrolleras dels att värden finns för obligatoriska uppgifter, dels att logiska samband är uppfyllda.

Rimlighetskontrollerna består i huvudsak i att en kvot beräknas. Den beräknade kvoten jämförs sedan med ett övre och ett undre värde. Ligger värdet utanför de fastställda gränsvärdena tas en eller flera av de i kvoten ingående uppgifterna ut för kontroll och eventuell rättning.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerhet i de redovisade resultaten till följd av slumpmässiga fel, särskilt urvalsfel, anges genom medelfel. Osäkerheten till följd av systematiska fel (t ex bortfallsfel) kan inte kvantifieras, men bedöms i allmänhet inte överstiga den osäkerhet som redovisas genom medelfelet.

Ramfel

I urvalsdelarna för JEU 2001 ingår inte företag som startats efter juni 1999. Företag som sedan dess ändrats så att de borde ingå i JEU-populationen (undertäckning) ingår inte heller. Detta problem bedömes f n inte vara så stort eftersom få företag går in i JEU-populationen p g a jordbrukssektorns minskning.

Förutom undertäckning förekommer också övertäckning, vilket innebär att utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned. Omfattningen av dessa förändringar har varit stor under senare år. Företag som i bearbetningsprocessen av JEU 2001 befunnits inte tillhöra populationen ingår inte i resultat-redovisningen (s k avgångar).

Urvalsfel

För samtliga redovisade värden har ungefärliga medelfel beräknats. Medelfelet är ett mått på den osäkerhet som uppkommer genom att man har gjort ett urval bland företagen i populationen.

Medelfelen blir stora inom redovisningsgrupper där få företag utgör grunden för de redovisade skattningarna eller där stora variationer föreligger mellan enskilda företagsuppgifter. Vid en sammanslagning av redovisningsgrupper minskar medelfelen. Stora relativa medelfel kan också erhållas inom redovisningsgrupper där redovisade medelvärden är relativt små. I det senare fallet behöver ett stort medelfel således inte innebära att den redovisade skattningen har låg precision i absoluta tal (kronor).

Förutom urvalsfel, vilka således redovisas i form av medelfel, förekommer följande typer av fel.

Uppgiftslämnarfel

Större fel torde upptäckas av LRF Konsult vid insamlingen. Ytterligare fel upptäcks och korrigeras i samband med manuella och maskinella kontroller. Eventuellt kvarstående fel torde ha liten inverkan på resultaten.

Bortfall

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär relativt stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallets storlek har under de senaste åren varit ca 50 % för de företag som deltar första året. För övriga delar av urvalet har bortfallet varit några procent.

Ett stort bortfall kan ha en snedvridande effekt på undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika tillfällen och senast 1998. Vid dessa studier har bl.a. bortfallsföretagens upp­gifter i LBR jämförts med de deltagande företagens LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader.

 

Annan statistik

Det finns två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och på SCB:s webbplats www.scb.se. Statistiken publiceras också i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användningen är kostnadsfri. Tryckta statistiska meddelanden kan erhållas mot betalning.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.