Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Statistikens jämförbarhet över tiden
Bra att veta
Bokföringsundersökningar för att belysa den ekonomiska
utvecklingen för grupper av jordbruksföretag har i Sverige genomförts under
en lång följd av år. Benämningen på dessa undersökningar, som är urvalsundersökningar,
är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna
undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter årligen
genomfört den.
På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket
under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre
betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskade ganska kraftigt under
dessa år. Efter 1995 har emellertid urvalsstorleken i JEU ökat eftersom det
i samband med Sveriges medlemsskap i EU ställdes krav på att Sverige ska
genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s
företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För
närvarande ingår ca 1 000 jordbruksföretag från Sverige i denna statistik.
Definitioner och förklaringar
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av
jordbruksföretag, som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller
fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) eller som är handelsbolag
(eller motsvarande) eller aktiebolag. Inom jordbruksstatistiken avses med
jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel samt
frukt- och trädgårdsodling som bedrivs under en och samma driftsledning.
Företag som ägs av stat och kommun m.fl. tillhör inte JEU:s målpopulation.
Vidare ska företagen vara av storleken minst 8 ESU (European Size Unit),
som är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som
utgår från standardiserade täckningsbidrag för olika produktionsgrenar (1
ESU = 1 200 euro).
Målpopulationen bestod år 2003 av ca 31 000
jordbruksföretag. Den totala populationen av jordbruksföretag (i huvudsak
företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till ca 70 000
jordbruksföretag.
I detta SM redovisas beräkningar av jordbruksföretagens
genomsnittliga resultat från jordbruksdriften
och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och
resultatposter samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i
form av genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen
bestäms av dels svensk typklassificering dels EU:s typklassificering. I
redovisningen enligt svensk
typklassificering används
följande indelningsgrunder:
-
riksområde,
driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar).
Riksområdena definieras enligt följande:
-
RO 1 (Södra och
mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss),
Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands
slättbygder (Ss).
-
RO 2 (Södra
och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder
(Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).
-
RO 3 (Norra
Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).
I redovisningen
enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder:
-
länsgrupp,
driftsinriktning och storlek (efter standardtäckningsbidrag).
Länsgrupperna definieras enligt följande:
-
LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d.
Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län.
-
LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, del
av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och
Dalarnas län.
-
LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.
Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning
bland jordbruksföretag med stratifierat, slumpmässigt och roterande urval.
För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter från olika
källor. Uppgifts-insamlingen har anpassats till kraven för EU:s
bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från
företagens bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter så att
driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta
hämtas uppgifter från lantbruksregistret (LBR), från administrativa
register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via besöks- och
telefonintervjuer.
I denna statistik förekommer täckningsfel, urvalsfel,
bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Den största felkällan bedöms vara
urvalsfelet. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt endast genom
beräknade medelfel för samtliga
redovisade skattningar. Medelfelet är ett mått på precisionen i
skattningarna och avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga
fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.
Medelfelen blir stora inom redovisningsgrupper med få jordbruksföretag i
urvalet och/eller där variationen mellan företagen är stor i enskilda
uppgifter.
Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av
jordbruksföretag. Ett roterande urvalsförfarande tillämpas, vilket innebär
att urvalsföretagen ingår i undersökningen flera år i rad och att en del av
urvalet byts varje år. För närvarande förnyas urvalet med ca 1/6 varje år.
Under de senaste åren har rotationstiden förlängts något. Fr.o.m.
undersökningsåret 1995 stratifieras urvalet enligt EU:s typologi efter
länsgrupp, driftsinriktning och ekonomisk storlek uttryckt som
standardiserat täckningsbidrag. Urvalet omfattar fr.o.m. 1998 samtliga
driftsinriktningar i jordbruket utom odling av trädgårdsväxter i växthus.
Totalt finns ca 1 000 företag i urvalet för den undersökning som avser år
2004.
I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU
stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär
relativt stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallets storlek har under senare år
varit ca 50% för de företag som valts ut att delta första året.. Detta
bortfall ersätts av andra företag (substitutionsföretag) från tilläggsurval
enligt EUs regler. För övriga delar av urvalet har bortfallet varit någon
procent.
Ett stort bortfall kan ha snedvridande effekt på
undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid
några olika tillfällen, senast 1998. Vid dessa studier har bl.a.
bortfallsföretagens uppgifter i lantbruksregistret (LBR) jämförts med de
deltagande företagens LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har
inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader. Detta bortfall bedöms
därför i mindre grad påverka statistikens kvalitet.
Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms
påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer
som följd av att lantbruksregistret avseende 2003 (LBR 2003) under de
senaste åren använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet
ingår därför inte företag som startats efter juni 2003. Övertäckning
förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör
populationen eller har lagts ned. Enskilda jordbruksföretag ingår i urvalet
under ett antal på varandra följande år. Företag, för vilka driftsinriktning
eller storlek förändras mellan två år, får byta redovisningsgrupp mellan
dessa år.
Primäruppgifterna från företagen registreras vid SCB på
ADB-medium och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella
granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller.
Rättningar sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I
undantagsfall tas kontakter med uppgiftslämnarna av de bokföringsföretag
som samlar in uppgifterna direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel
torde i många fall upptäckas av bokföringsföretagen.
I stort sett samma grupper av företag har studerats
sedan 1988 och variabelinnehållet har också varit i stort sett oförändrat
sedan ett tiotal år tillbaka. Fr.o.m. JEU 1996 gjordes dock en anpassning
av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar
jämförelser.
Ytterligare ändringar har gjorts fr.o.m JEU 2002, då
en fullständig anpassning till FADN-principerna har gjorts.. Det finns
också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner
som tidigare användes i den svenska redovisningen.
I tabell 1 till tabell 5 är den största förändringen
att värdeändringen av stamdjur nu direkt påverkar intäkterna genom att
ingående lager av stamdjur värderas till priser vid årets början. I den
tidigare SM-redovisningen värderades ingående lager av stamdjur till priser
vid årets slut Vidare finns en marginell förändring i fördelningen av
intäkter och kostnader mellan jordbruk och annan verksamhet t.ex.
skogsbruk. En förändring av beräkningen av kostnaden för arbetskraft har
gjorts vilken innebär att kostnaden för anhörig arbetskraft inte ingår
bland kostnaderna. Det finns också mindre förändringar avseende vilken
rubrik olika kostnader faller under.
Redovisningen av arbetstid har bantats och avser
endast arbetstid för löpande arbete i företaget. Arbetstid för ny till
eller ombyggnad redovisas inte.
Inom EU tillämpas en företagsklassificering som
grundas på s.k. standardtäckningsbidrag. Denna klassificering har fr.o.m.
JEU 1997 införts i den nationella redovisningen parallellt med den svenska
typologin.
Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar
med hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att
resultatutvecklingen för enskilda produktionsgrenar kan renodlas. Detta
sammanhänger med att företagen väljs efter sin huvudsakliga
driftsinriktning.
Annan statistik
Statistikuppgifterna från denna undersökning kommer att
översändas till EU-kommissionen. Dessa uppgifter kommer att användas
tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder för analyser av
resultaten för olika grupper av jordbruksföretag inom EU.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas
inom statistikgrenen EAA - ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna
statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se.
Elektronisk publicering
Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt
åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se
under Statistik & fakta samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk,
fiske. De som kostnadsfritt önskar erhålla statistiska meddelanden med
jordbruksstatistik i pdf-format per e-post, kan anmäla detta till statistik@sjv.se.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i
en särskild Beskrivning av statistiken.
|
